/
/

Hjärtinfarkter 1987–2010

Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat kraftigt. Det beror både på att färre insjuknar i hjärtinfarkt och att fler av de drabbade överlever. Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik bygger på både dödsorsaksregistret och patientregistret.

Sammanfattning

Socialstyrelsen tog fram den första hjärtinfarktstatistiken 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Denna publikation är den tionde om hjärtinfarktstatistik i Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar nu samtliga kända fall av akut hjärtinfarkt under åren 1987–2010 där uppgifterna från år 2010 avseende sjukhusvård för infarkt fortfarande är något preliminära.

I statistiken ingår data om samtliga personer som enligt patient- eller dödsorsaksregistret haft en akut hjärtinfarkt. För att en person ska ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av registren och att akut hjärtinfarkt är registrerad som diagnos.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren.

Under perioden 1987–2010 har cirka 715 000 personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet attacker uppgår för samma period till 946 000. Av de 715 000 personerna hade 530 000 avlidit före utgången av år 2010, varav 341 000 med akut hjärtinfarkt som bidragande eller underliggande dödsorsak. För närmare 300 000 var hjärtinfarkten angiven som underliggande dödsorsak.

Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt köns- och åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt ungefär dubbelt så stor som för kvinnor.

Under år 2010 dog 146 män och 108 kvinnor per 100 000 män respektive kvinnor i åldrarna 20 och över med en diagnos för akut hjärtinfarkt. Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under den senaste 10-årsperioden i genomsnitt sjunkit med närmare fem procent årligen. Sedan mitten av 1990-talet har mortaliteten nu halverats för både män och kvinnor. Nedgången var stor mellan åren 2003 och 2004 då nedgången i mortalitet var cirka 10 procent för män och 8 procent för kvinnor. Även under de två senaste åren märks en kraftig nedgång. I jämförelse med år 2008 sjönk mortaliteten under åren 2009 och 2010 med 14 procent för männen och 17 procent för kvinnorna.

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987–2000 med i genomsnitt 1–2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 2001 ökade den uppmätta attackincidensen per 100 000 invånare och låg för år 2003 cirka 8 procent över nivån för år 2000. År 2004 sjönk den åldersstandardiserade incidensen för både män och kvinnor med cirka 6 procent. Det gör att den uppmätta incidensen för detta år hamnade på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes.

År 2010 inträffade 571 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 369 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över. Mellan år 2001, då de nya diagnoskriterierna infördes, och åren 2009–2010 har den åldersstandardiserade incidensen för män minskat med drygt 25 procent. För kvinnor låg minskningen på närmare 22 procent under perioden tom år 2009. De preliminära uppgifterna för 2010 visar att kvinnornas nedgång från år 2001 års höga nivå är lika stor som männens, över 25 procent.

Även förstagångsinsjuknandet har minskat kraftigt under perioden. År 2009 hade förstagångsincidensen minskat med 23 procent för både män och kvinnor sedan år 2001. Uppgifterna för 2010 visar på en fortsatt nedgång.

Incidensen i akut hjärtinfarkt har minskat något nästan varje år. Bara mellan åren 2008 och 2009 minskade den ålderstandardiserade incidensen med sex procent för männen och nio procent för kvinnorna.

Letaliteten, dödligheten bland dem som drabbas av infarkt, har sjunkit påtagligt under den tid som denna statistik har funnits. År 1995 avled 41 procent av männen och närmare 45 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 respektive 38 procent. Letaliteten för åren efter 2001 hamnade på en ny och lägre nivå, förmodligen delvis som en följd av de nya diagnoskriterierna. År 2004 sjönk letaliteten ytterligare. Letaliteten inom 28 dagar var år 2010 27 procent för männen och 31 procent för kvinnorna. De högre letalitetstalen för kvinnorna beror på en större andel äldre bland dessa. Efter åldersjustering får männen genomgående en högre letalitet än kvinnorna.

Bland dem som sjukhusvårdades har letaliteten sjunkit till en märkbart låg nivå för år 2010. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 13 procent för män och kvinnor totalt, vilket är en halvering jämfört med åren i början på 1990-talet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-11-36
ISBN: 978-91-86885-71-7
Format: POD
Antal sidor: 94
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr