/
/

Bättre vård - mindre tvång? – Utvärdering av överenskommelsen om att förbättra den psykiatriska heldygnsvården

I rapporten framgår att överenskommelsen framförallt haft en positiv inverkan på engagemanget och ansvarstagandet för patienter inom den psykiatriska heldygnsvården. Det behövs dock fortsatta åtgärder för att stärka kompetensen hos personalen.

Sammanfattning

Satsningen på psykiatrisk heldygnsvård har framför allt haft fokus på personalen och deras kompetens. Socialstyrelsen bedömer att satsningen har haft en positiv inverkan när det gäller att öka ambitionen, ansvarstagandet och engagemanget för patienter inom den psykiatriska heldygnsvården. Personalen har också fått mer kunskap om hur de kan driva förbättringsarbete lokalt. Resultaten som landstingen redovisar understryker vikten av att personalen har rätt kompetens för att bemöta patienter som vårdas enligt tvångsvårdslagstiftningen.

I satsningen ingick ett stort antal team som har arbetat med genombrottsmetoder för att förbättra kvaliteten inom den psykiatriska heldygnsvården. Representanter från olika specialiteter såsom barn- och ungdomspsykiatri, allmänpsykiatri med äldrepsykiatri samt rättspsykiatri har deltagit.

Överenskommelsen var uppbyggd på en prestationsmodell där SKL fastställde prestationskraven för vad landstingen skulle uppfylla för att få ta del av stimulansbidragen. Det ena kravet om regelbunden rapportering av patientspecifika uppgifter till Socialstyrelsens patientregister styrs av föreskrifter (SOSFS 2008:28) som gäller för specialistverksamhet inom Hälso- och sjukvården. De andra kraven var att verksamheterna skulle skicka in kompetensplaner eller medverka i team.

Samtliga landsting uppfyllde prestationskraven enligt SKL. Socialstyrelsen konstaterar att prestationskraven förändrades genom åren och det har begränsat myndighetens möjlighet att följa effekterna av satsningen. Socialstyrelsen kan inte uttala sig om i vilken utsträckning överenskommelsen har haft effekt på patienternas upplevelser av tvångsvården, eftersom verksamheterna inte har genomfört några systematiska mätningar.

Resultat

Socialstyrelsen konstaterar att rapporteringen till patientregistret har ökat. Men det finns fortfarande stora brister, alltifrån kvalitet i inrapporterad data till framställande av kvalitetssäkrad och användbar statistik.

Totalt ingick 135 team i något av SKL:s genombrottsprogram, och Socialstyrelsen konstaterar att det på sikt finns förutsättningar för varaktiga förändringar. Samtliga landsting hade något team som införde rutinen att patienterna ska erbjudas ett uppföljande samtal efter en tvångsåtgärd. Denna åtgärd kommer också att kunna följas i patientregistret, med en ny KVÅ-kod för 2013.

De team som deltog har haft fokus på att förbättra arbetssätt och metoder för att patienterna ska bli bemötta med respekt och bli mer delaktiga i sin vård. Exempel är uppföljande samtal efter tvångsåtgärd och metoder för att ge förutsättningar för patienter att delta i sin vårdplanering.

Socialstyrelsen drar slutsatsen att punktinsatser med statliga stimulansmedel endast i liten grad bidrar till att långsiktigt lösa de resurs-, kompetens- och strukturproblem som fortfarande finns inom psykiatrin. Socialstyrelsen menar att sådana förändringar ofta tar tid och behöver bedrivas systematiskt under flera år. Det behövs fortsatta åtgärder för att stärka baskompetensen och specialistkompetensen hos olika personalgrupper. Verksamheterna behöver dessutom fortlöpande utvärdera insatsernas resultat för att säkerställa att vården blir bättre för patientgruppen tvångsvårdade.

Socialstyrelsen förslag till åtgärder

Målet med prestationskravet var att stimulera huvudmännen att rapportera till patientregistret så att de ska få bättre möjligheter att jämföra sina verksamheter med övriga delar av landet. De brister som fanns före satsningen kvarstår dock och Socialstyrelsen kommer att bidra till arbetet med att förbättra rapporteringen när det gäller tvångsvården, bland annat genom att ge tydligare instruktioner till de verksamheter som rapporterar till registret.

Målen i överenskommelsen har varit svåra att mäta eftersom de är visionära till sin karaktär. Utan tidsatta och mätbara mål är det svårt att avgöra i vilken utsträckning satsningen var en framgång eller inte. Vid fortsatta satsningar bör enligt Socialstyrelsen mål utarbetas som är möjliga att följa.

Socialstyrelsen anser att ytterligare satsningar på kompetensutveckling inom flera områden som rör den psykiatriska heldygnsvården behövs. Tillgång till personal med rätt kompetens är avgörande för att kunna bedriva god vård. Kompetensplanerna pekar på stora regionala skillnader och en majoritet av landstingen har svårt att rekrytera tillräckligt många specialister i psykiatri. Socialstyrelsen ser också ett behov av en nationell yrkesutbildning för skötare.

Många landsting hänvisar i sina kompetensplaner till att de följer utvecklingen i sitt landsting genom den nationella patientenkäten. Socialstyrelsen bedömer dock att den nationella patientenkätens svarsfrekvens på 30 procent generellt är för låg för att kunna ge en tillförlitlig bild av brukarmedverkan på nationell nivå. Socialstyrelsen anser därför att svarsfrekvensen i den nationella patientenkäten behöver förbättras och bortfallsanalyser göras.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-11-27
Format: POD
Antal sidor: 66
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Nina Frohm
075-247 30 00

Mer hos oss

Psykisk ohälsa