/
/

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd

Rapporten belyser förskrivningen av centralstimulerande läkemedel vid adhd och diskuterar frågorna: Är förskrivningen kliniskt motiverad och i enlighet med rekommendationerna för behandling? Till vilka sker förskrivningen?

2012-11-19 samt 2012-11-27: Rapporten är uppdaterad, förändringarna gäller första stycket sidan 10 och första stycket sidan 29.

 

Sammanfattning

Socialstyrelsen konstaterar en kraftig ökning av antalet personer som vården behandlar med centralstimulerande läkemedel vid adhd. Flest befintliga användare av centralstimulerande läkemedel återfanns i åldersgruppen 10 till 17 år både bland pojkar och bland flickor, 3.3 respektive 1.3 procent i befolkningen. Antalet nytillkomna användare har dock ökat snabbast relativt sett bland vuxna under tidsperioden 2006 till 2011. Totalt hämtade 57 235 personer i Sverige ut minst ett adhd-läkemedel under 2011, varav metylfenidat var det dominerande läkemedlet. Majoriteten som blev insatta på metylfenidat långtidsbehandlades med läkemedlet.

Personer som behandlades med metylfenidat hade mycket hög samsjuklighet i andra psykiska störningar. Många hade tidigare vårdats för missbruk, ångest och depression. Även schizofreni, bipolära tillstånd och personlighetsstörningar var vanliga. Bland barn och ungdomar var neuropsykiatrisk problematik som autismspektrumstörningar mer framträdande. Användningen av övriga psykofarmaka som antidepressiva och ångestdämp-ande var utbredd bland personer som stod på metylfenidat. Behandling med melatonin var relativt vanlig vid sömnstörningar hos barn.

Inom en grupp vuxna, cirka 30 procent av den som behandlades med metylfenidat, förekom också kontinuerlig och omfattande användning av andra narkotikaklassade läkemedel. Det rörde sig om läkemedel som till exempel opioider och bensodiazepiner. Dessa läkemedel förskrevs till gruppen i större utsträckning av andra läkare än av läkaren som förskrev metylfenidat. Inom gruppen fanns också personer som tidigare vårdats för diagnoser som kan utgöra indikation på missbruk, exempelvis virushepatit och förgiftningar med alkohol och bensodiazepiner.

Socialstyrelsen framhäver vikten av att behandla personer med adhd då gruppen har betydande svårigheter att fungera socialt och i skola och arbete med en påtaglig risk för försämrad livskvalitet som följd. Myndigheten kan för närvarande inte säga något om hur omfattande behandlingen med centralstimulerande läkemedel bör vara efter diagnostiserad adhd. Som en följd av den ökade diagnostiseringen och behandlingen med läkemedel får emellertid flera personer i dag hjälp än tidigare.

Socialstyrelsen konstaterar dock att denna studie också väcker frågor. Det saknas för närvarande en samstämmighet mellan hur behandlingen med centralstimulerandemedel i dag bedrivs och rådande behandlingsrekommendationer. Exempelvis verkar inte behandling med metylfenidat omprövas genom att sätta ut medicinen årligen. Nu är det vanligt med kontinuerlig och lång behandling. En annan fråga rör nyinsättning av metylfenidat hos vuxna. Läkemedlet är inte godkänt för detta och för närvarande pågår således en omfattande ”off label-förskrivning” till vuxna. Även om långtidsbehandling och ”off label-förskrivning” inte behöver vara kliniskt obefogad bör vården och berörda myndigheter vara medvetna om denna bristande samstämmig-het mellan behandlingsrekommendationer och den behandling som utförs i dag.

Socialstyrelsen finner det dock alarmerande att en betydande del av den vuxna population som vården behandlar med metylfenidat också samtidigt använde en rad olika narkotikaklassade läkemedel som opioider och bensodiazepiner. Detta kan peka på en möjlig felanvändning eller avvikande användning av metylfenidat inom en grupp vuxna som har en potentiell pågående beroendeproblematik. Socialstyrelsen ser det som angeläget att vår-den uppmärksammar gruppen och möjlig sidoförskrivning av narkotikaklas-sade läkemedel av andra läkare än av läkaren som förskriver metylfenidat.

Socialstyrelsen har med denna rapport utökat och fördjupat kunskapen om förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd. Utifrån det nya kunskapsläget har Socialstyrelsen för avsikt att ha kontakter och föra diskussioner med berörda aktörer inklusive Läkemedelsverket. Inom myndigheten pågår nu också ett arbete med att ta fram en vägledning för behandling av adhd och att utforma nationella medicinska indikationer för insättning av centralstimulerande läkemedel.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-10-30
Format: POD
Antal sidor: 36
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 39 kr

Kontakt

Peter Salmi
075-247 30 00

Mer hos oss

Adhd