/
/

Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser

Rapporten presenterar resultat och analys av en befolkningsstudie med fokus på omsorgsgivarens perspektiv. Resultatet visar att närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående.

Bilaga

Tabellbilaga

Sammanfattning

Omsorg människor emellan, det vill säga vård, hjälp eller stöd som ges till närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder, utgör en självklar del av livet för de allra flesta. Att ge omsorg kan handla om allt från att hjälpa med praktiska sysslor, ekonomi, kontakt med vård och omsorg, personlig omvårdnad, tillsyn, stimulans och umgänge.

Den här rapporten presenterar resultaten av en befolkningsstudie med fokus uteslutande på omsorgsgivarens perspektiv som genomförts av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Studien genomfördes som en postenkät till ett slumpmässigt urval om cirka 15 000 individer i befolkningen, 18 år och äldre, under början av 2012.

Studien belyser hur många som ger omsorg och till vem. Den beskriver också olika former av omsorg som ges och vad detta får för konsekvenser för omsorgsgivarens hälsa, sociala relationer, ekonomi och möjligheter att arbeta. Slutligen beskriver den erfarenheter av och förväntningarna på sjukvårdens och socialtjänstens stöd till omsorgsgivare.

Resultat

Studien resultat går att sammanfatta enligt följande:

  • Drygt 1,3 miljoner personer, närmare var femte person i vuxen ålder, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Minst 900 000 av dessa är i förvärvsaktiv ålder.
  • Det är inga större skillnader mellan kvinnors och mäns omsorgsgivande vad gäller tidsomfattning och frekvens. Män ger dock mer praktisk hjälp och oftare ekonomiskt stöd, medan kvinnor oftare svarar för tillsyn, umgänge och personlig omsorg.
  • Omsorgsgivande är vanligt i alla åldrar men förekommer mest i åldersgruppen 45–64 år.
  • Omsorgens riktningar skiftar med ålder. I åldrarna 30–44 år ges omsorg främst till barn. Personer i åldrarna 45–64 år ger mest omsorg till föräldrar, medan personer äldre än 65 år i mycket hög ut-sträckning ger omsorg till sin make, maka eller partner.
  • Det finns ett mönster i att ju mer omfattande omsorg man ger, desto mer påverkas livskvaliteten till det sämre. Kvinnor upplever i högre grad än män att omsorgsgivandet påverkar livskvaliteten negativt.
  • Omsorgsgivande påverkar möjligheterna att förvärvsarbeta och studera, särskilt i åldersgruppen 30–44 år, och i högre grad för kvinnor i än för män.
  • Socialstyrelsens studie belyser samband mellan omsorgsgivande och sämre självskattat hälsotillstånd. Resultaten av studien kan indikera att risken för ohälsa ökar i relation till omfattningen av den omsorg som ges, men det ska noteras att resultaten inte säger något om orsakerna till varför vissa omsorgsgivare skattar sitt hälsotillstånd sämre än andra, det vill säga om det beror på ålder, förvärvsarbete eller andra livsomständigheter.
  • Endast var fjärde person som ger omsorg känner till att kommunerna måste erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående. Drygt tre fjärdedelar av dem som ger omsorg uppgav att de inte behövde stöd.
  • Omsorgsgivarna, särskilt de som ger mycket omfattande omsorg, anser att de bär ett alltför stort ansvar för sina närstående och att det offentliga borde ta huvudansvaret.

Slutsatser

Mot bakgrund av resultaten vill Socialstyrelsen framhålla följande:

  • Omsorgsgivandet ligger på en hög nivå i befolkningen och är vanligt i alla åldrar. Omsorgen som ges människor emellan har en samhällsbärande funktion.
  • Attityden till att ge omsorg är positiv, men de flesta omsorgsgivare anser att det offentliga ska ta huvudansvaret för att tillgodose de närståendes behov av vård och omsorg. Omsorgsgivande får i allmänhet inga större konsekvenser för livskvaliteten, men studien visar att de som ger mycket omfattande omsorg löper en stor risk för att ha en sämre livskvalitet. Den offentliga vården och omsorgen måste därför uppmärksamma omsorgsgivarnas situation i ett tidigt skede och aktivt erbjuda stöd och hjälp.
  • Den genomförda pilotstudien har genererat en stor mängd data och Socialstyrelsen avser att genomföra fördjupade analyser och bearbetningar för att undersöka hur omsorgsgivande påverkar hälsa, livskvalitet och möjligheterna att förvärvsarbeta och studera.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-8-15
Format: POD
Antal sidor: 74
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Susanna Dellans
075-247 30 00