/
/

Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga – En undersökning om omfattning och regionala skillnader

Rapporten visar omfattning och regionala skillnader i anmälningar till socialtjänsten om barn och unga. I rapporten presenteras också ett förslag för hur Socialstyrelsen ska kunna följa den fortsatta utvecklingen av anmälningar.

Sammanfattning

I regleringsbrevet för 2008 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram ett system för en utvidgad statistikinsamling avseende insatser till barn och unga inom socialtjänsten.
I två delredovisningar har Socialstyrelsen föreslagit en utvidgad statistikinsamling som innehåller två nya personnummerbaserade variabler benämnda skäl till insats samt öppenvårdsinsatser.

Att pröva frågan om att samla in uppgifter om skäl till anmälan, anmäla-rens relation till barnet och hur många anmälningar som leder till en utredning ingick i det ursprungliga uppdraget. Socialstyrelsen angav att det bl.a. utifrån integritetsskäl inte är motiverat att gå vidare med frågan om ett personnummerbaserat nationellt register med uppgifter om anmälningar till socialtjänsten. Uppgifter som inkommer till socialtjänsten i samband med en anmälan är högst osäkra och självfallet mycket känsliga. De kan innehålla substantiella felaktigheter och bör följaktligen enligt Socialstyrelsens mening inte samlas i ett nationellt register.

Socialstyrelsens uppdrag att ta fram förslag till en utvidgad insamling av statistik rörande barn och unga inom socialtjänsten kompletterades i regleringsbrevet 2011 med det nu aktuella uppdraget om anmälningar.

En enkät har skickats till ett urval kommuner. Resultatet visade på stora variationer när det gäller antal barn som anmäls till socialtjänsten. Analysen visade att de minsta kommunerna och stadsdelarna i storstäderna låg på en lägre nivå, främst när det gäller antal anmälningar och antal anmälda barn.
De som anmäler är i första hand polisen, i andra hand förskola/skola och i tredje hand hälso- och sjukvården. Cirka 5 procent avsåg anmälningar där uppgiftslämnaren var anonym.

Den andel av anmälningarna som har sitt ursprung i orsaker relaterade till barnets beteende är något lägre (42 procent) än den andel där skälen antas ligga i barnets omgivning (52 procent), medan en betydligt mindre andel gällde övriga orsaker som t.ex. ensamkommande minderåriga flyktingbarn (6 procent).
Anmälningarna avsåg fler pojkar än flickor (58 respektive 42 procent). Antalet anmälningar ökade också med barnets stigande ålder. Nära hälften gällde barn i åldrarna 13–17 år. Samtidigt var det många kommuner som inte kunde ta fram köns- eller åldersuppgifter från sina statistiksystem, utan var hänvisade till manuella sammanställningar för att få fram uppgifterna, vilket några kommuner inte ansåg sig ha resurser att göra.

En förhandsbedömning av en inkommen anmälan tar i de flesta fall 1–2 veckor. Här fanns dock en tendens till att de tar något längre tid i storstäderna. Serviceinsatser, det vill säga stödinsatser utan beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, förekom i viss omfattning i alla kommuntyper. Medan det var en låg förekomst i de minsta kommunerna, var det relativt sett vanligare i storstäderna. Det fanns inget samband mellan graden av serviceinsatser och anmälningsnivåerna.
Ett relativt starkt samband fanns mellan nivån på kommunernas och stads-delarnas utbetalningar av ekonomiskt bistånd å ena sidan och nivån på antalet anmälningar å den andra.

Omfattningen av antal anmälningar, antal barn/unga och antal utredningar det undersökta året 2010, kan på basis av undersökningen skattas till en årlig nivå om cirka 140 000 anmälningar, 60 000 barn och 30 000 inledda utredningar i riket.
Undersökningen visade på stora skillnader i fråga om de IT-baserade statistiksystem som används av kommunerna. Det förefaller också som om omställningstiden för dessa system kan vara lång, och förnyade inrapporte-ringskrav med syfte att ta fram uppgifter till nationell nivå kan ta lång tid i anspråk.

Socialstyrelsens förslag

Socialstyrelsens förslag för att följa utvecklingen avseende anmälningar som rör barn och unga kan sammanfattas enligt följande.

1. Regelverket för insamling av statistiska uppgifter, förordning (1981:1370) om skyldigheter för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter, behöver ändras så att kommunernas skyldighet att lämna uppgifter av det slag som beskrivs under punkt 2 fastställs.

2. Socialstyrelsen begär in aggregerade data om anmälningar i samband med den årliga insamlingen av uppgifter till den officiella statistiken om individinsatser inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. På sikt, när kvaliteten tillåter, kan uppgifterna ingå som en del av den officiella statistiken. Följande uppgifter inhämtas:

  • antal anmälningar
  • antal unika individer som anmäls
  • de anmälda individernas ålder och kön
  • kategorier av uppgiftslämnare
  • orsaker till anmälan
  • antal inledda utredningar.

3. Variablerna fastställs för att gälla under en längre tidperiod vilket medger jämförelser mellan åren. I en årlig rapportering redovisas uppgifterna om anmälningar samt utvecklingen över tid.

4. Med utgångspunkt i de tidsserier om utvecklingen när det gäller anmälningar kan förändringar identifieras. På så sätt kan behov av för-djupade studier identifieras. Frågeställningarna kan formuleras utifrån eventuella förändringar i statistiken.

Utvecklingen av statistik för barn och unga ska harmoniera med de uppgifter som registreras i BBIC, såtillvida att de uppgifter som samlas in till officiell statistik är styrande beträffande dokumentationen i BBIC.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-3-27
Format: POD
Antal sidor: 45
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr