/
/

Utvecklingsmedel för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – delrapport för 2010 och 2011

Rapporten redovisar användningen av 2010 års utvecklingsmedel och fördelningen av 2011 års utvecklingsmedel samt vad som skett sedan den senaste redovisningen. Resultatet visar bland annat att de flesta kommuner deltagit i satsningen men att insatserna varierar kraftigt.

Sammanfattning

Under 2010 har kommuner och ideella föreningar genomfört 259 projekt för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Flertalet projekt riktades till barn som bevittnat våld och till våldsutsatta kvinnor i allmänhet. Det finns en tendens att insatserna allt mer riktas mot särskilt utsatta grupper såsom kvinnor med funktionshinder, kvinnor med missbruk, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor i samkönade relationer och äldre kvinnor samt även till behandling av våldsutövare.

Projekten genomfördes av både kommuner och ideella föreningar, men kommunala var mest förekommande. Kommunerna genomförde 40 procent av alla projekt själva och kommun och ideell förening tillsammans 34 procent. Ideella föreningar genomförde 25 procent av projekten.

Av landets 290 kommuner hade 230 ansökt och beviljats utvecklingsmedel eller deltagit som medsökande under 2010. Insatserna varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Fortfarande finns det kommuner som förhåller sig passiva när det gäller insatser till våldsutsatta och förlitar sig på ideella kvinnojourer. Det saknas uppgifter om hur många personer som fått del av insatserna. Detta beror på att många kommuner saknar statistik på området. Vidare rapporterar kommunerna och de ideella kvinnojourerna inte alltid hur många som fått del av insatserna och i de rapporter som innehåller uppgifter är dessa presenterade på olika sätt vilket försvårar en nationell sammanställning.

Insatserna i projekten har till största delen handlat om direkta stödinsatser för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och behandlingsinsatser för våldsutövare. Stödinsatserna har bestått av att i telefonsamtal, e-post och chatt med kvinnor som är våldsutsatta ge råd, information, stödsamtal, ibland behandlande insatser och tillfälligt boende. Insatserna till barn handlar ofta om bearbetande samtal, inte sällan i form av Trappansamtal*. Insatser till våldsutövare, till största delen män, består ofta av behandlande samtal, enskilt eller i grupp, ofta utifrån ATV-metoden**.

Av de 150 kommuner som 2010 beviljades utvecklingsmedel refererade 16 direkt till resultaten av den nationella tillsynen över kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor som genomfördes 2008-2009. Av dessa 16 kommuner använde några länsstyrelsernas kritik som problembeskrivning i ansökan och ansökte om medel för att komma tillrätta med dessa problem.

För 2011 beviljade länsstyrelserna medel till 260 projekt. Av dessa avsåg 180 fortsättningar på projekt som beviljats medel 2010. År 2011 var kommuner och ideella föreningar utförare i större utsträckning på bekostnad av det gemensamma arbetet. Kommunerna var utförare i närmare 51 procent av alla projekt, ideella föreningar i knappt 26 procent och i 23 procent var både kommuner och ideella föreningar utförare.

Satsningen har pågått fem år och det har hänt mycket i kommunernas och i de ideella föreningarnas arbete. Bilden är dock fortfarande splittrad. Många kommuner bygger upp nätverk, samarbete i olika konstellationer och verksamheter som har permanentas eller kommer att permanentas i ordinarie drift. Det kan handla om en kommunal krismottagning för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Andra förlitar sig på statsbidragen för löpande drift av sina projektverksamheter, framförallt ideella föreningar och mindre kommuner. Detta innebär att när projektmedlen tar slut läggs verksamheten ner. Kommunernas ekonomiska möjligheter och även det engagemang för frågorna som finns hos tjänstemän och politiker styr till stor del de insatser som görs.

Endast 20 procent av 2010 års projekt har utvärderats. I framtida fördelning av utvecklingsbidrag kommer Socialstyrelsen att verka för att utvärderingar av insatserna görs. Utvärderingar är viktiga för att kunna avgöra vilka projekt som är lämpliga att permanenta och för att erfarenheterna från det enskilda projektet ska kunna bidra till en gemensam kunskapsuppbyggnad.

Många kommuner och ideella föreningar har svårt att hantera det projektorienterade arbetssättet som förutsätter tydliga ansökningar, återrapporteringar, uppföljningar och utvärderingar. Socialstyrelsen kommer att se över om och hur man kan ge stöd och handledning till kommuner och ideella föreningar som söker utvecklingsmedel.

* Trappansamtal är arbetsmodell som fått stor spridning i landet för individuella krissamtal i tre steg och som utvecklades på initiativ från Rädda Barnen under slutet av 1990-talet för barn som upplevt våld i familjen. 

** ATV-metoden (Alternativ til vold) är en modell för att behandla män som utövat våld i nära relationer. Metoden är utvecklad i Norge. Den bygger på att terapeuten hjälper vålds-utövaren att komma bakom försvar, skuld och skam för att få honom att ta ansvar för det våld han utövat och därefter finna alternativa handlingsmönster.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-8-16
Format: POD
Antal sidor: 74
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr