/
/

Kartläggning av kommunernas och landstingens former för samråd

Resultatet av kartläggningen visar att det ser olika ut i landets kommuner och landsting när det gäller organisation av samråd samt vilket syfte de har. Det är skillnader i landet när det gäller antal möten per år, rådens uppgifter samt antal ledamöter. Det är också skillnader när det gäller arvode, reseersättning och utbildning.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att kartlägga kommunernas och landstingens former för samråd med organisationer som företräder äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, rekommenderar respektive ålägger landstinget och kommunen samverka med andra samhällsorgan och organisationer. Detta beskrivs i 8 § HSL, 3 kap. 1, 4 och 5 §§, 5 kap. 6 och 8 §§ SoL och 15 § punkt 7 LSS. På motsvarande sätt har intresseorganisationerna intresse av att svara upp mot intentionen att samverka och samråda med relevanta samhällsorgan, som ett led att tillvarata medlemmarnas intressen.

Syftet med denna rapport är att beskriva hur landsting och kommuner organiserar samråden med intresseorganisationer.

Kartläggningen baseras på telefonintervjuer med tjänstemän i 65 kommuner och 19 landsting. Socialstyrelsen har även tagit del av styrande dokument för samråden för alla kommuner, landsting, regioner som medverkat i kartläggningen. Intresseorganisationer som företräder äldre personer och personer med funktionsnedsättning har besvarat enkäter som också ligger till grund för resultatet av denna kartläggning. En hearing anordnades i slutet av arbetet med kartläggningen i syfte att fånga upp ytterligare uppgifter på grund av otillräckligt antal svar från funktionshindersorganisationer.

Resultatet av kartläggningen visar att det ser olika ut i landets kommuner och landsting när det gäller organisation av samråd samt vilket syfte de har. Det är skillnader i landet när det gäller antal möten per år, rådens uppgifter samt antal ledamöter. Det är också skillnader när det gäller arvode, reseersättning och utbildning.

Intresseorganisationerna anser att deras kunskap inte tas till vara tillräckligt mycket och att deras synpunkter inte beaktas tillräckligt i besluten. Både kommuner, landsting och intresseorganisationer anser att strukturerade och dokumenterade samrådsmöten behövs. Flertalet anser att det utöver dessa behövs andra möten för att tillgodose behovet av inflytande. Intresseorganisationerna uttrycker viss oro för att kommunerna vill avveckla de traditionella pensionärs- och funktionshindersråden till förmån för andra former av samråd och inflytande.

Kommuner, landsting och intresseorganisationer är i stort sett eniga om vilka faktorer som har en avgörande betydelse för att samråd ska fungera. Att utveckla dessa faktorer torde ligga i både huvudmännens och intresseorganisationernas ledamöters intresse för att samrådens syften ska uppnås.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-12-16
ISBN: 978-91-7555-000-8
Format: POD
Antal sidor: 23
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Anette Richardson
075-247 38 43