Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att göra en samlad uppföljning av den Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar, som regeringen presenterade i proposition 2005/06:50, och utifrån avrapporteringen av det uppdraget (31 oktober 2010) ge förslag till utveckling av strategin.
Som en del av uppföljningen inbjöd Socialstyrelsen den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, att göra en utvärdering av Sveriges implementering av rådsrekommendationerna om försiktig användning av antibiotika från 2001 och patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner från 2009. Denna utvärdering genomfördes av ett expertteam från ECDC i januari 2010.
Antibiotikaresistens (AMR) och vårdrelaterade infektioner (VRI) berör hela samhället och grunden för ett samordnat arbete är att strategin har stöd hos alla berörda aktörer. För att få underlag och synpunkter arrangerade Socialstyrelsen i december 2010 en workshop med ett brett deltagande från myndigheter, yrkes- och intresseorganisationer samt representanter från olika näringar.
Detta förslag till strategi grundas på uppföljningen och resultatet av workshopen och rapporten innehåller förslag inom följande definierade huvudområden:
Samverkan, måste omfatta alla områden. En nationell samverkansfunktion, där berörda aktörer samverkar i enlighet med respektive myndighets uppdrag och ansvarsområde och där intresse- bransch- och professionella organisationer inom områdena folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö medverkar, skulle möjliggöra ett framgångsrikt framtida sektorsövergripande arbete.
Motsvarande förslag framförs i rådsrekommendationerna om försiktig användning av antibiotika från 2001, att alla medlemsstater har en Intersectoral Coordinating Mechanism, ICM. Det var också en av de åtgärder som föreslogs av expertteamet från ECDC, i samband med besöket i Sverige i januari 2010.
Kommunikation är en förutsättning för att lyckas med arbetet som rör olika områden och åtgärder enligt strategin och en nationell kommunikationsstrategi skulle kunna göra detta möjligt. Det är nödvändigt att kunna ge adekvat aktuell information till olika målgrupper. En kommunikationsstrategi inkluderar även en strukturerad omvärldsbevakning.
Kunskapsutveckling är nödvändig för att kunna genomföra de åtgärder som behövs för att fullfölja strategin. Det gäller såväl grundläggande yrkesutbildningar som högre utbildningar och forskning, samt befolkningens kunskaper.
Övervakning krävs för att ha tillräcklig kunskap om antibiotikaanvändning, AMR och VRI, så att adekvata åtgärder kan vidtas. I övervakning inkluderas återföring av de analyserade resultaten till samtliga aktörer, som ett stöd för fortsatta åtgärder
Preventiva åtgärder för att så långt det är möjligt förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning inom vård, omsorg, djursjukvård, djurhållning, och livsmedelshantering. Förebyggandet avser alla typer av infektioner. När det gäller AMR är det viktigt att inte okända smittbärare förekommer i vård och omsorg och att ingen spridning sker inom dessa verksamheter.
Diagnostik och antibiotikabehandling som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och följs upp med nationella och lokalt anpassade riktlinjer. Alla mikrobiologiska laboratorier på humansidan måste medverka i en folkhälsolaboratoriefunktion för bl.a. uppföljning av resistensförekomst, epidemiologiska typningar och samverkan lokalt, regionalt och nationellt. Samverkan med djur- och livsmedelssektorn måste också ske.
Den yttre miljön är ett område där betydelsen av förekomst av antibiotika, biocider och AMR fortfarande till stor delen är okänd. Det behövs framförallt studier av hur antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener kan föras mellan den yttre miljön och djur eller människor, vilka vägar det kan ske på och hur det kan förebyggas.
Ovanstående punkter behandlas i rapportens olika kapitel och en schematisk bild över strukturen finns på sidan 12.
Socialstyrelsens bedömning är att strategin måste vara den övergripande och långsiktiga utgångspunkten för en regelbundet reviderad nationell handlingsplan där mer preciserade, och så lång det är möjligt mätbara, mål sätts för de olika områdena, och där förslag till aktiviteter och prioritering av dessa ges. Hälsoekonomiska konsekvenser inom olika områden och kostnadseffektivitet för olika åtgärder måste inkluderas i bedömningarna.
Socialstyrelsens avser att initiera en nationell samverkansfunktion, som även inkluderar djursmittor av betydelse för människor.
Genom denna samverkansfunktion bör den nationella kommunikationsstrategin och den nationella handlingsplanen tas fram.
Som en del av Socialstyrelsens samordningsansvar är det av vikt att identifiera kunskapsluckor och kunna påverka forskningsinsatser för att besvara viktiga frågor som bl.a. bör inkludera hälsoekonomiska- och beteendevetenskapliga aspekter.