/
/

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 – Jämförelser mellan landsting 2011

Rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet speglar olika aspekter av hälso- och sjukvården, som medicinska resultat, kostnader och patienterfarenheter. Rapporten innehåller 173 indikatorer på landstingsnivå. Ett flertal av dem redovisas även på sjukhus- eller kliniknivå.

Bilaga 1. Beskrivning av indikatorer

Bilaga 2. Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister 

Bilaga 3. Vårdkonsumtion – jämförelser mellan landsting

Sammanfattning

Denna rapport är den sjätte i serien Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Den har en beskrivande karaktär och spänner över många elar av hälso- och sjukvården. I rapporten redovisas landstingens resultat för var ch en av indikatorerna i rangordnade diagram. Någon sammanvägd rangordning av landsting, genom ett samlat mått på kvalitet och effektivitet, görs inte. Resultaten skall tolkas med hänsyn till datakvalitet och andra aspekter som förs fram i den förklarande texten.

I årets rapport har antalet indikatorer ökat till 173, att jämföra med förra årets 134 Ökningen har framförallt skett vad gäller medicinska resultat och processer, men liksom tidigare år redovisas även indikatorer för patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. För ett antal av indikatorerna beskrivs utvecklingen över tid, eller med en jämförelseperiod, vilket gör det möjligt att peka på förbättringar eller försämringar.

Inom cancer- och strokeområdet har det tillkommit flera nya indikatorer som tidigare har presenterats i rapporter som publicerats under året.

I denna inledande sammanfattning lyfts några olika resultat och trender fram, mera som illustration och exempel än som egentlig sammanfattning av utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Inom parentes anges indikatornumret.

Har kvaliteten i hälso- och sjukvården förbättrats?

Antalet indikatorer i Öppna jämförelser har ökat från år till år och flertalet indikatorer från den första rapporten 2006 har antingen tagits bort eller modifierats för att bättre spegla kvaliteten i hälso- och sjukvården. Ambitionen har varit att försöka ge en så god bild av kvaliteten som är möjlig och täcka så stor del av hälso- och sjukvårdsområden som möjligt. Nackdelen är att det försvårar möjligheten att jämföra resultaten över tid. För de indikatorer som varit med från första åren, 2006 och 2007, ser man en förbättring inom flera områden. Dödligheten i stroke och hjärtinfarkt (87 och 103) fortsätter att minska och andelen äldre patienter med risk för Dinteraktioner av läkemedel minskar (32). För en rad olika processmått i hjärtinfarktvården (90, 92, 93) har stora förbättringar skett. Artroskopi i knäleden (71) pekar på förekomst av vård med osäker nytta och redovisades första gången i november 2009 I årets rapport kan ses att för 2010 har i riket en viss minskning skett.

Läkemedelsbehandling mot benskörhet (68) redovisades för första gången i november 2008. För 2009 och 2010 har enbart en marginell ökning skett och förbättringspotentialen är betydande. För indikatorn om kärlaccess vid bloddialys (117) har en negativ utveckling brutits, men förbättringen är måttlig.

Diabetesvård i ljuset av behandlingsmål i nationella riktlinjer

Redovisningen av resultat i diabetesvården pekar på viktiga frågeställningar. De flesta mått avser hur stor andel av patienterna som når behandlingsmålen i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för blodsocker, LDL-kolesterol och blodtryck. I inget av dessa fall når ens hälften av patienterna behandlingsmålen. Det gäller blodsocker för barn och unga med diabetes (83) och vuxna personer med typ 1-diabetes (79, 81), likaväl som den stora gruppen primärvårdspatienter med typ 2-diabetes. 45 procent av patienterna under 80 år i primärvården når mål för LDL-kolesterol (82) och 22 procent når målen för blodtryck (80). Betydande variationer mellan landstingen kan också ses.

Skillnader mellan landstingen minskar
– socioekonomiska skillnader består

För flera processmått ses en tydlig minskning av skillnaden mellan landstingen, jämfört med 2006 och 2007. Detta gäller främst inom hjärtsjukvården (90, 92, 93 och 94) och stroke (105), men även för andelen tidiga aborter (41) har skillnaderna minskat och de landsting som för några år sedan hade förhållandevis låg andel har ökat betydligt mer än de landsting som hela tiden legat i toppen.

Ett antal indikatorer, främst dödlighetsmått, har studerats också uppdelat på olika utbildningskategorier och visar att det finns skillnader mellan grupperna . Personer med låg utbildningsnivå har en högre dödlighet än personer med hög utbildningsnivå. Utvecklingen över tid för dödlighet relaterad till patienternas utbildningsnivå visas för flera indikatorer. För både hjärtinfarkt och stroke (87, 103) visas att andelen som avlider minskar för alla, men att skillnaderna mellan grupperna med olika utbildningsnivåer består. För överlevnad i lungcancer (129) är skillnaderna något mindre, men överlevnaden generellt sett låg.

Nya intressanta resultat

I år finns ett 50-tal nya indikatorer och flera intressanta resultat är värda att peka på. Andel patienter som dör inom ett år efter blödande magsår (148) är en ny indikator och visar att nästan var fjärde patient dör inom ett år efter att vårdats på sjukhus. Antalet operationer för svår fetma har ökat kraftigt under en 10 års period. I årets rapport redovisas resultaten av två indikatorer som beskriver vården av fetmapatienter. Cirka 80 procent av samtliga patienter som opereras för svår fetma följs upp inom ett år, men det är stor variation mellan landstingen (149). Tre av fyra patienter har minskat sin övervikt ett år efter operationen (150).

Inom läkemedelsområdet har två nya indikatorer tillkommit; olämpliga läkemedel för äldre (33) samt uttagsföljsamhet vid blodtryckssänkande behandling (38). Ytterligare indikatorer har tillkommit inom området patienterfarenheter som visar patienternas upplevelse av bemötande, delaktighet och information inom den specialiserade somatiska vården (16–21) fördelat på öppen- och slutenvård. Det är framförallt bemötandet som en stor andel patienter är nöjda med.

Patientrapporterade resultat

Flera av de nya indikatorerna i årets rapport bygger på patienternas bedömning av
resultatet av en operation eller en behandling. Dessa mått är ett viktigt komplement till de traditionella medicinska resultatmåtten. Bland de nya är patientskattad nytta av kataraktoperation (162), som visar att drygt 9 av 10 rapporterar en förbättring. Vidare uppger 8 av 10 av inkontinensopererade kvinnor att de var komplikationsfria och utan oväntade besvär efter operationen (54), samtidigt som en tredjedel anser att de fortfarande är inkontinenta, enligt en strikt definition (55). Nio av tio patienter anger att bensmärtan är försvunnen eller mycket bättre efter operation för diskbråck i ländryggen (70), medan 86 procent anger att de är nöjda ett år efter höftprotesoperation (63).

Hjärtsjukvård – inte bara vård vid akut hjärtinfarkt

Tidigare har redovisningen av kvalitetsmått i hjärtsjukvård, dominerats stort av hjärtinfarkt. Detta är fortsatt viktigt, men där även nya aspekter bör uppmärksammas, som tid till behandling (91) och måluppfyllelse för den sekundärpreventiva behandlingen efter hjärtinfarkt (95). I årets rapport redovisas flera nya mått, bland annat dödlighet respektive återförträngning vid PCI, ballongvidgning av hjärtats kärl (96, 97). PCI är en vanlig behandling, och görs på fler patienter än de med akut hjärtinfarkt. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög dödlighet och stor påverkan på resursförbrukningen i slutenvård, för vilken tre mått redovisas. Det råder en viss underbehandling vad avser läkemedelsbehandling (100), och ytterligare patienter bör få sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi (99). Slutligen visas komplikationsfrekvens vid insättning av pacemaker (101), som är ett förhållandevis vanligt ingrepp för patienter med hjärtarytmi.

Läkemedelsindikatorer med ett regionalt utvecklingsarbete

Tre indikatorer som speglar antibiotikaanvändning finns med i årets rapport. Dessa är förekomst av antibiotikabehandling (34), penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika (35) och kinoloner vid behandling med urinvägsantibiotika (36). Alla tre indikatorer visar på förbättringar jämfört med 2007 men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Äldreområdet har kompletterats med äldre med olämpliga läkemedel (33) som är ett försök att samla fyra för äldre olämpliga läkemedel och visa hur stor andel som får något av dessa. Tillsammans med tre ytterligare indikatorer (31, 136, 32) ger de en bild av läkemedelsanvändningen hos den äldre befolkningen. I en illustration från Västra Götalandsregionen (sidan 102) visas variationen i användandet av lugnande medel/sömnmedel respektive luftvägsantibiotika mellan vårdcentraler i regionen. Vad gäller sömnmedel är det tydligt att variationen inom regionen är större än mellan landstingen i riket.

Patientsammansättningens påverkan på skillnader mellan sjukhus

För att kunna göra rättvisande jämförelser mellan sjukhus, måste hänsyn tas till det faktum att vården organiseras på olika sätt i olika landsting. Det gör att sjukhusen ibland har något olika uppdrag, vilket påverkar patientpopulationens struktur. Vissa sjukhus har en stor andel patienter som är svårt sjuka. Andra sjukhus har en mer utvecklad dagkirurgi och tar enbart patienter som både är yngre och inte har några övriga sjukdomar.

För flera indikatorer tas, i årets rapport, hänsyn till andra egenskaper hos patienterna utöver deras ålder, som i indikatorerna funktionsförmåga efter stroke (111), dödlighet för patienter i dialysbehandling (115) och dödlighet efter vård på intensivvårdsavdelning, IVA (163). Vidare visas i en fördjupning effekten av en justering för patientsammansättning (case-mix) på 1-årsdödlighet efter hjärtinfarkt (se sidan 208). Effekterna blir att skillnaderna minskar när fler hänsyn till patientens sjuklighet tas, jämfört med den uppmätta dödligheten utan justering. Även om skillnader mellan sjukhusen kvarstår och kan analyseras vidare, blir resultatet att bara ett sjukhus kan sägas ha ett statistiskt säkerställt bättre resultat än det förväntade. Detta är en illustration av svårigheterna med att klart ange vilka sjukhus som har bättre/sämre resultat än andra.

Läs hela sammanfattningen
Omslag till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 – Jämförelser mellan landsting 2011

Publiceringsår: 2011
Artikelnummer: 2011-11-1
ISBN: 978-91-7164-742-9
Format: Bok
Antal sidor: 408
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Birgitta Lindelius
075-247 30 00