Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin – delrapport 1

Vad vet vi om samhällets individuella stöd till personer med funktionsnedsättning? Bidrar de individuella stöden till full delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor?

De här frågorna är centrala för Socialstyrelsens arbete inom ramen för regeringens funktionshinderspolitiska strategi under åren 2011–2016. Uppdraget beskrivs både i den funktionshinderspolitiska strategin och i ett särskilt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Syftet med arbetet är både att kunskapen om de individuella stödens utformning ska öka och att påverka ansvariga myndigheter och verksamheter att utforma stöden så att de leder till delaktighet och jämlikhet.

I den här rapporten presenteras utgångsläget för Socialstyrelsens arbete. Det innebär inte att Socialstyrelsen börjar på ruta ett eftersom arbetet med att främja delaktighet och jämlikhet ingår i Socialstyrelsens särskilda ansvar för att genomföra de funktionshinderspolitiska målen. Däremot redovisar vi hur situationen såg ut år 2011 för att ha ett utgångsläge att jämföra med vid den slutliga redovisningen år 2016. I den mån vi har haft möjlighet att genomföra aktiviteter för att uppnå delmålen beskriver vi dessa. Vi redovisar även planerade aktiviteter.

Utgångsläget kan sammanfattas så här:

• I den socialtjänststatistik över insatser till personer med funktionsnedsättning som Socialstyrelsen årligen publicerar framgår att fler män/pojkar än kvinnor/flickor får insatser.
• Tillgängligheten till socialkontor och vårdcentraler behöver förbättras eftersom tillgänglighet är en förutsättning för att få stöd och vård efter behov. Särskilt för personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar och kognitiva funktionsnedsättningar är bristerna stora.
• Personer med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen.
• Personer med funktionsnedsättning avstår från vård och behandling i större utsträckning än befolkningen i övrigt.
• Närmare 3 000 personer som behöver socialtjänstens stöd på grund av funktionsnedsättning får vänta mer än tre månader på att få sina beslut verkställda.
• De flesta barn eller ungdomar som bor i bostad med särskild service enligt LSS har en genomförandeplan, men den planen följs inte alltid upp. I drygt hälften av de granskade verksamheterna är barnen alltid eller i stort sett alltid delaktiga i hur insatsen planeras och genomförs.
• Ett bra stöd till anhöriga ger personer med funktionsnedsättning ökad trygghet och möjlighet till delaktighet i samhällslivet, men bestämmelsen i socialtjänstlagen, SoL, om stöd till anhöriga har ännu inte fått fullt genomslag.