/
/

Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2012

För första gången redovisas här en samlad öppen jämförelse av den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Rapporten innehåller jämförelser av landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landsting, och i vissa fall sjukhus, kan jämföra sina resultat med varandra. För en del indikatorer i rapporten redovisas även nationella trender.

2013-2-1: Uppdaterad: Ändring av källhänvisning i diagram 22 A-B, Rökning i barns hemmiljö sid. 71-74.

2013-05-24: Diagram 30 har tagits bort samt text som refererar till diagram. Två diagram 30a och 30b har infogats samt text som refererar till dessa två diagram. Bilaga utbytt. Nedladdningsbar fil korrekt.

Bilaga

Beskrivning av indikatorer

Sammanfattning

För första gången redovisar Socialstyrelsen en samlad öppen jämförelse av den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Rapporten innehåller jämförelser av landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Öppna jämförelser ger landstingen underlag för att analysera, förbättra och styra den egna sjukvården. I öppna jämförelser kan ett landsting, och i vissa fall ett sjukhus, jämföra sina resultat med andra. För ett antal indikatorer i rapporten redovisas även nationella trender.

Den hälsoinriktade hälso- och sjukvården ska leda till bättre hälsa för den enskilde och bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funk-tionsförmåga, större välbefinnande samt högre hälsorelaterad livskvalitet.

Några resultat

De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Riktlinjerna rekommenderar åtgärder i syfte att förbättra fyra levnadsvanor: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Nedan följer några exempel på resultat i rapporten:

  • Förekomsten av samtal i vården avseende levnadsvanor varierar mellan verksamhetsområdena. Vårdpersonal inom psykiatrisk öppenvård ställer frågor om alla fyra levnadsvanorna i högre utsträckning än övriga verksamhetsområden. Störst spridning mellan landstingen finns avseende frågor om alkoholbruk. 
  • Ett antal riskfaktorer har identifierats hos patienter som behandlas för diabetes i primärvården och som är i åldern 30-60 år. Mer än hälften av kvinnorna i denna grupp, och hälften av männen, har fetma med BMI över 30 (BMI >30 kg/m2). En av fyra röker och är dessutom fysiskt inaktiv. Den största spridningen mellan landstingens resultat avser riskfaktorn fysisk inaktivitet. 
  • Rökstopp är en av de viktigaste sjukdomsförebyggande åtgärderna för att minska risken för att en patient återinsjuknar i stroke. Vid tre månaders uppföljning anger nästan hälften av de patienter som var rökare vid insjuknandet att de har slutat att röka. Efter tolv månaders uppföljning är det något färre patienter som anger att de har slutat att röka. Den största skillnaden mellan landstingen visas vid tre måna-ders uppföljning efter insjuknandet. 
  • Rökning i samband med graviditet visar på en positiv nedåtgående trend. Kvinnor som röker vid tidig graviditet har minskat från 31 till knappt 7 procent mellan åren 1983–2010. Skillnaderna mellan landstingen är små. 
  • Rökning i hemmiljön har minskat mellan åren 1999 till 2010 från 18 procent till 13 procent hos nyblivna föräldrar med barn yngre än en månad. Spridningen mellan landstingen var mellan 4 procent till 18 procent. 
  • Inom mödrahälsovården genomförs screening med AUDIT för att upptäckta riskbruk av alkohol. Av drygt 90 000 kvinnor som födde barn under 2011 hade 83 procent genomgått screening. Spridningen mellan landstingen var mellan 67 procent till 93 procent. 
  • Det krävs att 95 procent av befolkningen är vaccinerad mot mässling, påssjuka och röda hund för att sjukdomarna inte ska spridas igen. Av barn födda 2009 vaccinerades 97,2 procent på riksnivå. Spridningen mellan landstingen var 4 procentenheter, mellan 95 och 99 procent.

Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt

Var fjärde person i befolkningen uppger två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Personer med låg utbildning uppger fler ohälsosamma levnadsvanor än personer med hög utbildning.
Fyra av fem i befolkningen uppger att de är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården, vilket ger goda förutsättningar för hälso- och sjukvården att arbeta hälsoinriktat. Var tredje dagligrökare uppger dessutom att de kan tänka sig att ta emot stöd inför ett rökstopp.

Fortsatt arbete

Den hälsoinriktade hälso- och sjukvården omfattar mer än det som beskrivs i denna rapport. De sjukdomsförebyggande insatserna är i högre grad belyst än de hälsofrämjande. Det beror till stor del på att det saknas data på nationell nivå som belyser det hälsoinriktade arbetet, bland annat saknar Socialstyrelsen legala möjligheter att behandla data från primärvården.

Socialstyrelsen lämnar i december 2012 utöver denna öppna jämförelse även en utvecklingsrapport till regeringen för den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. I utvecklingsrapporten kommer vi att ta upp vilka åtgärder som är de viktigaste för att utveckla öppna jämförelser på området, däribland nödvändig utveckling av de befintliga datakällorna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-12-3
Format: Bok
Antal sidor: 98
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 88 kr