Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning – Landstingens habiliterings- och rehabiliteringsinsatser

Socialstyrelsen presenterar här en kartläggning av landstingens rehabilitering till personer med syn- eller hörselnedsättning. Resultatet visar förbättringsområden samt innehåller en diskussion om fortsatt utveckling.

Rapporten finns även att beställa som DAISY (talbok på CD-ROM-skiva)

Sammanfattning

Många personer – särskilt äldre – drabbas av en syn- eller hörselnedsättning, som gör att de behöver rehabiliteringsinsatser från hälso- och sjukvården. Trots att många behöver rehabilitering saknar rehabiliteringsverksamheterna ofta tydliga riktlinjer och rutiner. Till exempel saknar många verksamheter styrande dokument, som anger vilket uppdrag de har, vilka metoder de ska använda och hur de ska samverka med andra vårdgivare. Det finns också stora skillnader i landet, till exempel när det gäller avgifter eller tillgången till olika personalkategorier. För att invånarna ska få en jämlik vård är det viktigt att följa upp hur dessa verksamheter fungerar, men bristen på datakällor gör att det är svårt idag. Detta är några av huvudbudskapen i denna rapport.

Rapporten baseras på en enkätundersökning till landstingens syncentraler respektive verksamheter som arbetar med fördjupad hörselrehabilitering. Vi har inte tittat på insatser till personer vars behov till stor del kan tillgodoses genom utprovning och anpassning av hörapparat, det vill säga det som ibland benämns basal eller grundläggande hörselrehabilitering.

Socialstyrelsen har identifierat flera förbättringsområden. De landsting som i dag inte har utarbetat styrdokument, som till exempel avtal, överenskommelser eller riktlinjer för prioriteringar, behöver göra det. Det är nödvändigt – både för att ge personalen en gemensam målbild och för att ge personer som behöver rehabilitering en tydligare uppfattning om vad de kan förvänta sig av verksamheten.

I många landsting saknar verksamheten tillgång till vissa kompetenser, som logopeder, psykologer och sjukgymnaster. Här skulle landstingen behöva hitta sätt att bättre tillgodose behovet av insatser från bland annat de nämnda personalkategorierna.
Inom både syn- och hörselområdet finns det en begränsad kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har effekt. När det gäller vissa bedömnings-, utrednings- och uppföljningsinstrument finns det dock vetenskapligt stöd. Trots detta används instrumenten i begränsad omfattning, och även här finns stora variationer i landet.

Många verksamheter registrerar inte heller avvikelser i den omfattning som skulle vara önskvärd. En systematisk avvikelserapportering är ett viktigt underlag för kvalitetsutvecklingsarbete, och därför skulle många verksamheter behöva arbeta mer aktivt med detta område.

Även när det gäller rehabiliteringsplaneringen skulle många verksamheter behöva utveckla bättre rutiner. I vissa landsting får den enskilde inte per automatik ta del av sin rehabiliteringsplan, vilket borde vara en självklarhet. För att få en samordnad rehabiliteringsprocess är det också angeläget att samverkan med andra verksamheter förbättras. Detta gäller inte minst samverkan kring vissa utsatta grupper, som till exempel personer med dövblindhet eller andra flerfunktionshinder.

Alla verksamheter genomför inte regelbundna undersökningar för att ta reda på hur enskilda individer upplever att verksamheten fungerar, vilket de borde göra. Det skulle också vara bra om verksamheterna i större utsträckning använde sig av andra metoder än enbart enkäter, som till exempel fokusgrupper eller strukturerade intervjuer.
Bristen på kunskapsunderlag, gemensamma begrepp och definitioner samt tillgängliga datakällor gör att det saknas förutsättningar för att göra mer fullständiga jämförelser på nationell nivå. För att kunna göra nationella uppföljningar i framtiden krävs det därför en fortsatt utveckling inom dessa områden.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-1-25
Format: PDF
Antal sidor: 128
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Vera Gustafsson
075-247 30 00

Mer hos oss

Beställ rapporten som talbok på CD-ROM-skiva  DAISY

Funktionshinder

Äldre