/
/

Nationell utvärdering 2011 – Strokevård

Socialstyrelsens nationella utvärderingar strokesjukvård syftar till att följa upp och bedöma såväl landstingens som kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som drabbats av stroke. Rapporten slår bland annat fast att landstingen behöver korta sina väntetider och att samverkan mellan landsting och kommuner behöver förbättras.

De uppgifter avseende processer och resultat som redovisas i rapporten finns även tillgängliga i Socialstyrelsens statistikdatabas.

Delrapporter samt bilagor

Sammanfattning

Samverkan mellan kommuner och landsting leder till bättre resultat för personer som insjuknat i stroke. Det visar Socialstyrelsens nationella utvärdering av strokevården. Uppgifter från enkäter till landets strokeenheter och kommuner visar att i 44 procent av kommunerna har både landstinget och kommunen uppgett att de har samverkansplaner eller rutiner för samverkan när det gäller rehabilitering. I dessa kommuner visar flera resultatindikatorer, till exempel allmänt hälsotillstånd, nedstämdhet och tillgodosett behov av rehabilitering efter sjukhusvistelsen, bättre resultat än i övriga kommuner.

Dödlighet och förmåga till aktiviteter i dagliga livet (ADL) har endast förbättrats marginellt under de senaste tio åren. Andelen patienter som återinsjuknat i stroke eller annan hjärt- och kärlsjukdom har heller inte minskat i någon större omfattning, trots tillgång till bättre sekundärpreventiv behandling. Variationerna mellan kommunerna är stora bland annat när det gäller andelen personer som är nedstämda ett år efter insjuknandet i stroke.

Socialstyrelsen har utifrån resultaten identifierat ytterligare ett antal förbättringsområden för strokevården:

  • Förkorta väntetider i strokevården
  • Öka andelen patienter som får vård på strokeenhet
  • Förbättra sekundärpreventiv läkemedelsbehandling
  • Operera fler förträngningar i halspulsådern (karotisstenos)
  • Förbättra rehabiliteringen både under och efter sjukhusvistelsen
  • Öka antalet personer som får psykosocial behandling

Genom att lägga kraft på dessa områden, samt genom ännu bättre följsamhet till de nationella riktlinjerna, bör resultaten för bland annat dödlighet, ADL-oberoende och nedstämdhet kunna förbättras och skillnaderna mellan landsting och mellan kommuner minskas.

Flera kommuner erbjuder inte rehabilitering efter stroke, trots att de enligt lag är skyldiga att göra det. Utvärderingen har också identifierat risk för att personer som behöver rehabilitering och hjälpmedel efter insjuknandet i stroke inte får det. Ett landsting kan ha olika hemsjukvårdsavtal med olika kommuner och det kan vara svårt för personer som insjuknat i stroke och deras anhöriga att veta vem som har ansvaret och vem de ska vända sig till om de är i behov av rehabilitering och hjälpmedel.

Personer som bor i ordinärt boende där kommunen ansvarar för hemsjukvården har bättre utfall i några resultatindikatorer som exempelvis allmänt hälsotillstånd, nedstämdhet, tillgodosett behov av stöd och hjälp samt hjälpmedel, än i kommuner där landstingets primärvård har ansvaret.

Många anhöriga uppger i utvärderingen att de är i behov av ytterligare information om strokesjukdomen och dess förlopp och om specifika behandlingsmetoder. De enkäter som anhöriga till personer som insjuknat i stroke har besvarat visar också att sjukdomen får stora konsekvenser för anhöriga, som bundenhet och minskat förvärvsarbete. Endast en låg andel anhöriga uppger att de har fått något stöd från kommunen trots att kommunen är skyldig att ge detta enligt lag. Det fåtal som uppger att de fått stöd är i hög grad missnöjda eller mycket missnöjda.

Ungefär dubbelt så många män som kvinnor får dag- och teamrehabilitering efter insjuknandet i stroke. Oavsett kön och ålder pekar indikatorerna på ett bättre resultat för personer som fått dag- och teamrehabilitering än personer som fått hemrehabilitering. Det är dock oklart vad som ingår och vem som ansvarar för de olika typerna av rehabilitering. Kvinnor och män bör få dag- och teamrehabilitering i samma utsträckning och hemrehabiliteringen behöver förbättras.

Personer som insjuknat i stroke besöker i lägre utsträckning tandvården än personer i befolkningen som helhet. Besök hos tandvården har en viktig förebyggande effekt mot tand- och munhåleproblem som kan uppstå efter insjuknandet i stroke.

Socialstyrelsen kommer att inom några år att på nytt utvärdera strokevården. Då följs rekommendationerna och de förbättringsområden som identifierats i denna utvärdering upp. Det finns också verksamheter som inte har fångats i denna rapport som kan komma att utvärderas i framtiden. Socialstyrelsen förväntar sig att landsting och kommuner använder rapporten som utgångspunkt för sitt arbete med att ytterligare förbättra strokevården.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-11-2
ISBN: 978-91-86885-57-1
Format: Bok
Antal sidor: 78
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 115 kr