/
/

Hjärtinfarkter 1987–2011 – Myocardial infarctions in Sweden 1987–2011

Statistiken om hjärtinfarkter bygger på uppgifter från både dödsorsaksregistret och patientregistret. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Minskningen är starkare bland högutbildade än bland lågutbildade.

Sammanfattning

Socialstyrelsen tog fram den första hjärtinfarktstatistiken 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Denna publikation är den elfte om hjärtinfarktstatistik i Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar nu samtliga kända fall av akut hjärtinfarkt under åren 1987–2011 där uppgifterna från år 2011 avseende sjukhusvård för infarkt fortfarande är något preliminära.

I statistiken ingår data om samtliga personer som enligt patient- eller dödsorsaksregistret haft en akut hjärtinfarkt. För att en person ska ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av registren och att akut hjärtinfarkt är registrerad som diagnos.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren.

Under perioden 1987–2011 har cirka 738 000 personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet attacker uppgår för samma period till 979 000. Av de 738 000 personerna hade strax under 564 000 personer avlidit före utgången av år 2011, varav 349 000 med akut hjärtinfarkt som bidragande eller underliggande dödsorsak. För närmare 306 000 var hjärtinfarkten angiven som underliggande dödsorsak.

Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt köns- och åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Incidensen och även mortaliteten är olika hög inom olika utbildningsnivåer. Antalet personer som drabbas av en akut hjärtinfarkt sjunker med högre utbildning. Incidensen var 2011 drygt 40 procent lägre bland män med eftergymnasial utbildning jämfört med män med grundskola som högsta utbildning. Bland kvinnorna var incidensen cirka 60 procent lägre.

Under år 2011 dog 130 män och 103 kvinnor per 100 000 män respektive kvinnor i åldrarna 20 och över med en diagnos för akut hjärtinfarkt. Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under den senaste 10-årsperioden sjunkit med 40 procent. De senaste tre åren märks en kraftig nedgång. Mellan 2008 och 2011 sjönk mortaliteten med 24 procent för männen och 20 procent för kvinnorna.

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987-2000 med i genomsnitt 1-2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 2001 ökade den uppmätta attackincidensen per 100 000 invånare och låg för år 2003 cirka 8 procent över nivån för år 2000. År 2004 sjönk den åldersstandardiserade incidensen för både män och kvinnor med cirka 6 procent. Det gör att den uppmätta incidensen för detta år hamnade på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes.

De preliminära siffrorna för år 2011 visar att det inträffade 537 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 357 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över. Det är en minskning på 7 respektive 5 procent jämfört med året innan. Mellan år 2001, då de nya diagnoskriterierna infördes, och 2011 har den åldersstandardiserade incidensen för både män och kvinnor minskat med cirka 30 procent.

Även förstagångsinsjuknandet har minskat kraftigt under perioden. År 2010 hade förstagångsincidensen minskat med 24 procent för män och 26 procent för kvinnor sedan år 2001. Uppgifterna för 2011 visar på en fortsatt nedgång.

Letaliteten, dödligheten bland dem som drabbas av infarkt, har sjunkit kraftigt under den tid som denna statistik har funnits. År 1995 avled 41 procent av männen och närmare 45 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 respektive 38 procent. Letaliteten för åren efter 2001 hamnade på en ny och lägre nivå, förmodligen delvis som en följd av de nya diagnoskriterierna. År 2004 sjönk letaliteten ytterligare. Letaliteten inom 28 dagar var år 2011 26 procent för männen och 31 procent för kvinnorna. De högre letalitetstalen för kvinnorna beror på den större andelen äldre bland dessa. Efter åldersjustering får männen genomgående en högre letalitet än kvinnorna.
Bland dem som sjukhusvårdades har letaliteten sjunkit till en märkbart låg nivå för år 2011. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på drygt 12 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i början på 1990-talet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-12-21
ISBN: 978-91-7555-005-3
Format: POD
Antal sidor: 99
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr