/
/

Förslag till en nationell ledarskapsutbildning för chefer inom äldreomsorgen

Rapporten innehåller ett vägledande underlag kring kompetens-utvecklingsbehov samt ger förslag på hur en ledarskapsutbildning för enhetschefer inom äldreomsorgen skulle kunna läggas upp. Socialstyrelsen har identifierat några huvudsakliga områden där behov finns av kompetensutveckling.

Sammanfattning

Enhetschefer inom äldreomsorgen har en viktig roll när det gäller att uppfylla nationella och lokala mål inom äldreomsorgen. Därutöver har från årsskiftet 2010–2011 en nationell värdegrund införts i socialtjänstlagen som tydliggör de etiska värden och normer som är grunden för vård och omsorg om de äldre. Regeringen har bedömt att enhetscheferna i viss utsträckning har brister i de ledarskapsförmågor och kunskaper som krävs för att äldreomsorgen ska fungera optimalt.

Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att ta fram ett vägledande underlag kring kompetensutvecklingsbehov samt att ge förslag på hur en ledarskapsutbildning för enhetschefer inom äldreomsorgen skulle kunna läggas upp. Aktuell målgrupp för utbildningen är enhetschefer inom äldreomsorgen. Med enhetschef avses första linjens chef, det vill säga den som ansvarar för omvårdnadspersonalen på enheten, ekonomi och budget samt verksamhetens drift. Utbildningen riktar sig till enhetschefer inom såväl kommunalt som enskilt driven äldreomsorg.

Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Famna och Vårdföretagarna i uppdraget. I syfte att ta fram underlag för att bedöma vilka kompetensutvecklingsbehov som finns har Socialstyrelsen även haft möten med äldreomsorgschefer, intresseorganisationer, lärosäten m.fl. Forskare med förankring inom äldreområdet har kontaktats och gruppen har tagit del av relevant litteratur och andra dokument. En kartläggning har genomförts av befintliga utbildningar och en enkät har sänts ut till äldreomsorgschefer och socialchefer. Socialstyrelsen har utifrån detta arbete identifierat några huvudsakliga områden där behov finns av kompetensutveckling:

Kunskap om

  • den nationella värdegrunden, konkretiseringar, användning och mål
  • innebörden av att utgå från de äldres behov och självbestämmande
  • evidensbaserad praktik och dess roll i en medveten och systematisk strävan att bygga vård och omsorg på bästa tillgängliga kunskap
  • metoder och arbetssätt för handledning, coachning, reflektion och implementering.  

Förmåga att

  • arbeta med lokal uppföljning och systematiskt förbättringsarbete
  • implementera metoder, arbetssätt och förhållningssätt i syfte att uppfylla värdegrundens intentioner samt lokala och nationella mål för äldreomsorgen ´
  • kommunicera konstruktivt med omvårdnadspersonal och överordnade
  • ta del av ny forskning, värdera den och använda resultaten
  • arbeta i enlighet med en evidensbaserad praktik.

Utbildningens form och omfattning

Utbildningen föreslås omfatta 30 högskolepoäng (hp) fördelade på tre år, vilket innebär en studietakt omfattande en dags studier per vecka. Vidare föreslås att utbildningen ges på avancerad nivå som uppdragsutbildning med staten som uppdragsgivare. I 3§ förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor anges att ”uppdraget får avse utbildning av personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren, om utbildning enligt beslut av regeringen ska ges på uppdrag av svenska staten för en bestämd kategori av personer”. Om de studerande tenterar de olika kurserna ges högskolepoäng. Om deltagarna väljer att inte tentera ges utbildningsintyg utan högskolepoäng. Examensbevis för utbildningen kan ges under förutsättning att samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning, även i de fall deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning.

Under hösten 2011 kommer en värdegrundsutbildning omfattande 7,5 hp att starta, med avsikt att nå enhetschefer, biståndshandläggare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) samt medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR). Det innebär att deltagare som har sökt och antagits till ledarskapsutbildning och som har gått värdegrundsutbildningen bör få tillgodoräkna sig dessa poäng. För dessa deltagare blir ledarskapsutbildningen i så fall kortare (22,5 hp).

Undervisningen kan bedrivas i form av egna studier, vid ett antal möten samt med hjälp av en webbaserad studieplattform som ger deltagarna möjlighet att arbeta i grupp, lyssna på föreläsningar och lämna in genomförda uppgifter.

Utbildningens innehåll

Grundläggande är att utbildningen ska vara nationellt likvärdig. Utbildningens mål är att stödja enhetschefens utveckling som ledare. Utbildningen ska ge deltagarna insikter, kunskaper och förmågor att leda arbetet så att ledare och annan vård- och omsorgspersonal tillsammans systematiskt utvecklar och förbättrar verksamheten. Utbildningen ska ge deltagarna förmåga att hållbart implementera metoder och förhållningssätt, samt skapa förutsättningar för att ta tillvara kunskaper genom dokumentation och uppföljning av insatser. Deltagarna ska även kunna tillämpa en evidensbaserad praktik som metod och förhållningssätt. Den nationella värdegrunden, arbetsplatsanknytning och evidensbaserad praktik bör finnas med som röd tråd genom hela utbildningen.

Den första delkursen i utbildningen föreslås till sitt innehåll vara likvärdig med värdegrundsutbildningen omfattande 7,5 hp. Därefter föreslås att en delkurs med juridisk inriktning ingår – Lagstiftning som ledningsstöd – vilken kan ge deltagarna kunskaper om den lagstiftning som finns kopplad till den nationella värdegrunden. Även annan lagstiftning och styrdokument relaterade till äldreomsorgen och värdegrund bör ingå. En tredje delkurs bör ha fokus på ledarskap – Ledarskap, medarbetare och organisation – och sträva mot att deltagarna ska få insikt och kunskap om såväl den egna som omvårdnadspersonalens roll när det gäller att tillgodose de äldres behov och att involvera de äldre i hur vård och omsorg utformas, samt att få insikt om vikten av hela organisationens delaktighet och ansvar för att uppnå målen för äldreomsorgen. En fjärde delkurs föreslås ha fokus på Implementering, evidens, uppföljning och förbättringsarbete och syftar till att ge deltagarna kunskaper och förmågor att driva ett förändrings- och förbättringsarbete på ett sådant sätt att resultatet är hållbart och effektivt för de äldres upplevelse av värdighet och välbefinnande.

Socialstyrelsens utbildningskoncept vill belysa att ledarskap i hög utsträckning är en fråga om att kunna leda, styra och utveckla en verksamhet. Därav tonvikten på implementering, uppföljning och evidensbaserad praktik för att man som ledare ska kunna integrera arbetet mot nationella och lokala mål samt andra styrande faktorer med den dagliga, pågående verksamheten. Delaktighet i utbildningen från enhetschefernas chefer är också av stor vikt för att utfallet från utbildningen ska vara framgångsrikt.

Utvecklingspotential för utbildning

Utbildningen skulle kunna starta hösten 2012 och med fördel bedrivas under en försöksperiod för att därefter utvärderas ur flera aspekter, exempelvis antal personer som deltagit och examinerats, upplevelse av utbildningen, kunskaper efter utbildning och liknande. Socialstyrelsen rekommenderar också att ett uppföljningsinstrument tas fram för att i möjligaste mån mäta hur enhetschefernas och omvårdnadspersonalens kompetenshöjning omsätts i praktiken. Det är däremot inte säkert att det är möjligt att mäta effekter av utbildningsinsatsen hos de äldre och det är inte heller möjligt att med säkerhet säga att det är utbildningsinsatserna i sig som åstadkommit effekterna. Visar utvärderingarna goda resultat kan ett obligatorium övervägas på samma sätt som rektorsutbildningen utvecklats över tid. Viktigt i sammanhanget är att resurstilldelning och kostnader för en sådan utbildning tar hänsyn till aktörer i såväl kommunal som enskild regi, vilket betyder att privata utförare får samma ekonomiska förutsättningar som kommunala utförare. Ledarskapsutbildningen ska betraktas som en professionsutbildning, det vill säga en utbildning som avser att stärka en yrkesroll och ha relevans för denna. Av det skälet vore det olyckligt om någon enhetschef själv avstod eller fick avstå av ekonomiska skäl. Mot bakgrund av detta bör därför en diskussion initieras om möjliga lösningar mellan berörda aktörer. Ett förslag kan vara att staten finansierar själva utbildningen medan arbetsgivarna uppmanas att bekosta studiematerial, eventuella resor och övernattningar för dem som deltar på motsvarande sätt som rektorsutbildningen löst finansieringsfrågan.

Ett växande problem inom äldreomsorgen är kommande stora pensionsavgångar, inte minst bland enhetschefer, vilket belyser vikten av att göra aktuella utbildningar attraktiva. En ledarskapsutbildning av den nu aktuella karaktären bör stärka intresset för att arbeta inom äldreomsorgen. En utvidgning av utbildningens målgrupper skulle därför kunna vara aktuellt, i första hand till biträdande enhetschefer eller motsvarande, men också till intresserad vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen för att på sikt säkra tillgången av motiverade chefer och ledare. Ledarskapsutbildningen skulle också med smärre anpassningar av utbildningsinnehåll kunna ges till enhetschefer inom socialtjänsten i sin helhet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-4-3
ISBN: 978-91-86885-01-4
Format: POD
Antal sidor: 141
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00