/
/

Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning – Läkarens roll

Rapporten redovisar bland annat primärvårdsläkares syn på möjligheter och hinder för en god kvalitet i äldres läkemedelsbehandling. Det finns en rad förbättringsområden och Socialstyrelsen avser att förstärka läkemedelshanteringsföreskriften.

Sammanfattning

Äldres användning av läkemedel har nästan fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av att många nya läkemedel och behandlingsprinciper introducerats under denna tid. Detta innebär större möjligheter att behandla åldrandets sjukdomar och besvär, men medför också en ökad risk för läkemedelsproblem såsom biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Särskilt utsatta är de sköra äldre, som på grund av sjukdom och sviktande funktioner också är mest känsliga för läkemedel. En av de mest allvarliga konsekvenserna av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är att en betydande andel, 10-30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag, beror på läkemedelsbiverkningar.

Socialstyrelsen har sedan mitten av nittiotalet bedrivit flera projekt inom området äldre och läkemedel och i en rad rapporter belyst de olika problemen. Ett antal nationella projekt initierade av landets läkemedelskommittéer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) m.fl. har också genomförts i syfte att förbättra äldres läkemedelsanvändning. Vissa förbättringar har skett, men bland annat Socialstyrelsens och SKL:s öppna jämförelser visar att det fortfarande finns påtagliga kvalitetsbrister, liksom betydande skillnader härvidlag mellan olika landsting och kommuner.

I en nyligen publicerad rapport pekar också Socialstyrelsen på att geriatrik utgör en alltför liten andel av läkarnas grundutbildning och allmäntjänstgöring, vilket är oroväckande med tanke på det framtida behovet av denna kompetens i hälso- och sjukvården.

Syftet med detta projekt är att kartlägga förekomsten av rutiner och stöd i primärvården för att upprätthålla en god kvalitet i äldres läkemedelsbehandling, samt att ta reda på vilka möjligheter och hinder primärvårdsläkarna ser för att uppnå detta och hur de anser att kvalitetsarbetet bör organiseras för att vara effektivt och varaktigt. Målet är att tydliggöra hur Socialstyrelsen och andra aktörer inom hälso- och sjukvården kan bidra till att förbättra läkemedelsbehandlingen för äldre, så att äldre får rätt läkemedel, att biverkningar minimeras och att uppföljningen av ordinerade läkemedel fungerar.

Projektet består av tre delar: En enkätundersökning till verksamhetschefer i primärvården, fokusgruppsintervjuer samt diskussion med en referensgrupp med primärvårdsläkare.
Resultaten av enkätundersökningen, fokusgrupperna samt referensgruppen med primärvårdsläkare, pekar på ett antal förbättringsområden:

  • Varje äldre patient behöver en läkare med ett samordnande ansvar för hans/hennes läkemedelsbehandling.
  • Det finns ett stort behov av kontinuerlig fortbildning inom området äldre och läkemedel, både för läkare och annan sjukvårdspersonal.
  • Tid för besök/konsultation behöver anpassas till den äldre patientens behov.
  • Bättre rutiner och stöd behövs för dokumentation av förskrivningsorsak och uppföljning av läkemedelsordinationer i journalen.
  • ApoDos-systemet, som ligger till grund för läkemedelsdispensering för många äldre, framför allt dem med många läkemedel, behöver utvecklas.
  • Det behövs rutiner för att säkerställa att information om läkemedelsbehandling insatt på sjukhus alltid och utan onödigt dröjsmål, förs över till primärvården.
  • Rutiner behöver utvecklas för uppföljning av nya läkemedelsordinationer.
  • Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet stämma av sina lä-kemedelsordinationer med ansvarig läkare och få en fullständig och aktuell lista över dem.
  • Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet gå igenom sina läkemedel med ansvarig läkare.
  • Riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram bör innehålla särskilda avsnitt om behandling av den äldre, multisjuka patienten.

Med utgångspunkt från dessa områden föreslår Socialstyrelsen följande åtgärder:

Socialstyrelsens avser

  • Att i läkemedelshanteringsföreskriften ange att varje äldre person ska erbjudas möjligheten att regelbundet öka kvaliteten i sin läkemedelsanvändning med hjälp av läkare
  • Att förstärka läkemedelshanteringsföreskriften med krav på rutiner för läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar för äldre och multisjuka personer.
  • Att i läkemedelshanteringsföreskriften förtydliga kravet på att förskrivningsorsak för ordinerade läkemedel skall dokumenteras i journalen vid varje förskrivning.
  • Att förstärka läkemedelshanteringsföreskriften med krav på att utsättningsorsak skall dokumenteras i journalen efter en läkemedelsavstämning eller -genomgång.
  • Att förstärka läkemedelshanteringsföreskriften med krav på rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer.
  • Att införa avsnitt i befintliga och kommande nationella riktlinjer om de särskilda hänsyn som behöver tas vid vård och omsorg av äldre multisjuka personer.
  • Att utveckla rutiner och bedömningskriterier för Socialstyrelsens tillsyn av äldres läkemedelsanvändning, bland annat baserade på indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre.
  • Att fortsätta utveckla indikatorer för läkemedelsterapi hos äldre; för öppna jämförelser, rapporter om läkemedelsanvändningens utveckling nationellt, regionalt och lokalt, stöd vid förskrivning, uppföljning och omprövning av läkemedel samt tillsyn av äldres läkemedelsbehandling.
  • Att utveckla webbaserad utbildning och fortbildning om äldre och läkemedel för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, inom ramen för Kunskapsguiden.
  • Att, inom ramen för projektet Pascal – Patientens sammanhållna läkemedelsinformation, bidra till utvecklingen av funktioner som stöder ett systematiskt arbete med uppföljning och omprövning av läkemedelsordinationer, i första hand för dosexpedierade läkemedel och på sikt för en nationell gemensam ordinationslista.

Socialstyrelsens föreslår:

  • Att huvudmännen säkerställer att behovet av fortbildning inom området äldre och läkemedel för läkare och annan vårdpersonal tillgodoses.
  • Att förutsättningar skapas för kommunerna att få tillgång till personer med särskild läkemedelskompetens (exempelvis sjuksköterska med fortbildning på området eller apotekare med vidareutbildning i kliniknära arbete).  Dessa personer kan ansvara för fortlöpande utbildning om läkemedel och om den äldre människans förutsättningar för en optimal läkemedelsbehandling. I ansvaret ingår också att ha kontakt med de lokala läkemedelskommittéerna. Syftet ska vara att stödja och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet kring äldres läkemedelsbehandling. Andra angelägna aspekter på kvalitet inom vården och omsorgen om äldre kan också ingå i uppgiften. Funktionen kompletterar den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i dennes ansvar som bland annat innebär att rutinerna för läkemedelshanteringen ska vara ändamålsenliga och väl fungerande. 
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-6-12
Format: POD
Antal sidor: 52
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Johan Fastbom
075-247 30 00