/
/

Sekretess- och tystnadspliktsgränser - I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården

Den här vägledningen informerar om de rättsliga förutsättningarna för att socialtjänst och hälso- och sjukvård ska kunna lämna ut uppgifter över så kallade sekretess- eller tystnadspliktsgränser.

Sammanfattning

Vägledningen omfattar både verksamhet som bedrivs i offentlig och privat regi. Den informerar också om och hur verksamheterna kan använda informationsteknik (it) när de lämnar ut uppgifter som faller under sekretessreglering eller tystnadsplikt.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska de samverkansprocesser som behövs beskrivas i ledningssystemet. Då måste regleringen om sekretess och tystnadsplikt beaktas. Det är vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som har ansvaret för att upprätta ledningssystem. Det är också primärt till dem som vägledningen riktar sig.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns sekretessbestämmelser som gäller när myndigheter och kommunala företag handlägger ärenden eller genomför insatser i socialtjänst eller hälso- och sjukvård. För privata vårdgivare och enskilda verksamheter som privatägda juridiska personer driver (det vill säga inte kommunala företag) gäller i stället bestämmelser om tystnadsplikt vilket regleras i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, LSS, samt i patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL.

Sekretessbestämmelserna innebär att det runt myndigheter finns sekretessgränser som gäller både gentemot andra myndigheter och enskilda (både privatpersoner och juridiska personer). Det finns till exempel en sekretessgräns runt en myndighet inom hälso- och sjukvården i förhållande till en privat vårdgivare, och runt en myndighet inom socialtjänsten i förhållande till en enskild verksamhet som bedriver socialtjänst.

På motsvarande sätt finns tystnadspliktsgränser runt en privat vårdgivare eller en enskild verksamhet som bedriver verksamhet enligt SoL eller LSS. Till exempel finns en tystnadspliktsgräns mellan en privat vårdgivare och en myndighet inom hälso- och sjukvården, mellan en enskild verksamhet inom socialtjänsten och en myndighet inom socialtjänsten och mellan det egna företaget, den egna juridiska personen, och andra enskilda.

Sekretessbestämmelserna innebär att en offentlig verksamhet inte får lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess över sekretessgränser om inte en tillämplig sekretessbrytande bestämmelse eller menprövningen tillåter det. För privata vårdgivare och enskilda verksamheter gäller i stället tystnadsplikt som innebär att uppgifter inte obehörigen får lämnas ut utanför tystnadspliktsgränsen. Vid bedömningen av om tystnadsplikten får brytas kan viss vägledning hämtas i den offentliga sekretessregleringen.

För uppgifter i socialtjänsten, vid samverkan kring vården och omsorgen om en enskild person, är den sekretessbrytande bestämmelsen om samtycke sannolikt den mest användbara för att kunna lämna ut uppgifter. För uppgifter i hälso- och sjukvården, i vården om en enskild person, finns utöver samtyckesbestämmelsen en sekretessbrytande bestämmelse om sammanhållen journalföring. Dessa två sekretessbrytande bestämmelser är antagligen de mest användbara bestämmelserna vid vården om en enskild person. Men det finns fler sekretessbrytande bestämmelser som kan vara tillämpliga. Dessa beskrivs också i denna vägledning.

Nedan finns en bild för praktisk vägledning som visar i vilken ordning bedömningen kan ske av om uppgifter kan lämnas ut över en sekretessgräns.

Helt oberoende av sekretess- samt tystnadspliktsbestämmelserna finns också bestämmelser om självbestämmande och integritet i SoL, LSS och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Dessa bestämmelser innebär i korthet att åtgärder inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten inte ska utföras mot personens vilja. Om socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samverka om en enskild vuxen individ krävs därför att den enskilde samtycker till det. Detta påverkar även möjligheterna att vid samverkan lämna ut uppgifter om den enskilde.

Om uppgifter får lämnas ut enligt regleringen om sekretess och tystnadsplikt kan de lämnas ut muntligen, på papper eller elektroniskt på vissa it-medier (observera att det begreppet inte omfattar elektronisk direktåtkomst till uppgifter). Vårdgivare kan dessutom ha direktåtkomst till uppgifter via it-system om det sker i enlighet med reglerna om sammanhållen journalföring. För vårdgivare finns det också möjlighet att ge den enskilde själv direktåtkomst till sina egna uppgifter. Dessa två möjligheter finns inte inom socialtjänstens verksamhet.

Läs hela sammanfattningen
Omslagsbild till Sekretess- och tystnadspliktsgränser - I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-2-28
Format: POD
Antal sidor: 43
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Ylva Ehn
075-247 30 00

Mer hos oss

Regelverk