/
/

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet - Lägesrapport 2010

Socialstyrelsen har fått uppdraget att förstärka och påskynda arbetet med att förbättra verksamhetsuppföljning och statistik inom psykiatriområdet. Lägesrapporten redogör status för tillgängliga grunddata och indikatorer, förutsättningar för att kunna genomföra verksamhetsuppföljningar samt en aktuell lägesbeskrivning av verksamhet och insatser.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har av regeringen fått uppdraget att förstärka och påskynda arbetet med att förbättra verksamhetsuppföljning och statistik inom psykiatriområdet. Dessutom ska myndigheten få till stånd en regelbunden redovisning av tillståndet på området (A2006/9349/HS (delvis), S2008/1051/HS).

I den här lägesrapporten redogörs för situationen vad gäller tillgängliga grunddata och indikatorer, samt förutsättningar för att kunna genomföra verksamhetsuppföljningar på psykiatriområdet. En aktuell lägesbeskrivning ges rörande verksamhet och insatser baserad på aktuella resultat avseende kartläggning av psykiatrisk öppenvård, psykiatrisk tvångsvård samt kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.

Utveckling av grunddata

Inrapporteringen till patientregistret (individbundna slutenvårdstillfällen och läkarbesök i psykiatrisk öppenvård) har förbättrats. Här redovisas såväl tekniska förbättringar för inrapportering av den psykiatriska vården som täckningsgrad och innehåll.
En utvidgning av patientregistret avseende detaljerad information om psykiatrisk tvångsvård (LPT och LRV) genomfördes vid årsskiftet 2008/2009. Från och med 2010 kan nationella data presenteras tre gånger per år. Såväl inrapportering som innehåll anpassas till olika tvångsvårdsalternativ, exempelvis den nya vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk öppenvård.

Behov, inte vård, har varit utgångspunkten för insatser inom socialtjänsten. Det har inneburit att information om insatser, ekonomi med mera inte kan särredovisas. Från och med 2007 finns dock socialtjänstens beslutade insatser som individstatistik. Ett pilotprojekt på området beskrivs i rapporten.

Utveckling av indikatorer

Utveckling av indikatorer för psykiatriområdet pågår och en fortsatt ut-veckling av datakällorna är väsentlig för att få underlag för relevanta indi-katorer. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att kunna göra öppna jäm-förelser inom socialtjänstens verksamheter [1], liksom en metod att kunna utnyttja brukarundersökningar som underlag för indikatorer.

Verksamhetsuppföljning

En lägesbeskrivning av verksamheterna inom den psykiatriska öppenvården för vuxna, psykiatrisk tvångsvård utifrån patientregistret samt kom-munernas insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom redovisas.

Personalens registrering av 7 930 öppenvårdsbesök i november 2009 visar bland annat att patientbesök hos läkare har liten omfattning, att ångest-depressionsdiagnoser tillsammans med förstämningssyndrom förekommer hos över hälften av patienterna, att en femtedel inte förskrivs någon psyko-farmaka och att en fjärdedel av patienterna erhåller kognitiv terapi. Vidare kunde regionala skillnader påvisas särskilt mellan storstadsregioner och övriga landet.

5 500 avslutade och 2 400 pågående tvångsvårdstillfällen avseende knappt 8 000 patienter redovisas för perioden januari – april 2010. Fyra procent av de avlutade vårdtillfällena avsåg LRV-vård. Samtliga landsting ingick i rapporteringen. Åldersgruppen 18 – 29 år var den största både bland män och bland kvinnor. Tre fjärdedelar av de avslutade vårdtillfälle-na var kortare än en månad.

En kartläggning av hur 308 kommuner eller stadsdelar organiserar sina insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom genomfördes i april 2008. Förhållandena i kommuner eller stadsdelar av olika storlek beskrivs. Nästan hälften av dem hade lagt huvudansvaret för insatser till dessa personer i en särskild psykiatrienhet eller hos en psykiat-risamordnare. Tre fjärdedelar av dem bedriver en aktivt uppsökande verk-samhet av målgruppen, två tredjedelar genomför informationsinsatser och en lika stor andel har samverkansavtal med andra parter, företrädesvis psykiatrin. Information till brukarorganisationer genomförs i drygt hälften av kommunerna eller stadsdelarna, men i drygt en tredjedel av dem saknas lokala brukarorganisationer. Boende, boendestöd och sysselsättnings-förhållandena var väl utbyggda.

Socialstyrelsens förslag till åtgärder:

Regeringen bör överväga att:

  • Ge ett lagstöd för möjligheten att sambearbeta Socialstyrelsen hälsoda-taregister och Socialstyrelsens register inom socialtjänsten

  • Ändra förordningen så att statistikuppgifter från andra personalgrupper än läkare inom den psykiatriska öppenvården kan inhämtas

  • Ge Socialstyrelsen möjlighet att inhämta individstatistik från andra myndigheter som Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan så att effektiva verksamhetsuppföljningar kan göras utifrån ett befolknings-perspektiv

  • Möjliggöra att personer med psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom kan identifieras i socialtjänstens officiella statistik

Huvudmännen måste:

  • Förbättra inrapporteringen till patientregistret. Detta inkluderar bland annat vårdåtgärder, (exempelvis ECT), där bortfallet måste reduceras.
  • Säkerställa att samverkan sker med andra aktörer som har betydelse för insatser för målgruppen, till exempel primärvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och liknande.

Huvudmännen bör:

  • Uppmärksamma unga personers, speciellt kvinnors, överrepresentation i den psykiatriska öppenvården.

  • Säkerställa att äldre personer med depressionssjukdomar får en tillräck-lig specialistpsykiatrisk bedömning och behandling.

  • Prioritera insatser för att förstärka att personer utanför storstadsområde-na har tillgång till adekvat psykiatrisk specialistvård.

  • Uppmärksamma att förskrivning av tre eller flera psykofarmaka samti-digt kan ge biverkningar (särskilt hos äldre personer).

  • Verka för att brukare kan organiseras även lokalt i de kommuner som i dag saknar denna möjlighet.

Socialstyrelsen avser att:

  • Genomföra öppna jämförelser inom socialtjänstens verksamheter.

  • Utveckla metoder för brukarundersökningar som underlag för kvalitets-indikatorer.

  • Genomföra fördjupade analyser om varför unga personer, speciellt kvinnor, är överrepresenterade inom den psykiatriska öppenvården.

  • Utveckla modeller för att beskriva strukturer, processer, kostnader och resultat samt en metodik för att analysera och utvärdera kvalitet och effektivitet i verksamheterna för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.

  • Utveckla valida kostnadsuppgifter för vad den psykiatriska vården för personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom inom psykiatrisk vård, och framför allt inom socialtjänsten kostar.

  • Analysera olika insatser för att analysera barn och ungdomars psykiska hälsa. Bland annat kommer material från Statistiska Centralbyråns na-tionella kartläggning av psykisk hälsa hos sjätte- och niondeklassare i Sverige att användas till att fördjupa kunskapen om skolbarns psykiska hälsa och studera kontextuella effekter i skolan. Socialstyrelsen följer även barns tillgänglighet till psykiatrisk vård

  • Utveckla metoder för att kommunicera data och statistik till berörda användare såsom regering. Huvudmän, brukare och andra intressenter. Socialstyrelsen kommer att redovisa metoder för detta i följande lägesrapport 2011.

Läs hela sammanfattningen
Omslag på Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-7-3
Format: POD
Antal sidor: 107
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Mikael Fabel
075-247 30 00