År 2011 avled 89 943 personer i Sverige, varav 46 346 kvinnor och 43 597 män. Detta är en minskning i absoluta tal med 0,6 procent jämfört med 2010. Nästan tre fjärdedelar (72 procent) av samtliga dödsfall inträffade vid 75 års ålder eller däröver. Totalt avled 978 av 100 000 kvinnor och 926 av 100 000 män. Jämfört med 2010 innebär detta en minskning med 1,3 procent för kvinnorna och med 1,6 procent för männen.

Sedan slutet av 80-talet har dödligheten för de flesta dödsorsaksgrupper minskat, både för kvinnor och för män. Generellt ligger dödligheten lägre för kvinnorna än för männen. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar som var underliggande dödsorsak för 39 procent av kvinnorna och för 38 procent av männen. För hjärt- och kärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987–2011, från 128 av 100 000 kvinnor i åldrarna 15–74 under 1987 till 48 under 2011. För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 352 till 114 per 100 000 män.

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken och svarar för 23 procent av dödsfallen bland kvinnorna och för 27 procent bland männen. Bland tumörerna har lungcancer sedan ett par år gått om bröstcancer som den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Dödligheten i lungcancer har stadigt ökat sedan slutet av 1980-talet. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen, där dödligheten totalt har ökat något sedan 1987, men sjunkit i åldersgruppen 15–74. Dödligheten i magsäckscancer har sjunkit kraftigt och har halverats för både kvinnor och män mellan 1987 och 2011.

Dödligheten i demenssjukdomar har ökat kraftigt under perioden och ligger nu fyra gånger högre än 1987 för både kvinnor och män.

Även den åtgärdbara dödligheten har gått ned från slutet av 1980-talet till 2010. Av alla dödsfall i åldrarna 1–79 år räknades år 2011 20 procent som ”åtgärdbara”, varav 9,5 procent enligt listan över sjukvårdsindikatorer och 10,5 procent enligt listan över hälsopolitiska indikatorer. Relativt sett sjunker kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer mest och har halverats sedan slutet av 1980-talet. Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män och hälsopolitiska indikatorer för män. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer. Ökningen verkar dock ha avstannat under de sista åren.

Omfattning och bearbetning

Statistiken omfattar samtliga döda under 2011 som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, vare sig dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och vare sig personen var svensk medborgare eller inte. Trots påminnelser till ansvarig läkare saknas dödsorsaksintyg för 1,8 procent av dödsfallen. Detta är en minskning från förra året med 3,4 procent. Dessa finns dock med i dödsorsaksregistret men utan medicinsk information.

Från och med 1997 kodas och klassificeras dödsorsakerna enligt den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10), inklusive de uppdateringar som beslutats av Världshälsoorganisationen (WHO).

Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken kan variera beroende på bl.a. hur dödsorsaken fastställts och hur noggrant läkaren rapporterat diagnoserna till Socialstyrelsen. Det bör noteras att trender över tid inte enbart påverkas av förändringar i dödsorsaksmönstret utan också av omständigheter som nya diagnosmetoder och ändrade sjukdomsbegrepp, förändringar i klassifikationssystemet och andra ändringar i den statistiska bearbetningen.

En separat metodrapport som innehåller historik, produktionsmetoder och statistikens tillförlitlighet finns på Socialstyrelsens webbplats.