Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Ensamkommande barns och ungas behov – en kartläggning

Rapporten innehåller en beskrivning av ensamkommande barns och ungas behov, de problembilder som finns och hur de tillgodoses.

Rapporten riktar sig till politiker och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, samt till personal på olika nivåer inom socialtjänsten.

Rapporten analyserar och ger förslag på utveckling som syftar till att:

  • sätta barnens och ungdomarnas behov i centrum
  • främja deras hälsa och utveckling
  • göra vården och omsorgen trygg och säker
  • ge likvärdiga valmöjligheter
  • tillvarata barnens och ungdomarnas resurser
  • ge kunskapsstöd till personal och uppdragstagare.

Sammanfattning

Ensamkommande barns och ungas situation kännetecknas av paradoxen att de har många vuxna stöd- och resurspersoner runt sig, samtidigt som det finns en uttalad farhåga att ingen har eller tar det övergripande ansvaret för barnen och deras vardagsliv i Sverige. I och med detta finns en risk för att de ensamkommande barnen förblir ensamma. Flera olika myndigheter och andra aktörer är inblandade i arbetet med ensamkommande barn och unga – alla utifrån sitt specifika ansvarsområde. Ensamkommande barn och unga har behov av insatser från flera aktörer, vilket kräver samverkan för att barnets eller den unges behov och rättigheter ska tillgodoses på bästa sätt.

Kartläggningen visar att vård, omsorg, utbildning och andra insatser för ensamkommande barn och unga behöver individanpassas i större utsträckning är vad som görs idag. Beskrivningarna av befintliga vårdformer, som framkommit genom kartläggningen, ger inte stöd för att det skulle vara bättre för barnen och ungdomarna att delas upp på asylboenden respektive boende för ungdomar med permanent uppehållstillstånd (s.k. PUT-boenden). Det som kan visas är emellertid att placering i familjehem är stabilare och att mindre och mer familjelika hem för vård eller boenden (HVB) kan rekommenderas och att stödet till ungdomar i olika former av stödboenden, efter avslutad placering i HVB-verksamhet, behöver ges i större omfattning.

En annan slutsats som kan dras utifrån kartläggningen är att problemet med ensamkommande barn och unga som avviker behöver sättas i tydligt fokus. Det kan bl.a. göras genom att ägna större uppmärksamhet åt behoven hos de barn och ungdomar som ska överföras till annat Dublinland eller som fått avslag på sin asylansökan.

Överlag behöver det emotionella stödet i vardagen bli bättre för ensamkom-mande barn och unga, liksom tillgängligheten till psykiatriskt stöd eller behandling för de som lider av psykisk ohälsa.

Skyddet för ensamkommande barn har stärkts betydligt jämfört med tidigare. Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn är ett konkret exempel på detta. Socialstyrelsens kartläggning visar icke desto mindre att för att tillgodose ensamkommande barns rätt fullt ut, bör de gode männen även ha juridisk kunskap utöver kraven i föräldrabalken att personen ska vara erfaren, rättrådig och i övrigt lämplig.

Sist i rapporten presenteras en analys och de utvecklingsområden som identifierats genom kartläggningen.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-11-37
ISBN: 978-91-7555-121-0
Format: POD
Antal sidor: 53
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr