/
/

Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende 

Kartläggningen visar hur utbudet av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende förhåller sig till behoven. För att motverka brister i tillgängligheten föreslår Socialstyrelsen bland annat en översyn av regelverket, ökad kontroll av förskrivningen samt en närmare granskning av situationen i de landsting där tillgängligheten är mindre god.

I rapporten finns uppgifter i avsnittet om täckningsgrad per län (sid 19–21) som visat sig vara felaktiga. Felaktigheterna rör de slutsatser vi dragit om täckningsgraden för Västra Götaland. Under 2011 var andelen opiatmissbrukare som fick behandling med läkemedel i Västra Götaland 46 procent och inte som felaktigt uppgetts 93 procent. Detta förändrar inte rapportens generella slutsatser.

Sammanfattning

Regeringen beslutade den 27 september 2012 att Socialstyrelsen ska kartlägga och analysera läget beträffande läkemedelsassisterad behandling eller rehabilitering vid opiatberoende (LARO). Kartläggningen ska avse vårdhuvudmännens utbud och hur detta relaterar till behovet av denna typ av behandling, till exempel genom att redovisa kötider med mera. Om det visar sig att det skulle finnas brister i tillgängligheten ska kartläggningen också innehålla en analys av vad som brister och, när det är möjligt inom ramen för kartläggningen, vad som skulle kunna åtgärda dessa brister.

Kartläggningen ska vidare beskriva vilka rutiner som gäller då behandlingen avbryts av något skäl. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2012. Kartläggning baseras på myndighetens register och en telefonintervju med verksamhetschefer vid landets LARO-mottagningar. Rapporten tar också upp erfarenheter från Socialstyrelsens tillsyn, liksom aspekter som rör frågor om läckage och behovet av en översyn av regelverket. Vi redovisar även en analys av den narkotikarelaterade dödligheten, såväl inom som utanför programmen.

Utbud och behov

I dag beräknas drygt 5 200 personer få behandling vid 114 enheter i landet. Av dessa bedrivs de allra flesta enheterna i offentlig regi. Samtliga län och landsting bedriver sådan verksamhet med en stark överrepresentation i storstadslänen, som tillsammans svarar för uppemot två tredjedelar av enheterna.

Socialstyrelsen bedömer att tillgängligheten för den enskilde är tillfredsställande i ungefär hälften av landets län. Frågan om tillgängligheten är dock komplex. En fördjupad analys av tillgängligheten har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för uppdraget. En sådan mer grundlig genomlysning bör bland annat omfatta uppgifter om länens infrastruktur (kommunikationer, förekomst av medicinsk vård, utbyggnad av missbruks- och beroendevård m.m.), antal opiatmissbrukare i länet, andel av dem som får LARO-behandling och kösituation. Information om tillgängligheten bör också inhämtas från den enskilde patienten. Med stöd av kartläggningen är Socialstyrelsens samlade bedömning att landstingen i främst Blekinge, Dalarna Halland, Jämtland, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Örebro och Östergötland har en otillfredsställande situation med avseende på geografisk närhet, tillgänglighet och kösituation. Västerbottens län får också anses ha en otillfredsställande kösituation, trots att de har relativt många enheter per 100 000 invånare.

Kartläggningen visar att en stor andel av enheterna, cirka 70 stycken, har uteslutit patienter. Totalt handlar det om fler än 350 patienter. Det går inte att urskilja något tydligt mönster i uteslutningen av patienter, mer än att det förefaller vara jämnt spritt över landet. Grunden för uteslutning handlar, enligt verksamhetscheferna, nästan uteslutande om upprepade återfall i narkotikamissbruk. I övriga fall är det vanligt med en kombination av de skäl som anges för uteslutning i 4 kap. 11 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:27 (M)). Detaljer om vilka rutiner för uteslutning som de enskilda enheterna använder kan vi dock inte uttala oss om i denna kartläggning. Då en person bedöms vara olämplig eller utesluts hänvisas denne i regel till annan vård. Det sker i ungefär 75 procent av fallen. Det handlar företrädesvis om hänvisning till den specialiserade beroendevården eller socialtjänsten. De allra flesta enheterna (85 procent) har också ett formaliserat samarbete med någon av dessa verksamheter.

Brister i verksamheten

Farhågor har genom åren återkommande framförts att verksamheterna inte uppfyller kraven i gällande regelverk samt att det förekommer läckage och icke medicinskt bruk av läkemedel. I denna kartläggning redovisar vi därför flera aspekter än dem som efterfrågas i regeringsuppdraget.

Erfarenhet från tillsyn

Vid de tillsynsaktiviteter som Socialstyrelsen genomfört har vissa brister uppmärksammats, till exempel att det ofta saknas planering med stöd av analyser av behovet. I en pågående tillsyn i Skåne län har vi bland annat funnit formella brister och avsteg från principen att LARO ska bedrivas vid en sjukvårdsinrättning.

Läckage

Vad gäller läckage från verksamheterna och förekomsten av icke medicinskt bruk finns en stor osäkerhet kring varifrån läkemedlen, främst metadon och Subutex kommer. Den analys vi prövat, där vi försökt identifiera de enheter inom hälso- och sjukvård som förskriver läkemedlen, tyder på att det förekommer förskrivning utanför de enheter som förfogar över specialistkompetens. I nuläget kan vi dock inte bedöma på vilka grunder som sådan förskrivning sker och till vilka. Det kan inte heller uteslutas visst läckage från programmen.

En fråga som för närvarande inte heller kan ges ett tillfredsställande svar är omfattningen av insmuggling av läkemedlen till den illegala marknaden.

Dödlighet

En annan fråga som Socialstyrelsen försökt att belysa är det stora antal metadonförgiftningar med dödlig utgång som skett under senare år. Kan dessa dödsfall knytas till läckage från LARO-verksamheter eller är de en följd av omständigheter som ligger utanför dessa verksamheter? De opiatrelaterade dödsfallen har ökat både inom och utanför programmen, särskilt under tidsperioden 2006–2009 med en viss stabilisering under de senaste åren. Vad detta beror på och eventuella kopplingar till förskrivningen av de aktuella läkemedlen går inte att dra några säkra slutsatser om i dagsläget. Relativt sett har andelen avlidna i LARO-programmen varit lägre än bland opiatmissbrukare som inte får LARO-behandling respektive bland narkotikamissbrukare generellt.

En studie av läckage och icke medicinskt bruk av läkemedlen, som för närvarande pågår vid Malmö högskola, kan troligen bidra till ökad kunskap på området.

Nationella data

Frågor om den bristande följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter och läckage från programmen aktualiserar ett behov av nationella data som ger möjlighet att fortlöpande utvärdera och följa verksamhetens utfall för den enskilde individen. Det gäller inte minst dödligheten. Tillgången till nationella data skulle väsentligt förbättra förutsättningarna för en återkommande granskning.

Socialstyrelsens fortsatta arbete

I denna rapport redovisas den övergripande kartläggning som varit möjlig att göra inom ramen för uppdraget. Vissa områden återstår att analysera djupare. Socialstyrelsen avser därför

  • att utarbeta förslag till hur rapporteringen till läkemedelsregistret kan utvecklas,
  • att genomföra en översyn av regelverket, bland annat för att ta ställning till brister som framkommit i vår tillsyn,
  • att kartlägga överförskrivning och övrig förskrivning med syfte att öka kontrollen över de aktuella läkemedlen,
  • att utreda förutsättningarna för nationella data om patienter i LARO-programmen.

Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag av regeringen

  • att utreda förutsättningarna för en fördjupad analys av dödlighetsutvecklingen inom området,
  • att närmare granska situationen i de landsting, där tillgängligheten kan anses vara mindre god och lämna förslag till hur den kan öka.

Särskilda medel bör tilldelas för uppdraget.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-11-5
ISBN: 978-91-87169-88-5
Format: POD
Antal sidor: 38
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Ulf Malmström
075-247 32 55