/
/

Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? – en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre

Socialstyrelsen har undersökt om det finns skillnader i vården och omsorgen om äldre beroende på om verksamheten drivs i enskild eller kommunal regi. Rapporten bygger på analyser av flera olika datamaterial och tidigare studier.

Sammanfattning

Inga entydiga kvalitetsskillnader utifrån regiform

Socialstyrelsen har inte det slutgiltiga svaret på frågan om det finns kvalitetsskillnader mellan kommunala och enskilda utförare av vård och omsorg om äldre. Vi har analyserat Äldreguidens enhetsundersökning, undersökningar om äldres uppfattning i 17 kommuner och Stockholms stad, material från tillsynen samt gjort en genomgång av tidigare studier. Utifrån en sammantagen bedömning av flera datamaterial kan vi i dagsläget inte se några stora och entydiga kvalitetsskillnader utifrån regiform. De olika datamaterialen pekar i olika riktningar. Ibland framstår de kommunala utförarna som bättre och i andra avseenden framstår de enskilda utförarna som bättre.

Mer fördjupade studier behövs om denna fråga. Samtliga slutsatser i rapporten bygger på ett antagande att det inte finns några stora skillnader mellan kommunala och enskilda utförare vad gäller deras tjänsteutbud eller omsorgstagarnas behov. Socialstyrelsen saknar i dag information om dessa faktorer, vilket gör det svårt att veta om jämförelserna av utförare är likvärdiga eller inte.

För att undersöka risken för allvarliga misstag har vi gått igenom material från tillsynen: enskildas klagomål, anmälningar enligt lex Sarah och lex Maria samt resultat från en nattlig tillsyn. Materialet visar ingen skillnad i risken för allvarliga misstag mellan kommunala och enskilda utförare.

Socialstyrelsen har också jämfört enskilda utförare som är vinstdrivande respektive icke-vinstdrivande och ser inte några stora kvalitetsskillnader. För att dra några säkra slutsatser behövs ytterligare underlag som i dag saknas. Materialet ger inga svar på frågan om det finns några skillnader i utförarnas arbete utifrån socialtjänstlagen eller regelverket i övrigt.

Effekter av konkurrensutsättning dåligt belysta

Socialstyrelsen har även analyserat effekter av konkurrensutsättning, i första hand utifrån tidigare studier. Studierna avser konkurrensutsättning enligt entreprenadmodellen och valfrihetsmodellen. Dock är antalet tidigare studier för få för att Socialstyrelsen ska kunna dra några slutsatser om kvalitetseffekter. Ofta handlar det om småskaliga studier med få kommuner eller få enheter.

Vidare varierar resultatet när det gäller vilken regiform som tillhandahåller insatser av högst kvalitet. Vi har endast identifierat ett fåtal studier som rör effekter av konkurrensutsättning i strikt bemärkelse, det vill säga som jämför kvaliteten före och efter införandet av konkurrensutsättning.

Ett relativt stort antal studier handlar om de äldres val av utförare i de kommuner som har infört valfrihetssystem. Resultaten visar att äldre ofta är positiva till möjligheten att välja, men många har ändå inte själva valt utförare. Anledningen är, enligt tidigare studier, att många äldre befinner sig i en akut situation när det är dags att välja utförare. Dessutom kan de ha kognitiva nedsättningar som försvårar valet.

Flera studier uppmärksammar även att brister i informationen gör det svårt att jämföra de olika utförarna med varandra. Flera äldre uttrycker att de gärna vill ha hjälp av biståndshandläggaren att välja, men biståndshandläggaren får inte påverka vilka utförare de äldre väljer.

Framför allt studier om entreprenadmodellen visar att kommunernas kvalitetsmedvetande kan öka vid konkurrensutsättning. När kommunerna skriver sina anbudsunderlag måste de nämligen gå igenom sina egna verksamheter och nogsamt överväga vilka tjänster de vill erbjuda och med vilken ambitionsnivå. Ett ökat kvalitetsmedvetande i kommunen kan också ”spilla över” på de verksamheter som bedrivs i egen regi.

Några studier har visat på nackdelar med detaljerade förfrågningsunderlag, eftersom de kan medföra att utförarna ser uppdraget som ett rent förvaltningsuppdrag utan möjlighet att utveckla verksamheten. Korta upphandlingsperioder för entreprenaden kan också göra att utförarna ogärna vill utveckla och investera i verksamheten. Samtidigt uttrycker kommunerna att de ogärna vill binda upp sig i en relation som eventuellt inte fungerar så bra.

Kommunerna har ett stort ansvar

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att äldre får den vård och omsorg som de har beviljats. I kommunernas ansvar ingår att följa upp varje beslut samt att kontrollera de utförare som har i uppdrag att verkställa kommunernas beslut. Socialstyrelsen vill understryka att kommunernas uppföljningar är avgörande för att säkerställa att äldre får en god vård och omsorg.

Andra faktorer som är viktiga

Socialstyrelsens analyser visar att det finns andra faktorer än regiform som är viktiga. Ett exempel är storleken på det särskilda boendet. Äldre som bor på små enheter är mer nöjda än äldre som bor på stora enheter.

En intervjustudie med chefer inom äldreomsorgen visar också att chefer på små enheter har större möjligheter att utöva ett aktivt ledarskap. På de små enheterna kände cheferna de äldre och visste vilka behov de hade. Därmed kunde de lättare handleda sina anställda så att de äldres behov tillgodosågs. På de stora enheterna hade cheferna tvingats prioritera bort dessa arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen har även sett indikationer på att andelen anställda med en lämplig grundutbildning kan ha betydelse för de äldres uppfattning om insatserna. Sambandet behöver dock analyseras ytterligare innan vi kan dra några säkra slutsatser.

Läs hela sammanfattningen
Omslaget "Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll?"

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-5-30
ISBN: 978-91-87169-41-0
Format: POD
Antal sidor: 69
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Marianne Lidbrink
075-247 30 00