/
/

Väntetider i cancervården – från remiss till diagnos och behandling

Rapporten redovisar väntetider vid tio olika cancerdiagnoser utifrån den modell som myndigheten utvecklat inom ramen för den nationella cancerstrategin. Mätningarna visar att det fortfarande är stora regionala variationer i tiden mellan remiss och behandlingsstart.

121112: Rättelse
Figur 5, sidan 31, var felaktig och har ersatts med en korrekt figur.

Sammanfattning

Andra mätningen av cancerväntetider

Socialstyrelsen har för andra gången genomfört en mätning av väntetider inom tio olika cancerformer. Mätningen utgår från den modell som myndigheten utvecklat inom ramen för den nationella cancerstrategin. En jämförelse av väntetiderna mellan de två mätningarna inom respektive område visar att det inte skett några större förändringar mellan åren. I denna rapport framgår det tydligt, liksom i föregående års rapport, att väntetiderna i cancervården är betydande, och i många fall oacceptabla. De regionala skillnaderna är också stora. För vissa cancerformer får patienterna i vissa delar av landet vänta tre gånger så länge från remiss till behandling som i andra delar.

Även om de väntetider som kunnat följas inte är helt jämförbara kan myndigheten konstatera att det fortfarande finns relativt stora skillnader i väntetider mellan olika cancerformer. I denna mätning har det också blivit än tydligare att väntetiden är relaterad till tumörens allvarlighetsgrad. De patienter som vid diagnostillfället har en allvarligare tumörform har kortare väntetider, vilket visar att cancervården prioriterar patienterna i vårdkedjan. Inga systematiska skillnader finns i väntetider mellan män och kvinnor och olika åldrar.

Mot bakgrund av de långa väntetiderna, de regionala skillnaderna, och övriga skillnader mellan olika patientgrupper som är beskrivna i denna rapport, avser Socialstyrelsens att under 2013 fördjupa analysen av väntetider i cancervården.

Den väntetid som mäts är liksom i föregående mätning tiden mellan remiss och behandling. I den aktuella mätningen har också tidpunkten för information om diagnos till patienten lagts till. Med ett exempel från prostatacancer har det visats att tiden då diagnosen kliniskt fastställts och det datum då patienten får information i en tredjedel av fallen var över en månad. Tiden var dock något kortare i den högsta riskgruppen. Tiden mellan det att en remiss skickas och när den tas emot och bedöms i specialistsjukvården har också kunnat studeras för tre av de ingående cancerformerna. Av dessa data framgår att 90 procent av remisserna nått fram inom en vecka.

Mätningen är en del i ett långsiktigt utvecklingsarbete

Mätningarna av väntetider inom cancervården ingår i ett bredare regeringsuppdrag där myndigheten ska lämna ett förslag till utveckling av ett system för uppföljning av väntetider. Målsättningen i detta arbete är att det ska vara möjligt att såväl lokalt som regionalt och nationellt följa patienternas väg genom vården. Avsikten är också att de nationella mätningarna ska vara en del av patientregistret.

Cancervården är ett pilotområde för detta utvecklingsarbete. Den modell som mätningarna utgår från lyfter fram patientperspektivet och innehåller än så länge fem mätpunkter i vårdprocessen; remissbeslut, första besök hos specialistläkare, information om diagnos till patienten, med patienten upprättad och beslutad vårdplan samt behandlingsstart.

Problem med jämförbarhet mellan olika cancerformer

Underlaget till mätningen av väntetider har hämtats från kvalitetsregister för tio olika cancerformer. Liksom i den föregående mätningen framkom att de tidpunkter som finns registrerade i kvalitetsregistren varierar mellan olika områden och att de tidpunkter som modellen innehåller saknas i många av registren. Endast prostatacancerregistret har med samtliga tre efterfrågade tidpunkter så som de definieras i modellen. Detta gör att de väntetider som redovisas i de flesta fall inte är direkt jämförbara. Kompletteringen av datum för information om diagnos har visat sig vara problematisk i den meningen att det datum som fångas är tidpunkten då diagnosen fastställts kliniskt, vilken för flera cancerformer ligger efter det att behandlingen har startat.

Landstingens vårdadministrativa system behöver utvecklas

Socialstyrelsen har tidigare konstaterat att det finns många skäl till att de nationella väntetidsmätningarna ska hämta data från landstingens vårdadministrativa register. Förutsättningen för att de vårdadministrativa registren ska kunna följa olika vårdförlopp är emellertid att informationen i registren bygger på unika id-nummer för varje hälsoärende. Denna möjlighet finns för närvarande bara i ett fåtal landsting. I det fortsatta arbetet kommer Socialstyrelsen att ta fram definitioner av de termer och begrepp som behövs för att följa upp väntetider enligt modellen.

Detta arbete kommer att ske i samarbete med den verksamhet som Socialstyrelsen bedriver inom ramen för Nationellt Fackspråk. En annan del av det fortsatta projektet är att gå vidare med det arbete som påbörjats tillsammans med SKL och landstingen kring utveckling av de vårdadministrativa systemen. Här är det naturligtvis viktigt att samverkan även sker med det uppdrag som myndigheten har när det gäller arbetet med en nationell informationsstruktur inom hälso- och sjukvården. För att fortsätta samordna utvecklingen av väntetidsmätningarna inom cancervården kommer Socialstyrelsen att verka för ett stegvis införande av hela modellen i det nationella patientregistret och en ny mätning med stöd av kvalitetsregistren är planerad att genomföras hösten 2013.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-10-28
Format: POD
Antal sidor: 96
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Marianne Hanning
075-247 30 00