/
/

Kartläggning om skälig levnadsnivå

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att bl.a. kartlägga hur väl kommunernas styrdokument överensstämmer med allmänna råd samt hur kommuner tolkar ”skälig levnadsnivå”. Bilden om överensstämmelsen är skiftande. Vad gäller ”skälig levnadsnivå” har det generellt inte tolkats lokalt.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har kartlagt kommuners styrdokument avseende deras handläggning av ekonomiskt bistånd. Kartläggningen fokuserar begreppet skälig levnadsnivå samt förändring över tid när det rör överensstämmelsen med Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2003:5. Uppdraget lämnades till Socialstyrelsen i regleringsbrev för år 2011.

Själva begreppet skälig levnadsnivå är en återkommande fråga i rapporten. Det framstår som problematiskt då det inte kan definieras på ett generellt sätt. Till stor del saknas konkreta tolkningar och närmare preciseringar i såväl lagstiftning, förarbeten och allmänna råd som i de lokala riktlinjerna. Kartläggningen kompletteras av en regional tillsyn. Dessutom har, inom ramen för uppdraget, en rättsutredning gjorts, som visar att rättsläget i stort är oförändrat sedan år 2003.

Generella svårigheter och begränsningar

Rapporten kan bara ge en mycket begränsad bild av hur kommunerna tolkar begreppet skälig levnadsnivå, i och med att enbart lokala riktlinjer och dokument har granskats. Detsamma gäller huruvida följsamheten mot Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd får genomslag i den faktiska handläggningen. Många andra faktorer påverkar tolkning och handläggning.

Genomförande

245 kommuner besvarade begäran om att sända in aktuella, gällande riktlinjer, vilket motsvarar 85 procent av kommunerna. Två procent av kommunerna har inte egna styrdokument.

Analysen genomfördes i två steg, dels en initial granskning där materialet översiktligt granskades, dels en fördjupad analys i ett begränsat urval av kommuner som levererat styrdokumenten i digital form. Urvalet av styrdokument som skulle granskas i den fördjupade analysen gjordes slumpmässigt med tio procent av kommunerna. Det faktum att urvalet är starkt begränsat, tillsammans med andra faktorer, gör att Socialstyrelsen bedömer att det finns stora risker med att generalisera resultaten till riksnivå. Utifrån den initiala granskningen och bedömning av vad som borde vara av särskild vikt att analysera, valdes 39 olika variabler ut från Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2003:5. Utöver dessa variabler granskades särskilt behandlingen i styrdokumenten av: barnperspektivet, begreppen skälig levnadsnivå och rätten till bistånd samt hur frågan om dator/Internet anses ingå i skälig levnadsnivå.

Den fördjupade analysen

En särskild granskning av användning och tolkning av begreppet skälig levnadsnivå i 75 digitala styrdokument genomfördes. Denna visade att de flesta av de granskade styrdokumenten inte har en specifik skrivning om skälig levnadsnivå, utan mest använder begreppet utan närmare tolkning. Ett antal styrdokument anger att riksnormen utgör en skälig levnadsnivå. Socialstyrelsen delar inte denna syn, utan framhåller att det bör göras en individuell bedömning.

Enbart 42 procent av de lokala styrdokumenten överensstämmer med SOSFS 2003:5 så som det har kunnat beräknas i den fördjupade analysen. Det särskilt framträdande resultatet är att så många av de styrdokument som har granskats inte alls anger de variabler som återfinns i SOSFS 2003:5, 37 procent. Det område som uppvisar största överensstämmelsen med SOSFS 2003:5 är boendekostnad. Även för variabeln som avser begravning är överensstämmelse påtagligt hög.

Det är anmärkningsvärt många styrdokument som inte alls tar upp aspekten att beräkna riksnormens kostnader till en högre nivå. Där det görs, gäller det vanligen att kostnader för särskild kost av medicinska skäl ska beviljas till högre nivå. Generellt fler aspekter anges som skäl för reduktion av riksnormens poster än som skäl för höjning, även om det i många av de 24 granskade styrdokumenten inte heller särskilt anges när riksnormen ska beräknas till en lägre nivå.

Allmänt är det på många områden avsaknad av riktlinjer som utgör de stora avvikelserna. Detta gäller framför allt avgift till bostadsförmedling och id-kort samt beräkning av riksnormen till högre nivå för brottsoffer bland annat vad gäller våld i nära relation.

Den mest framträdande avvikelsen från SOSFS 2003:5 är att många ställer upp ett krav om minimiavstånd mellan hemmet och arbetet för att berättiga till försörjningsstöd till arbetsresor (mellan 2 och 5 kilometer enkel väg). SOSFS 2003:5 har inte rekommenderat detta och det får därför anses inte vara i överensstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer. Även för området spädbarnsutrustning finns en kraftig avvikelse från SOSFS 2003:5: samtliga undersökta styrdokument sätter ett tak för hur mycket bistånd som kan ges i mått av procent av basbeloppet, vilket inte finns som en rekommendation i SOSFS 2003:5.

Andra avvikelser från Socialstyrelsens rekommendationer är inom områdena hyresskulder/vräkning, där ett barnperspektiv bör styra handläggningen, samt att tv-innehav enligt kommunerna är att betrakta som en skälig levnadsnivå och bör omfattas av bistånd till hemutrustning, inte bara för barnfamiljer.

Undersökningar och Socialstyrelsens tillsyn pekar på att det fortfarande är stora brister i handläggningen av ekonomiskt bistånd när det gäller kompetens, politisk styrning och metodutveckling för att tillämpa ett barnperspektiv i det enskilda ärendet.

Umgängesresor uppvisar också både avvikelser och omfattande luckor där olika variabler inte anges i många styrdokument, vilket antyder att det föreligger ett bristande barnperspektiv i handläggning av bistånd till umgängesresor.

På särskild begäran av Socialdepartementet har även frågan om bistånd till dator och Internet i de lokala styrdokumenten omfattas av begreppet skälig levnadsnivå kartlagts. I en särskild analys av detta har vi funnit att de allra flesta av styrdokumenten inte tar upp frågan och endast en liten del anger att det ingår i skälig levnadsnivå, särskilt för barn och unga.

Förändring över tid

Den del av uppdraget som avsåg att kartlägga förändring över tid har varit särskilt komplicerad att genomföra på grund av dels den låga andelen äldre styrdokument som skickats in, dels oklarhet över vilken tidsperiod eventuella förändringar skulle analyseras. Analysen är gjord på några få styrdokument och har därmed ett starkt begränsat värde.

Endast få skillnader kunde hittas, och dessa fördelade sig ganska jämnt mellan ökad överensstämmelse med Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2003:5 och ökad avvikelse. Av styrdokumenten framgår det alltså inte att det över tid har skett en klar skärpning eller åtstramning i jämförelse med SOSFS 2003:5. Socialstyrelsen har därför valt att komplettera ovanstående analys genom att även undersöka om det i kostnadsutvecklingen, beräknat som utgivet bistånd per person, kan finnas tecken på en eventuell förändring i kommunernas tolkning av begreppet skälig levnadsnivå. Denna analys visar att det i stället för minskade biståndsbelopp skett en genomsnittlig ökning av beloppet i fasta priser och i jämförelse med Konsumentprisindex, KPI.

Slutsatser

  • Den sammantagna överensstämmelsen i de lokala styrdokumenten med SOSFS 2003:5 är måttlig. Påfallande mycket syns inte i de lokala riktlinjerna, men betydelsen av detta har inte kunnat belysas.
  • Bilden av styrdokumenten är skiftande. Det går alltså inte att dra slutsatsen att det föreligger en allmän restriktivitet i kommunernas styrning, men vissa områden uppvisar icke rekommenderade restriktioner och avvikelser från SOSFS 2003:5.
  • Begreppet skälig levnadsnivå har inte allmänt fått några lokala tolkningar. Däremot antas riksnormen i sig utgöra ett mått på skälig levnadsnivå.
  • Det är inte möjligt att dra några slutsatser om förändring över tid vad gäller kommunernas tolkning av skälig levnadsnivå.
  • Det går inte att påvisa att kommunernas styrdokument har förändrats i nämnvärd utsträckning vare sig i en mer restriktiv riktning eller i en riktning mot större konformitet med Socialstyrelsens rekommendationer. Den redovisade statistiska ökningen av biståndsbelopp per enskild vuxen biståndsmottagare tyder inte på någon ökad restriktivitet.
  • Barnperspektivet bör genomsyra styrdokumenten i större utsträckning än vad det gör i dag. Även om det är omnämnt i de allra flesta kommuners styrdokument är det endast i en fjärdedel av styrdokumenten som barnperspektivet beskrivs utförligt.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2012
Artikelnummer: 2012-1-24
ISBN: 978-91-86885-94-6
Format: POD
Antal sidor: 59
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00 (växel)