/
/

Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar – en systematisk översikt

I denna systematiska översikt undersöker vi effekterna av insatser som ska främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Resultaten kommer bland annat användas som underlag för kommande vägledningar till barnhälsovården och elevhälsan.

Sammanfattning

Denna systematiska översikt behandlar insatser som ska främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Syftet är att värdera det vetenskapliga underlaget för olika sådana insatser, främst i form av rådgivning eller samtal, med föräldrar, föräldrar och barn eller direkt med barn eller ungdomar. Ett annat syfte är också att värdera dessa insatsers effekt på övervikt och fetma, som är relaterat till matvanor och fysisk aktivitet. Fokus ligger på insatser som är relevanta och genomförbara inom barnhälsovården och elevhälsan.

Totalt identifierades 53 studier som utvärderar insatser i form av rådgivning eller samtal med syfte att stödja en förändring av matvanor och fysisk aktivitet (även stillasittande vanor). Insatserna har kategoriserats i fem nivåer:

  • enkla råd
  • kort rådgivande samtal
  • rådgivande samtal
  • kvalificerat rådgivande samtal
  • långvarigt kvalificerat rådgivande samtal.

Indelningen baseras på insatsernas struktur, innehåll och omfattning. Enkla råd innebär att ge information och korta standardiserade råd, oftast i mindre än 5 minuter. Korta rådgivande samtal innebär en dialog med inslag av motiverande strategier under 5–10 minuter vid ett till tre tillfällen, medan rådgivande samtal utförs vid fler tillfällen och är vanligtvis längre. Kvalificerat rådgivande samtal innebär däremot ofta en teoribaserad, strukturerad och mer omfattande insats. Individen och hälsopersonalen har då en dialog som kan inkludera motiverande strategier och råden är anpassade till individens förutsättningar.

Endast en studie var utförd i Sverige i den tidigare skolhälsovården, numera elevhälsan. Majoriteten av studierna var utförda i USA. Men de flesta bedöms ändå ha relevans för svenska förhållanden. Studierna var relativt jämnt fördelade över åldersgrupperna 0–5 år, 6–12 år och 13–18 år. För barn 0–12 år var det huvudsakligen föräldrar som fick rådgivningen medan ungdomarna nästan uteslutande själva deltog i interventionen.

Översikten visar att det vetenskapliga underlaget är i stort sett otillräckligt för att man ska kunna bedöma effekten av enkla råd för de fyra utfallsmåtten, vilket gäller alla åldersgrupper. Detta beror främst på att det helt saknas studier eller att studierna som finns har låg kvalitet. När det gäller kort rådgivande samtal är det vetenskapliga underlaget måttligt starkt för att barn 6–12 år inte ökar sitt frukt och grönsaksintag. För övriga utfall och åldrar för denna insats är underlagen otillräckliga eller begränsade. Rådgivande samtal om fysisk aktivitet med tillägg av självmonitorering hos ungdomar ökar den fysiska aktiviteten vid måttlig till hög intensitet jämfört med ingen rådgivning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Majoriteten av de inkluderade studierna har kategoriserats som kvalificerat rådgivande samtal. Bland yngre barn (0–5 år) ökar intaget av grönsaker och troligen också intaget av frukt med denna insats jämfört med standardrådgivning. Det vetenskapliga underlaget för detta är måttligt starkt, men skillnaderna är små. När det gäller effekt på BMI är underlaget måttligt starkt för att insatsen inte ger någon skillnad bland yngre barn. Det finns däremot ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att kvalificerat rådgivande samtal om goda matvanor och fysisk aktivitet med ungdomar inte ökar frukt- och grönsaksintaget och den fysiska aktiviteten. Dock minskar det möjligtvis intaget av mättat fett. Långvarigt kvalificerat rådgivande samtal om goda matvanor har utvärderats i en studie från Finland. Uppföljning varje år under 10 år visar att frukt- och grönsaksintaget ökar och att effekterna är likvärdiga de som ses för kvalificerat rådgivande samtal bland yngre barn. Uppföljning varje år under 19 år visar att intaget av mättat fett i kosten kan reduceras och att effekten behålls över tid. Det vetenskapliga underlaget för dessa utfall är måttligt starkt.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det oftast finns ett otillräckligt eller begränsat vetenskapligt stöd för interventionerna som undersöks i denna översikt och deras effekt på barns och ungdomars levnadsvanor eller BMI. Detta betyder inte att dessa insatser inte har effekt, men det behövs mer forskning för att vi ska kunna uttala oss om effekterna. För insatsen kvalificerat rådgivande samtal är dock underlagen mer tillförlitliga, men det råder fortfarande brist på studier med god kvalitet. Det finns även ett stort behov av mer forskning i en svensk kontext såsom barnhälsovården och elevhälsan. Det behövs dessutom fler studier som inkluderar utfallet stillasittande vanor, som på senare år växt fram som en viktig riskfaktor för ohälsa. Detta gäller för alla åldersgrupper, medan fler utvärderingar också behövs kring yngre barns fysiska aktivitet och äldre barns och ungdomars matvanor.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-10-24
ISBN: 978-91-7555-108-1
Format: POD
Antal sidor: 140
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr