/
/

Mat och måltider inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen har tillsammans med Livsmedelsverket sammanställt exempel på hur hälso- och sjukvården arbetar för att skapa goda måltidsupplevelser för sina patienter. Exemplen kommer från olika delar i landet och olika typer av verksamhet.

Sammanfattning

En måltid är inte bara ett intag av näringsämnen, utan även en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården kan maten dessutom vara en del av den medicinska behandlingen. Patientens näringstillstånd behöver underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, uppföljning och dokumentation som annan medicinsk behandling. Därför är det viktigt att maten, måltiden och patientens näringsbehov får den uppmärksamhet som krävs i det dagliga vårdarbetet.

En rad faktorer påverkar själva måltidsupplevelsen. Redovisningen i rapportens resultatdel tar sin utgångspunkt i den så kallade FAMM-modellen (The Five Aspects of Meal Model), som beskriver hur faktorerna rummet, mötet, produkten (maten), styrsystemet och atmosfären tillsammans ger den sammantagna måltidsupplevelsen.

I den här rapporten redovisas exempel från ett trettiotal verksamheter på hur de arbetar med att skapa goda måltidsupplevelser för sina patienter. De exempel som kommit in kommer från olika typer av verksamheter i olika delar av landet. En del verksamheter redovisar ett övergripande arbete kring mat och måltider som omfattar policy, styrdokument och rutiner för alla led i verksamheten. Andra har en tradition att arbeta med mat och måltider som en del i vård och behandling utan att ha allt för detaljerade nedskrivna rutiner. I några verksamheter lagas mat från grunden i egna kök. I andra verksamheter levereras maten till vårdavdelningen med kantinsystem eller bricksystem från extern leverantör.

Något som lyfts fram av verksamheterna som ett positivt exempel är när sjukhusens kostverksamheter bemannar sjukvårdsavdelningarnas kök och därmed har möjlighet att skapa en nära kontakt med patienterna och vårdpersonalen. Samverkansfrågor och utbildningsfrågor lyfts i flera exempel. Det finns även exempel på att verksamheter haft ett helhetstänkande när de upphandlat mat vilket här innebär att hela kedjan från tillagning till servering omfattas av avtalet. Att det är viktigt att kartlägga den aktuella situationen och behoven när en verksamhet förändras är ytterligare något som påpekas.

Kunskapsunderlaget som presenteras i en separat bilaga understryker att en viktig aspekt för att måltiden ska upplevas som angenäm är att man i stor utsträckning kan påverka valet av mat, tidpunkt för beställning och när måltiden ska ätas. Denna aspekt har belysts i flera av exemplen samt av patientföreningarna.

Exemplen har inte värderats eller rangordnats, men det kan konstateras att en god måltidsupplevelse troligtvis kan uppnås på många olika sätt. Förutsättningarna ser olika ut i olika verksamheter, vilket naturligtvis påverkar maten och måltidsordningen. Faktorer som storleken på vårdinrättningen, patientgruppens olika behov, genomsnittlig vårdtid, huvudmannaskap osv. påverkar vilket eller vilka system som passar bäst för att skapa en optimal måltidsupplevelse för verksamhetens patienter.

En viktig del av uppdraget bakom rapporten är att förmedla exempel från verksamheter som arbetar utifrån ett helhetstänkande med måltider och mathållning inom hälso- och sjukvården. Detta kommer Socialstyrelsen och Livsmedelsverket därför att samarbeta vidare kring. Socialstyrelsen kommer att presentera rapporten och några av de exempel som ingår i rapporten på sin externa webb och på Kunskapsguiden. Livsmedelsverkets nya kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg kommer att fortsätta arbetet med måltidsfrågorna inom hälso- och sjukvården ur ett helhetsperspektiv. Vidare kommer centret att bjuda in till seminarier där mat på sjuk-hus blir en del av innehållet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-11-8
ISBN: 978-91-86885-63-2
Format: POD
Antal sidor: 71
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr