/
/

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn – Medicinska födelseregistret 1973–2012 – Assisterad befruktning 1991–2011

I rapporten hittar man statistik fördelad efter bland annat moderns utbildningsnivå, födelseland, tobaksvanor och BMI. Rapporten visar att medelåldern för förstföderskor ökat samt att gravida med övervikt blir allt fler. Statistiken baseras på medicinska födelseregistret, som i år funnits i 40 år.

Sammanfattning

Sedan medicinska födelseregistret (MFR) startade 1973 har det skett stora förändringar både för kvinnor som föder barn och i omständigheter kring själva förlossningen.

Födelsetalen minskade under 1970-talet och början av 1980-talet, för att sedan öka och nå en topp 1990–1992. Strax därefter minskade födelsetalen kraftigt för att nå en lägstanivå 1998–1999 med knappt 89 000 födda barn. Under 2000-talet har födelsetalen ökat och 2012 föddes totalt 113 630 barn enligt uppgift från Statistiska centralbyrån. Till MFR rapporterades 96,6 procent (n=109 800) av dessa barn. Uppgifter för 2012 saknas för landstinget i Värmland. Vid beräkning av riksvärden för 2012 har därför uppgifter för Värmland år 2011 använts.

Jämfört med år 1973 har medelåldern för förstföderskor ökat från knappt 24 år till drygt 28 år. Det senaste decenniet har medelåldern dock legat kring 28,5 år för riket, men det finns stora regionala skillnader. Barnaföderskor i storstadsområden är i genomsnitt äldre än kvinnor på landsbygden och detta syns i statistiken redan år 1973. Andelen mödrar som är födda utanför Sverige var 10 procent 1973 och 24 procent år 2012.

Andelen kvinnor med övervikt eller fetma (BMI 25 eller mer) vid inskrivning i mödrahälsovården har ökat från 25 procent 1992 till 38 procent 2012. Ungefär 6 procent av kvinnorna röker i tidig graviditet. Bland gravida kvinnor med grundskola som högsta utbildning återfanns en större andel med övervikt och fetma och denna grupp rökte i större utsträckning under graviditeten jämfört med kvinnor med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.

I genomsnitt fick 50 procent av alla förstföderskor epiduralbedövning (ryggbedövning) vid vaginal förlossning år 2012 men det varierar stort mellan olika sjukhus (30 till 68 procent). Användningen av andra smärtlindringsmetoder varierar också regionalt. Kvinnor med grundskola som högsta utbildning använde i något lägre grad farmakologisk såväl som icke-farmakologisk smärtlindring under förlossningen jämfört med övriga utbildningsgrupper. För epiduralbedövning kvarstod dock inte denna skillnad efter att hänsyn tagits till paritet, födelseland och hemort i analyserna.

Andelen kejsarsnitt vid enkelbördsförlossningar har ökat från 5 procent 1973 till 17 procent år 2012 och vid flerbörder var andelen kejsarsnitt 55 procent under 2012. Andelen kejsarsnitt var något lägre bland kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört övriga utbildningsgrupper. Närmare 91 procent av alla sätesändlägen förlöstes med kejsarsnitt år 2012.

Bland förstföderskor med vaginal förlossning drabbades 6 procent av perinealbristningar av grad III och IV och för alla, både först- och omföderskor sammantaget, var siffran 3,8 procent.

Antal dödfödda barn var 3,9 per 1 000 födda barn och den neonatala dödligheten 0–27 dygn efter förlossningen var 1,4 per 1 000 levande födda barn år 2012.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-12-16
ISBN: 978-91-7555-123-4
Format: POD
Antal sidor: 133
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr