/
/

Tillsynsrapport 2012 – hälso- och sjukvård och socialtjänst

Rapporten omfattar vård och omsorg samt stödet och servicen till vissa personer med funktionsnedsättning. Av tillsynen framgår det bland annat att HVB för ensamkommande flyktingbarn har fler brister än andra HVB.

Sammanfattning

Socialstyrelsens tillsynsuppdrag omfattar verksamheter som rör hälso- och sjukvård och andra medicinska verksamheter, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning, frågor om alkohol och missbruksmedel samt Statens institutions-styrelses (SiS) institutioner.

Vård och omsorg om barn och unga

Socialstyrelsen noterar en positiv utveckling i sina granskningar och konstaterar att tillsynen har haft avsedd effekt. Nästan alla barn på Hem för vård eller boende (HVB) och i bostäder med särskild service har en plan för genomförandet av vård respektive insats, men dessa är av varierande kvalitet. Barnen är delaktiga i planering och uppföljning av sin vård och insats och uppger i samtal att de känner sig trygga, trivs i boendena och har förtroende för personalen. Detsamma gäller ungdomar på SiS-institutioner, vilka är positiva i samtalen med Socialstyrelsen och medvetna om sina rättigheter. Rättssäkerheten på SiS-institutionerna har förbättrats jämfört med tidigare tillsyn.

HVB för ensamkommande barn har fler brister än övriga. Där är det vanligare att ungdomar inte är delaktiga och att samverkan med socialnämnden inte fungerar tillfredsställande. Boenden som tar emot barn med föräldrar uppvisar däremot färre brister än övriga, medan HVB som drivs i kommunal regi har en högre andel åtgärdskrav än de enskilt drivna verksamheterna.

Enskildas klagomål på hälso- och sjukvården

I cirka 200 granskningar har Socialstyrelsen riktat kritik mot vårdgivaren och ställt krav på åtgärder. Under 2011 fick Socialstyrelsen in 6 689 klagomål som rörde hälso- och sjukvården, utöver de 2 312 ärenden från HSAN som övertogs den 1 januari 2011. Myndigheten fattade 3 250 beslut i inkomna ärenden.

Lex Sarah

Flest anmälningar under 2011 avser äldreomsorgen och funktionshinderområdet. Vanligaste missförhållanden som en anmälan bygger på är att beviljad insats inte blivit utförd eller utförts på felaktigt sätt, brister i bemötande och kränkningar, brister i kommunikation och information till eller mellan personal, kunskapsbrist hos personal, obefintliga alternativt okända rutiner och riktlinjer samt avsaknad av följsamhet till verksamhetens rutiner. Socialstyrelsens krav på åtgärder har lett till att verksamheterna bland annat aktualiserat utbildningar kring etik, värderingar och förhållningssätt.

LVM-hem

Socialstyrelsens tillsyn vid landets elva boenden som bedriver tvångsvård visar flera brister som rör bland annat dokumentation och det självmordsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen har även framfört krav på att läkemedelshantering, delegering och ordinationer ska ske enligt generella direktiv och att verksamheterna måste se till att ändamålsenliga lokaler finns så att vård i enskildhet kan bedrivas vid behov.

SOS Alarm

Socialstyrelsen konstaterar allvarliga brister hos SOS Alarm, avseende bland annat bedömning och prioritering av ambulansbehovet, personalens kompetens, samverkan mellan personalgrupper och mellan olika vårdgivare samt verksamhetens egenkontroll. Somliga klagomål rör brister som faktiskt resulterat i vårdskador, i vissa fall med dödlig utgång, och andra har handlat om risk för skador. Klagomålen har framför allt gällt långa väntetider eller utebliven ambulanstransport. Enligt verksamheten är orsaken till bristerna vanligtvis att larmoperatören eller sjuksköterskan inte har förstått graden av allvar i det inkomna samtalet.

Akutmottagningar

Oanmälda inspektioner vid 29 av sjuttiotalet akutmottagningar i landet visade att lokalerna inte alltid var ändamålsenliga. På ungefär hälften av dem upptäcktes brister som rör personalens kompetens. Socialstyrelsen har framfört krav om att säkerställa att triagering, en metod för systematisk ”sortering” av patienterna utifrån hur lång väntetid deras tillstånd tillåter, endast utförs av legitimerad personal. Myndigheten har även krävt att det ska fin-nas planer för personalens kompetensutveckling och rutiner för hur resultatet av egenkontrollen ska dokumenteras och återföras till berörda.

Blodcentraler och vävnadsinrättningar

Socialstyrelsen anser att blodcentralerna har väl fungerande kvalitetssystem som bidrar till att potentiella risker upptäcks i tid och innan blodet lämnar blodcentralen. Blodcentralerna hade sedan föreskriften trädde i kraft året innan haft dispens från att följa denna fullt ut och skulle i dessa delar skicka in handlingsplaner som säkerställde rutiner för detta. Inga sådana kom dock in och Socialstyrelsen dispens löpte ut 31 december 2011.
För vävnadsinrättningar saknas rutiner för att rapportera avvikande händelser och biverkningar till Socialstyrelsen.

Informationssäkerhet vid universitetssjukhusen

Socialstyrelsens granskning visar allvarliga brister i hanteringen av patientuppgifter, otydliga krav på säkerhet och avsaknad av strukturerade riskanalyser.
Socialstyrelsen bedömer att informationshanteringen kan innebära en risk för att patientsäkerheten äventyras och har därför framfört specifika krav till vårdgivarna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-4-20
Format: POD
Antal sidor: 67
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00