/
/

Nationella minoriteter och äldreomsorgen

Rapporten redovisar hur äldre från de nationella minoriteterna uppfattar kvaliteten på äldreomsorgen. Den är ett första steg i arbetet med att förbättra kunskapsläget om äldre från dessa grupper.

Sammanfattning

I denna rapport redovisas uppfattningen om äldreomsorgen hos äldre som tillhör nationella minoriteter. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att, om möjligt, undersöka hur äldre från de nationella minoriteterna uppfattar kvaliteten inom äldreomsorgen. De fem minoritetsgrupperna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Rapporten bygger på tio intervjuer i varje minoritetsgrupp vilket är ett begränsat underlag.
Det är första gången som samtliga minoritetsgruppers syn på äldreomsorgen undersöks.

De intervjuade nämner olika brister. Av intervjuerna att döma verkar de äldre i alla minoritetsgrupper ha kommit i kontakt med äldreomsorgen sent, då deras hälsa redan är dålig. Den huvudsakliga anledningen anges vara att de hellre vill klara sig på egen hand.

Alla har inte erbjudits möjligheten att få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk. Vidare anger de intervjuade att de är mest missnöjda med den sociala samvaron och maten.

I rapporten framkommer många synpunkter som även har framkommit i andra liknande undersökningar om äldre. Det som framförallt skiljer sig från tidigare undersökningar är språkets betydelse och att de flesta har väntat med att söka hjälp. Resultatet för var och en av minoriteterna sammanfattas nedan.

Äldre personer med judisk bakgrund

Närhet till familjen är viktigt för de intervjuade med en judisk bakgrund. De ansåg att närheten till familj och vänner är viktigare än att ha en äldreomsorg på jiddisch. Däremot tyckte de att det ska vara möjligt att välja ett judiskt äldreboende för den som vill det.
De intervjuade var missnöjda med mat, städning och tvätt. Samtidigt betonade de att de är nöjda med personalen och uttryckte förståelse för deras arbetssituation, som de uppfattade som tung och stressig.

Romer

Anhöriga är en viktig resurs för de intervjuade romerna. Till skillnad från andra nationella minoriteter tyckte de att det var självklart att bli omhändertagen av barn och andra anhöriga. En del hade också en skeptisk inställning till äldreomsorgen. När de väl hade beviljats omsorg blev deras syn på äldreomsorgen mer positiv.

De intervjuade vill inte ha äldreomsorg på romani chib. Samtidigt har de svårt att göra sig förstådda på svenska och behöver därför tvåspråkig personal. Däremot kunde en del tänka sig att få dagverksamhet och olika sociala aktiviteter på romani chib.

Samer och tornedalingar

En del av de intervjuade samerna och tornedalingarna upplever att deras språk blir ett problem i kommunikationen med personalen inom äldreomsorgen. De äldre känner att det blir besvärligt att prata sitt modersmål och göra sig förstådda när personalen inte kan språket tillräckligt väl. De anser då att äldreomsorg på svenska är att föredra eftersom alla behärskar det.

De äldre samerna tyckte att äldreomsorgen borde ha ett större socialt innehåll och de önskade få hjälp med att ta sig till olika sociala aktiviteter. De vill också ha möjlighet att få samiska maträtter i större utsträckning.

Även de intervjuade äldre tornedalingarna var missnöjda med äldreomsorgens sociala innehåll. De vill ha fler fysiska aktiviteter och en möjlighet att få en pratstund med personalen.

Sverigefinnar

De intervjuade anser att det ska finnas möjlighet att välja äldreomsorg på finska för den som vill det. Av intervjuerna att döma ser sverigefinnar det finska språket som en viktig identitetsmarkör och som ett starkt band till Finland. Äldre sverigefinnar uttryckte missnöje med personalkontinuiteten och den bristfälliga informationen om vilken hjälp som finns att tillgå.

Flera studier behövs

Slutsatserna i denna rapport ska ses mot bakgrund av att dataunderlaget enbart består av tio intervjuer per minoritetsgrupp.

Det räcker inte för att fånga en heltäckande bild av uppfattningen om kvaliteten i äldreomsorgen och än mindre enskilda minoriteters behov, önskemål och förväntningar. Det krävs flera och fördjupade undersökningar innan resultaten kan generaliseras. Socialstyrelsen planerar därför att göra flera studier om de äldres uppfattning om äldreomsorgens kvalitet.

Denna rapport ska ses som ett första underlag i diskussionen om äldres syn på äldreomsorgen bland nationella minoriteter. Givet dataunderlagets begränsningar dras några slutsatser och vissa åtgärder föreslås för att bidra till diskussionen om minoriteter och äldreomsorgen.

Socialstyrelsen anser att det är viktigt att kommunerna uppfyller minoritetspolitikens krav att erbjuda äldreomsorg på minoritetsspråken. Äldreomsorgen bör ses i en minoritetskontext med de rättigheter det innebär att tillhöra en nationell minoritet i Sverige. Resultaten tyder på att kommunerna kan göra mer för att uppfylla minoritetspolitikens krav.

Socialstyrelsen konstaterar att de intervjuade personerna har väntat länge med att begära samhällets hjälp med omsorg. Här kan det finnas anledning att se över informationsaktiviteter riktade till minoritetsgrupperna i kommunerna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-11-9
Format: POD
Antal sidor: 40
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00