/
/

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård innehåller rekommendationer om diagnostik, kirurgi, strålbehandling, läkemedelsbehandling, palliativ behandling och omvårdnad. Rapporten vänder sig främst till beslutsfattare.

Bilagor

Sammanfattning

Nationella riktlinjer för lungcancervård belyser områden där behovet av vägledning är som störst på grund av praxisskillnader, ojämlik vård över landet eller kontroversiella frågor. Standardbehandlingar och okontroversiella åtgärder finns därför inte med i riktlinjerna. Utgångspunkten har varit att titta på hela vårdkedjan, men att enbart ta upp frågeställningar där det finns ett stort behov av vägledning.

Totalt omfattar riktlinjerna för lungcancervård 68 rekommendationer inom områdena diagnostik, kirurgi, strålbehandling, läkemedelsbehandling, palliativ behandling och omvårdnad.

Inom området palliativ behandling och omvårdnad har Socialstyrelsen enbart tagit med lungcancerspecifika åtgärder. För övergripande palliativa åtgärder hänvisas till Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancersjukvård 2007. Socialstyrelsen har också ett uppdrag från regeringen att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård som beräknas vara klart år 2012. Riktlinjerna för lungcancervård tar inte heller upp åtgärder för att få personer att sluta röka. Åtgärder för rökstopp behandlas i Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder som publicerades i en preliminär version i oktober 2010.

Några centrala rekommendationer och dess konsekvenser

Socialstyrelsen bedömer att ett antal rekommendationer inom diagnostik, kurativ behandling och palliativ behandling är de som får störst konsekvenser, såväl ekonomiska som organisatoriska då de ställer krav på förändringar av hälso- och sjukvårdens organisation samt investeringar i personal och kompetens. Dessa centrala rekommendationer är inte viktigare än övriga rekommendationer i riktlinjen utan har beskrivits utförligare här i Stöd för styrning och ledning på grund av deras påverkan på hälso- och sjukvårdens ekonomi och organisation.

Socialstyrelsens bedömningar i kapitlet ekonomiska och organisatoriska konsekvenser ska ses som skattningar utifrån den verksamhet som landstingen bedriver i dag. Kapitlet har efter den preliminära versionen kompletterats med synpunkter från sjukvårdsregionerna. Alla rekommendationer med motivering till prioriteringen och det bakomliggande vetenskapliga underlaget finns på Socialstyrelsens webbplats.

PET-DT och multidisciplinär konferens tillhör högt prioriterade diagnostiska åtgärder

Socialstyrelsen ger hög prioritet till ett antal nya metoder inom lungcancerdiagnostiken, såsom positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi (PET-DT), endobronkiellt och esofagealt ultraljud, immunhistokemiska biomarkörer samt multidisciplinär konferens.

PET-DT har olika användningsområden men generellt förväntas användningen av PET-DT att öka. I dagsläget är användningen av den PET-DT-utrustning som finns i landet mycket varierande. Socialstyrelsen bedömer att en bredare användning av PET-DT kommer att öka kostnaderna för diagnostik på kort sikt men att en effektivare vård och ett minskat behov av andra undersökningsmetoder kommer att kompensera den kortsiktiga kostnadsökningen delvis eller fullt ut.

Endobronkiellt och esofagealt ultraljud bör användas för att kartlägga lymfkörtlarna i området mellan lungorna (mediastinum). I kombination når de fler körtlar än dagens standardmetod, mediastinoskopi, och medför mindre obehag och färre risker. En nackdel är dock att metoderna förutsätter vana diagnostiker och tar lång tid att lära sig. Utbildningsbehovet beräknas vara stort i hela Sverige och på kort sikt behövs också investering i utrustning på flera platser i Sverige. Högst prioritet har kombinationen av undersökningarna fått, men i dagsläget används den i mycket liten utsträckning över hela landet.

För att ytterligare karakterisera vilken typ av lungcancer som en person har eller om det rör sig om en metastas från en annan cancer kan man undersöka så kallade immunhistokemiska biomarkörer i vävnadsprovet. För att kunna göra analyserna behövs ett vävnadsprov som är tillräckligt stort och med bra kvalitet. Kvaliteten på vävnadsprov och därmed möjligheten att göra tilläggsanalyser varierar i dag över landet.

Den multidisciplinära konferensen bidrar till att personer med lungcancer kan få bättre sammanhållen information av vården och en korrekt bedömning. Det är en stor variation på hur den multidisciplinära konferensen är utformad och hur många personer som erbjuds den i dag. Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för multidisciplinär konferens kommer att öka som en följd av ökad behandlingsintensitet och av initiala investeringar. Men ett snabbare beslut om korrekt behandling kan ge besparingar genom att man undviker kostnader senare i behandlingen av lungcancern.

Stereotaktisk strålbehandling och radiokemoterapi är högt prioriterade kurativa behandlingar

Stereotaktisk strålbehandling bör ges till personer med icke småcellig lungcancer i stadium I som inte går att operera på grund av annan sjukdom som försvårar eller hindrar operation, till exempel hjärtsjukdom eller KOL. Behandlingen tar kortare tid än konventionell strålbehandling och personer som får stereotaktisk strålbehandling behöver inte komma till sjukhuset lika ofta. I dag har alla landets regioner tekniken. Det saknas dock en organisation för att kunna bedöma och remittera personer inom och mellan regioner. Kostnaderna för stereotaktisk strålbehandling blir snarast mindre om rekommendationen genomförs, eftersom dagens behandlingsalternativ för denna patientgrupp totalt sett är dyrare.

Radiokemoterapi, en kombination av cytostatika och strålbehandling, bör ges till personer med lokalt avancerad icke småcellig lungcancer som inte går att operera. Kombinationen har större chans att vara botande än enbart strålbehandling. Rekommendationerna medför något ökade kostnader för vårdplatser och understödjande läkemedel.

Palliativ strålbehandling, läkemedelsbehandling och övrig symtomlindring är högt prioriterade palliativa behandlingar

Socialstyrelsen tar i riktlinjerna för lungcancer enbart upp lungcancerspecifika palliativa åtgärder. För generella palliativa åtgärder inom cancervården hänvisar myndigheten till rekommendationerna i Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancersjukvård 2007.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda palliativ strålbehandling till personer med icke botbar lungcancer med symtom från bröstorganen. Metoden är effektiv för att lindra symtom och relativt billig men är underutnyttjad i hela landet. Rekommendationen kommer att medföra en större användning av strålbehandling än i dag. Palliativ strålbehandling är antagligen kostnadsbesparande, eftersom alternativet cytostatikabehandling är dyrare och ibland mindre effektivt.

Palliativ läkemedelsbehandling kan bidra till att mildra symtomen och förlänga livet på personer med långt framskriden lungcancer men innebär också en ökad risk för biverkningar. I riktlinjerna tar Socialstyrelsen upp tilläggsbehandling med bevacizumab, erlotinib, gefitinib och pemetrexed vid icke småcellig lungcancer, vilka alla är förenade med måttliga till mycket höga kostnader per effekt. Läkemedelsområdet är under ständig utveckling mot nya och mer individanpassade behandlingar och därför kommer detta område att behöva revideras kontinuerligt. Det är svårt att bedöma nationella konsekvenser för palliativ läkemedelsbehandling, men den kommer sannolikt att medföra en ökad kostnad för hälso- och sjukvården. Hur många personer som behandlas med läkemedel i dag är oklart.

Opiater bör inte ges som inhalation vid andnöd, utan via munnen eller som injektion till personer med lungcancer och andnöd i livets slutskede. Syrgastillförsel lindrar inte andnöd hos personer med en syrgasmättnad i blodet på mer än 90 procent och bör därför inte erbjudas. Hälso- och sjukvården bör regelbundet använda symtomskattningsinstrument för att skatta symtom hos personer med lungcancer. Dessa åtgärder har inga större ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården men tydliggör behovet av kompetens och en organisation som kan erbjuda lämplig palliativ behandling.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-3-2
ISBN: 978-91-86585-83-9
Format: Bok
Antal sidor: 82
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 115 kr