/
/

SNAM-insatsen i samband med terroristattentatet i Bombay 2008 – KAMEDO-rapport 95

KAMEDO-rapporterna ges ut av Katastrofmedicinska observatörsstudier (KAMEDO) vid Socialstyrelsen. Utsända observatörer studerar de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna av katastrofer. Resultaten med fokus på erfarenheter presenteras i rapporterna.

Sammanfattning

Sveriges roll och SNAM som ett verktyg för EU

Mellan onsdagen den 26 och lördagen den 29 november 2008 utförde tio personer omfattande terrorhandlingar mot förutbestämda mål i Bombay, Indien. Terroristattackerna i Bombay kom att kräva 175 människoliv, cirka 300 personer skadades.

I den kaotiska situation som uppstod med ett stort antal utländska civila skadade och döda fick Sverige via EU:s krishanteringsmekanism, European Commission Monitoring and Information Centre (EU MIC), i Bryssel en förfrågan om att bistå EU med det Svenska nationella ambulansflyget (SNAM). SNAM aktiverades och genomförde en flygmedicinsk evakuering av brittiska och spanska medborgare från Bombay till London.

Uppstart

Torsdag den 27 november 2008 kontaktade EU MIC Statens Räddningsverk (SRV), med en förfrågan om Sverige hade någon tillgänglig transportresurs för flygmedicinsk evakuering av skadade EU-medborgare i Bombay. SRV kontaktade i sin tur Försvarsdepartementet och föreslog SNAM. Frågeställningen var inledningsvis att evakuera 14 franska medborgare. Via Försvarsdepartementet tog SRV kontakt med Luftfartsstyrelsen som i sin tur kontaktade Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Västerbottens läns landsting för bedömning om uppdraget skulle vara möjligt att genomföra ur medicinsk synpunkt. Evakueringen bedömdes ha medicinska förutsättningar att kunna genomföras. Samråd skedde därefter mellan Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen och Räddningsverket om och hur uppdraget skulle kunna genomföras. SRV fick formellt regeringens uppdrag att tillsammans med Luftfartsstyrelsen och Socialstyrelsen organisera en eventuell insats. Samma dag beslutade Socialdepartementet att utse Västerbottens läns landsting till vårdgivare för den medicinska insatsen vid ett eventuellt uppdrag. Regeringen garanterade Västerbottens läns landsting full kostnadstäckning och vidare att landstinget skulle hållas skadeslöst vid eventuella ansvarsärenden och försäkringsfrågor om skador orsakade av felbehandling skulle uppstå.

Beslut

Mitt på dagen fredagen den 28 november bad Frankrike, i egenskap av EU-ordförandeland, Sverige att med SNAM evakuera EU-medborgare från Bombay. Något senare samma dag gav Statens Räddningsverk Luftfartssty-relsen ett formellt uppdrag att aktivera SNAM. Den flygmedicinska evaku-eringen avsåg 14 franska medborgare med preliminär destination Paris.

Genomförande

På eftermiddagen fredagen den 28 november aktiverade TiB i Västerbottens läns landsting SNAM-staben vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. TiB kallade in medicinsk besättning och en rekognoseringsgrupp. På kvällen avgick flyg med medicinsk personal till Arlanda och SNAM:s insatsledning upprättades på Arlanda. TV4 hade under eftermiddagen fått ett löfte från SAS om att få flyga med i SNAM-planet till Bombay för att dokumentera insatsen. Lämpligheten av detta ifrågasattes starkt av SNAM:s insatsledning som till att börja med sade bestämt nej till TV4. Så småningom enades dock SAS, TV4 och SNAM:s insatsledning om att TV4 skulle få följa med på flygningen till Bombay, men under förutsättning att de lämnade planet efter landning i Bombay och att de inte skulle filma lastningen av patienterna.

Under natten mot och i gryningen lördagen den 29 november ordnade SNAM:s insatsledning under stark tidspress visum för den medicinska per-sonalen. Visumhanteringen försenades eftersom den indiska ambassaden hade tveksamheter inför utfärdande av visum till teamet från TV4.

Den 29 november klockan 07:20 avgick en rekognoseringsgrupp med lä-kare och sjuksköterska från SNAM med reguljärflyg via Wien till Bombay. Rekognoseringsgruppen kom iväg sent i förhållande till avgångstiden för SNAM-planet vilket kom att påverka deras möjligheter att hinna förbereda mottagandet och patientöverlämningen i Bombay. Klockan 08:44 lyfte SNAM-planet mot Bombay. Mellanlandning planerades i Dubai för byte av SAS besättning. Ombord på SNAM planet fanns därför två kompletta be-sättningar bestående av vardera två piloter och tre cabin crew. Den besätt-ning som flög sträckan Stockholm–Dubai skulle stanna i Dubai för vila me-dan den andra besättningen skulle flyga sträckan Dubai–Bombay–Dubai. Därefter skulle den första besättningen, nu utvilad, flyga Dubai–Paris. Istäl-let kom man att flyga sträckan Dubai–London.

När SNAM-planet hade lyft fick SNAM:s insatsledning på Arlanda veta att de franska medborgarna redan hade evakuerats till Frankrike. Uppdraget för insatsledningen blev nu istället att undersöka om det fanns andra patien-ter med evakueringsbehov. I planet nu på väg mot Dubai var man ovetande om detta. Detta är ett av flera exempel på att man hade skilda lägesbilder i Sverige, i flygplanet, hos EU MIC i Bryssel och i Bombay. Detta försvårade beslutsprocessen och förståelsen för vad uppdraget var och hur det skulle genomföras.

Försvarsdepartementet fick en viktig roll i att bistå SNAM:s insatsledning på Arlanda med kontaktvägar och att agera dörröppnare till ambassader i Indien, Frankrike, Spanien och England och departementet förde under för-middagen samtal med EU MIC för att utröna om insatsen skulle fortsätta eller avblåsas. Tillsammans med insatsledningen på Arlanda tog man dock beslut om att genomföra insatsen och att destinationen skulle bli den plats där flest patienter hörde hemma, sannolikt Storbritannien. Den politiska dimensionen av evakueringen med ett starkt intresse av att använda resursen för EU-medborgares bästa blev här, liksom senare vid mellanlandningen i Dubai på nerresan, tydlig då man trots oklarheter i underrättelseläget tog beslut om att fullfölja uppdraget. Försvarsdepartementet inhämtade under morgonen också uppgifter från och förmedlade kontakt med en brittisk kon-sulär insatsstyrka Rapid Deployment Team (RDT) i Bombay och från den svenska ambassaden i New Delhi.

Rekognoseringsgruppen anlände till Bombay den 29 november ca klockan 23:40 indisk tid (17:10 Z, 18:10 svensk tid). Rekognoseringsgruppen möttes där av personal från den svenska ambassaden i New Delhi och det svenska konsulatet i Bombay, liksom av den tidigare chefen för krisberedskap på Luftfartsverket. Denne råkade vara på semester i Indien och hade i samband med terrorattacken kontaktat insatsledningen på Arlanda och då blivit ombedd att hjälpa till med att lösa logistikfrågor vid flygplatsen i Bombay. När rekognoseringsgruppen var på plats i Bombay skulle den samarbeta med det brittiska RDT-teamet och leta efter europeiska medborgare på de sjukhus som hyste utländska patienter. Under morgonen den 30 november uppstod meningsskiljaktigheter mellan SNAM:s rekognoseringsgrupp och RDT-teamet om möjligheterna att överhuvudtaget evakuera några EU-medborgare. Konflikten bottnade i ett missförstånd och kunde lösas först vid lunchtid. Därefter kunde rekognoseringsgruppen identifiera tre brittiska och två spanska medborgare samt en spansk anhörig, som blev aktuella för evakuering.

SNAM-planet mellanlandade i Dubai den 29 november klockan 18:14 lo-kal tid (14:14 Z, 15:14 svensk tid). Enligt den ursprungliga planeringen skulle SNAM-planet stå på flygplatsen cirka 10 timmar och därefter flyga vidare mot Bombay. Klockan 16:53 svensk tid hade dock EU MIC kontakt med insatsledningen på Arlanda med direktiv att stå kvar med SNAM-planet i Dubai i minst ett dygn. Frankrike, i egenskap av ordförandeland för EU, och EU MIC ville få en bättre lägesbild av situationen i Bombay. På grund av begränsningar i tiden för vilken SNAM-organisationen fick hyra planet av SAS hade SNAM:s insatsledning svårt att hantera detta besked eftersom det skulle medföra betydande merkostnader och svårigheter med flygbesättningens maximalt tillåtna tjänstgöringstider. Insatsledningen kon-taktade Försvarsdepartementet för att få hjälp med att hitta en lösning där SNAM-planet kunde starta enligt den ursprungliga planen. Detta åstadkoms dock inte förrän dagen därpå. EU MIC godkände då att uppdraget skulle fullföljas och SNAM-planet fick starttillstånd och lyfte den 30 november klockan 13:38 lokal tid (09:38 Z, 10:38 svensk tid) från Dubai med destina-tion Bombay.

EU MIC ställde krav på SNAM-organisationen att ta fram skriftliga till-stånd från de berörda nationerna med godkännande om att transportera deras medborgare. SNAM hade inte förutsett detta och hade inga färdiga formulär för sådana tillstånd. Med hjälp av konsulatspersonal löstes dock detta och tillstånden tecknades.

SNAM-planet landade i Bombay den 30 november klockan 18:14 indisk tid (12:44 Z, 13:44 svensk tid). Strax efter landning kontaktade insatskoor-dinatorn i SNAM-planet insatsledningen på Arlanda och meddelade att pla-net stod undanskymt och att det därför inte borde bli problem med media. Det uppstod ändå problem med media eftersom TV4-teamet, som var med på SNAM-planet, började filma ombordtagning av patienter trots muntligt löfte om att inte göra detta . TV4-teamet avvisades och i efterförloppet framfördes stark kritik mot deras agerande vilket ledde till att generaldirek-tören för Luftfartsstyrelsen meddelade vd för TV4 att samarbetet var avslu-tat. TV4 beslutade då att helt avstå från att sända reportaget om SNAM-uppdraget.

Insatsledningen på Arlanda fick klockan14:01 svensk tid (13:01 Z, 19:31 indisk tid) information om att tre brittiska patienter och två spanska med-borgare med medföljande son var aktuella för SNAM-transport. SNAM:s insatsledning informerade EU MIC om detta, och att SNAM nu hade alla nödvändiga tillstånd från Storbritannien och Spanien för att kunna evakuera deras respektive medborgare.

När patienterna skulle transporteras från sjukhusen ut till flygplatsen upp-stod svårigheter. Det fanns i stort sett enbart privata ambulansföretag i Bombay. Bombay General Hospital hade inga egna ambulanser och rekog-noseringsgruppen fick därför hyra en ambulans. Den förbeställda ambulan-sen hämtade dock istället upp en australisk patient och dennes anhöriga från Bombay Hospital och körde ut dem till flygplatsen. På grund av detta fick rekognoseringsgruppen hyra ytterligare ambulanser. Jaslock Hospital, det andra sjukhuset med patienter aktuella för evakuering, tillhandahöll som ett privat sjukhus en ambulans. Ingen av de ambulanser som användes var av svensk standard, utan var helt tomma inuti och utrustades efter behov. Am-bulanserna tillhandahöll heller inte syrgas.

Rekognoseringsgruppen arbetade under tidspress – SNAM-planet hade en maximalt tillåten parkeringstid på fyra timmar, som efter dispensansökan förlängdes till 6 timmar – och an-vände därför de bårar som de indiska ambulanserna tillhandahöll, även om detta innebar en större påfrestning för patienterna. SNAM-konceptet, som innebär att man tar loss intensivvårdsbårarna ur planet, åker in till avsän-dande sjukhus, lastar patienterna i dem och transporterar dem ut till planet igen kom därför av tidsskäl inte att användas i Bombay-insatsen. Bara att ta sig ut till Bombays flygplats tog två timmar med bil och färden var på grund av värmen mycket påfrestande för patienterna.

Att ta sig in och ut från flygplatsen var, och ska av säkerhetsskäl vara, mycket svårt. Patientinpasseringen gick tämligen komplikationsfritt. Det som ingen hade förutsett var att rekognoseringsgruppen behövde boarding-kort för kunna ta sig ombord på SNAM-planet. Sådana saknades och rekog-nosceringsgruppen nekades därför tillträde till planet. Det var först efter diplomatiskt arbete på plats som rekognosceringsgruppen lyckades ta sig ut till flygplanet. Ingen ur den medicinska besättningen lämnade Bombays flygplats, eftersom man endast hade 4, så småningom 6 timmar på sig. Å andra sidan var det inte heller nödvändigt eftersom patienterna redan hade transporterats dit. Turn around tiden, tiden från att planet har landat till dess att det är lastat, tankat och kontrollerat färdigt för att lyfta på nytt, kom totalt att bli 4 timmar och 25 minuter.

SNAM-planet lyfte från Bombays flygplats den 30 november klockan 22:39 lokal tid (16:09 Z, 17:09 svensk tid) med en planerad mellanlandning i Dubai för tankning och besättningsbyte. Flygplansbesättningen har en maximalt tillåten arbetstid på 14 timmar och ska därefter ges möjlighet till vila i minst 12 timmar, därav mellanlandningarna i Dubai på både fram och återresan från Bombay. Motsvarande arbetstidshänsyn togs inte för den me-dicinska personalen.

SNAM-planet kontaktade under flygningen mot Dubai den medicinskt ansvarige vid insatsledningen på Arlanda (MA) med önskemål om att ordna fram 4 enheter blod och 2 enheter plasma för 0 Rh(-)-mottagare liksom in-fusionsaggregat, eftersom en av patienterna ombord förlorade blod i en inre bröstkorgsblödning. MA kontaktade i sin tur Airport Medical Centre i Dubai som lovade att möta SNAM-planet med ett team. Teamet kunde dock inte ordna med blodprodukter på plats, utan meddelade att patienten ifråga var tvungen att tas in till sjukhus. Vid mellanlandningen i Dubai, klockan 21:30 svensk tid (20:30 Z, 00:30 lokal tid) gjorde dock sjukvårdsledaren i SNAM-planet, ställd inför detta faktum, bedömningen att den aktuella patienten inte behövde tas till sjukhus utan kunde stanna kvar ombord.

SNAM-planet flög vidare och ankom Londonområdet tidigt på morgonen den 1 december. Inför landningen hade kaptenen ombord bedömt bränsle-tillgång i förhållande till trafikläget på London Heathrow och värderat flera alternativa landningsplatser, bland dem Amsterdam eftersom bränslemargi-nalen inte tillät en lång tid i vänteläge i rusningstrafik på London Heathrow. En landning i Amsterdam hade lett till nya logistiska överväganden, ett om-fallsläge som inte fullt ut hade förberetts. Efter att befälhavaren ombord begärt landningsprioritet (status hosp) baserat på att det var ambulansflyg-ning medgavs planet dock en något kortare rutt och omedelbar landning. Planet landade den 1 december 05:39 Z (06:39 svensk tid) inför en väl för-beredd mottagning planerad i samråd mellan insatsledningen på Arlanda och krisledningsorganisationen på London Heathrow. Fem ambulanser mötte upp och transporterade patienterna till det närliggande sjukhuset Hillingdon Hospital. Läkarna ur den medicinska besättningen följde med i ambulanser-na in till sjukhuset. SNAM-planet lyfte sedan från London Heathrow och landade klockan 11:36 svensk tid på Arlanda inför ett planerat mottagande med avlastningssamtal för den medföljande personalen och avrustning av flygplanet.

Läs hela sammanfattningen
SNAM-insatsen i samband med terroristattentatet i Bombay 2008 – Kamedo 95

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-12-3
ISBN: 978-91-86885-72-4
Format: Bok
Antal sidor: 89
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 115 kr