/
/

De mest sjuka äldres vård och omsorg – en beskrivning utifrån nationella indikatorer

Rapporten redovisar ett antal indikatorer som kan användas på nationell, regional och lokal nivå för att följa utvecklingen av de mest sjuka äldres vård och omsorg.

Sammanfattning

I den här rapporten redovisar Socialstyrelsen ett antal indikatorer som kan användas på nationell, regional och lokal nivå för att följa utvecklingen av de mest sjuka äldres vård och omsorg. Redovisningen innehåller också en beskrivning av nuläget utifrån dessa indikatorer.

Beskrivningen bygger på indikatorer som Socialstyrelsen tidigare har använt för att följa utvecklingen av hälso- och sjukvården (1) och äldres vård och omsorg (2-4). Uppgifterna till vissa av de indikatorer som vi redovisar i denna rapport bygger på uppgifter för gruppen de mest sjuka äldre. Dessa uppgifter kommer från Socialstyrelsens patient-, läkemedels- och socialtjänstregister.

Beskrivning av funktionsnedsättningar och vårdbehov

Socialstyrelsen har i en nyligen utgiven rapport (5) beskrivit omfattningen av gruppen mest sjuka äldre personer. Totalt omfattar gruppen 297 000 personer som är 65 år eller äldre. De personer som ingår i gruppen mest sjuka äldre har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst/månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser.

Personer som bor i särskilt boende har störst funktionsnedsättningar och flest problem och symtom. Personer med omfattande hälso- och sjukvård men ingen äldreomsorg har minst problem. När det gäller antalet vårddagar på sjukhus är relationen den omvända. De i särskilt boende hade i snitt knappt 8 vårddagar per år, de i ordinärt boende med hemtjänst hade 18 dagar och äldre utan hemtjänst hade drygt 25 dagar.

Vidare är besvär som oro, nedstämdhet, smärta, yrsel och inkontinens betydligt vanligare bland dem som bor i särskilt boende, och minst vanliga bland dem som enbart har omfattande hälso- och sjukvård.

De mest sjuka äldre är således en heterogen grupp, vilket bör beaktas vid tolkningen av resultaten.

Nulägesbeskrivning

Nedan följer de viktigaste iakttagelserna från nulägesbeskrivningen, varav de flesta uppgifterna gäller år 2010:

  • 9 procent av de mest sjuka äldre hade vårdats inom slutenvården för ett sjukdomstillstånd som troligen hade gått att undvika om andra vårdgivare hade gett tillräcklig vård och omsorg.
  • 49 000 av de mest sjuka äldre (16,6 procent) hade behandlats med minst ett läkemedel som kan vara olämpligt att ge till äldre personer.
  • 28 000 personer eller 9,4 procent av målgruppen använde minst tre psykofarmaka samtidigt.
  • Av de äldre i särskilt boende hade 55 procent riskbedömts för fall och undernäring samt 42 procent för trycksår. Andelen riskbedömda varierade mycket i kommunerna, 0–100 procent.
  • 42 procent av de äldre i särskilt boende var nöjda med möjligheterna att göra sådant de trivs med. Bland kommunerna var andelen 13–67 procent. 43 procent var nöjda med möjligheten till en pratstund med personalen, och variationen mellan kommunerna var 14–71 procent (7).
  • Sammantaget hade 80 procent av personalen i särskilt boende och korttidsboende en vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Andelen med sådan utbildning varierade mellan 38 och 100 procent i kommunerna.

Indikatorer och data som behöver utvecklas

I dag saknas nationella uppgifter om en del områden som är viktiga för att beskriva vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Det saknas nationella uppgifter om primärvården och exempelvis går det inte att avgöra om vården och omsorgen är samordnad eller inte, och det går inte att beskriva omfattningen av anhörigstödet och hur det är utformat.
Ambitionen är att indikatorerna ska spegla om vården och omsorgen bidrar till trygghet och välbefinnande för de äldre. Det saknas ofta sådana uppgifter. De uppgifter som finns tillgängliga för att mäta detta speglar istället avsaknad av dåliga förhållanden snarare än bra kvalitet av vård och omsorg, t.ex. hur bra vården är på att minimera smärta, minska olika risker etc. Det finns kvalitetsregister som samlar sådana uppgifter, men de har ännu för låg täckningsgrad.

För en god kvalitet i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre måste det bl.a. finnas tillräckligt mycket personal, men personalen måste också ha rätt kompetens och tillgång till fortbildning och handledning. Vidare måste vården kunna erbjuda både planerade och akuta insatser, med stor flexibilitet, eftersom hälsotillståndet kan förändras snabbt för gruppen de mest sjuka äldre. Även detta är områden där indikatorer behöver utvecklas. Det är dessutom av intresse att följa hur ofta de mest sjuka äldre besöker sjukhusens akutmottagningar utan att läggas in. Sådana uppgifter finns i patientregistret men kvaliteten på landstingens inrapporterade data är ännu inte tillräckligt hög för att indikatorn ska ge en tillförlitlig bild,

I ett kommande utvecklingsarbete är det också viktigt att studera hur väl olika indikatorer faktiskt beskriver det de är tänkta för. Dessutom behövs andra metoder för att följa vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Indikatorer ger en generell bild, men de är inga exakta mått och ger ingen säker kunskap.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-12-6
Format: POD
Antal sidor: 115
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre