/
/

Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi

Den här rapporten beskriver nödvändigheten av ökad kunskap och kompetens i alla utbildningsled inom geriatrik och gerontologi.

Sammanfattning

De senaste årens satsningar med prestationsbaserad ersättning inom äldreområdet, exempelvis genom ekonomisk stimulans för deltagande i kvalitetsregister, är ett steg på väg mot en god hälso- och sjukvård och omsorg för äldre. Att enbart mäta utfallet i kvalitet utan att samtidigt utbilda och bemanna för uppgiften, bedömer Socialstyrelsen dock långt ifrån tillräckligt. För att nå en god kvalitet inom äldres hälso- och sjukvård och omsorg behövs en samtidig satsning på geriatrisk kunskapsförstärkning i alla utbildningsled för alla personalkategorier.

Det nuvarande innehållet av geriatrik i läkarnas grundutbildning och allmäntjänstgöring medför att 9 av 10 legitimerade läkare i Sverige inte haft mer än totalt 1–2 veckors utbildning i geriatrik under sammanlagt 7 år. Socialstyrelsens bedömning är att denna korta tid avsatt för geriatrik medför både en allvarlig kunskapsbrist vad gäller kompetensområdet geriatrik och en bristande kännedom om vad geriatrisk verksamhet innefattar. Detta är synnerligen oroväckande ställt mot den demografiska utvecklingen där framtidens sjukvård så uppenbart är i behov av denna kompetens.

Det finns ett flertal studier som visar på en mer kostnadseffektiv vård när geriatrisk kompetens tas tillvara inom relevanta områden. En avgörande förutsättning för både rekrytering till specialiteten och för att bedriva god geriatrisk vård, är att geriatrisk verksamhet hålls samlad. Det finns ett stort behov av att utöka antalet geriatriska verksamheter, till vilka hör såväl slutenvårdsplatser med akutsjukvård och rehabilitering som öppenvårdsmottagning och läkarinsatser i kommunal omsorg och särskilda boenden.

För att behålla samma nivå av antal geriatriker som finns idag fordras utöver nuvarande utbildningstakt att ytterligare drygt 200 utbildas fram till år 2025. Detta är dock långt ifrån en adekvat dimensionering då det redan idag finns stora brister inom hälso- och sjukvård för äldre. För en utveckling av geriatrisk kompetens och verksamhet behövs fram till år 2025 cirka 350 geriatriker utöver dem som redan prognostiseras med nuvarande utbildningstakt. Socialstyrelsen anser att det mot denna bakgrund är nödvändigt att inrätta fler ST-tjänster i geriatrik och förordar en ökning med 20–25 ST-tjänster i geriatrik per år.

Landstingen har en lagfäst självstyrande roll att planera för läkares ST i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Socialstyrelsen anser att landstingens planering vad gäller specialiteterna allmänmedicin, geriatrik och psykiatri med utgångspunkt från befolkningens behov har stora brister. Här finns all anledning för landstingen att se över prioritering vid inrättande av ST-tjänster.

Geriatrik är en relativt ny specialitet, och har som sådan fortfarande svårigheter att hinna med vetenskaplig kunskapsinhämtning i samma takt som många andra medicinskt mer etablerade specialiteter. Framtidens demografiska utveckling ställer nu dock ändrade krav på vilken ny kunskap samhället och sjukvården är i behov av jämfört med tidigare decennier. Socialstyrelsen bedömer därför att det är hög tid att beakta detta vid fördelning av medel för forskning.

En förutsättning för spridning av kunskap inom geriatrik och gerontologi är att det finns en kompetensplattform att verka utifrån. Redan idag finns möjligheter att för detta använda sig av befintliga FoU-enheter runt om i landet. Dessutom har relativt nyligen inrättats regionala kompetenscentra inom cancersjukvård. Även dessa skulle kunna utgöra en lämplig plattform, särskilt som en stor del av cancerpatienterna finns hos den äldre befolkningen. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att säkerställa kunskap inom geriatrik och gerontologi inom utvecklingen av både befintliga och planerade kompetenscentra

De finansiella ersättningssystem som idag dominerar inom landstingen inriktas på produktion av exempelvis operativa ingrepp, mottagningsbesök, korta vårdtider, många vårdtillfällen och hög tillgänglighet. Detta styr resurserna mot specifika punktinsatser och kan missgynna en god vård för de mest sjuka äldre, som för att uppnå bästa möjliga resultat istället är i större behov av kontinuitet, multiprofessionell bedömning, uppföljning och utvärdering.

Socialstyrelsen anser att ersättningssystemens utformning är helt avgörande för att uppnå en god och säker vård för dem med flera samtidiga sjukdomar och komplexa vårdbehov. Socialstyrelsen anser därför att huvudmännen bör se över möjligheterna att premiera ersättningssystem som ger en utveckling mot god och säker vård även för de mest sjuka äldre. Socialstyrelsen anser att både regeringen och huvudmännen behöver överväga riktade satsningar inom respektive ansvarsområden.

Socialstyrelsen föreslår:

  • att regeringen överväger att tillskjuta särskilt anslag för utveckling av specialistkompetenskurser (SK-kurser) i geriatrik
  • att regeringen överväger att tillskjuta riktade medel för att understödja verksamhetsnära forskning inom ämnesområdena geriatrik och gerontologi
  • att huvudmännen ser över den utbildning som bedrivs inom landstingen för att säkerställa att den motsvarar patienternas och sjukvårdens behov
  • att huvudmännen ser över tillsättningen av ST-tjänster i geriatrik för att säkerställa den framtida tillgången till specialistläkare i geriatrik
  • att huvudmännen säkerställer att behovet av fortbildning inom både allmänmedicin och geriatrik tillgodoses

Vid probleminventeringen har Socialstyrelsen identifierat motsvarande behov av kompetensförstärkning inom andra yrkesgrupper som inom yrkesgruppen läkare. Socialstyrelsen avser därför att utreda ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi inom övriga yrkesgrupper ytterligare. I nuläget har Socialstyrelsen flera pågående uppdrag som rör äldreområdet, exempelvis kring värdegrundsarbete, palliativ vård och de mest sjuka äldre. Flera av dessa uppdrag har nära samröre med frågan om kompetensutveckling i geriatrik och gerontologi inom andra yrkesgrupper än läkare och Socialstyrelsen kommer därigenom att arbeta vidare med frågan.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-3-34
ISBN: 978-91-86585-98-3
Format: POD
Antal sidor: 32
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Frida Nobel
075-247 34 89

Mer hos oss

Äldre