/
/

Ny vårdform inom den psykiatriska hälso- och sjukvården – Slutrapport om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Socialstyrelsen har följt upp den nya vårdformen om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård genom att analysera samtliga domar från förvaltningsrätterna från 1 september 2008 till och med den 8 april 2010. 389 av dessa har granskats mer ingående för att undersöka hur de nya bestämmelserna tillgodoser patienternas vårdbehov.

Sammanfattning

En ny vårdform

Den 1 september 2008 infördes en ny vårdform inom den psykiatriska hälso- och sjukvården genom att bestämmelserna om öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård trädde i kraft (Uttrycket en ny vårdform används på motsvarande sätt som görs i regeringens proposition 2007/08:70 och regeringens beslut om uppdraget till Socialstyrelsen att följa upp denna nya vårdform, regeringsbeslut I:2, 2008 -10-16). 

Vårdformen ska tillgodose vårdbehovet hos patienter som inte frivilligt accepterar att ta emot den psykiatriska vård de behöver, men som inte behöver vårdas på en sjukvårdsinrättning. Målet är alltså att utveckla och finna bättre sätt att behandla patienter som under lång tid har vårdats med tvång och som behöver ett mer strukturerat och individuellt anpassat stöd vid utslussningen än vad den frivilliga vården kan erbjuda.

Förvaltningsrätten (Nyligen reformerades organisationen av förvaltningsdomstolarna i första instans. Reformen innebar att antalet länsrätter reducerades och att de kvarvarande domstolarna ändrade namn till förvaltningsrätter. I denna rapport används, för enkelhets skull, fortsättningsvis begreppet förvaltningsrätt i olika böjningsformer) beslutar efter ansökan från chefsöverläkare om en patient ska föras över till den nya vårdformen. I ansökan ska det finnas med en samordnad vårdplan där det framgår vilka insatser som patienten behöver från såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Det ska också tydligt framgå vem som har ansvaret för dessa insatser. Domen kan överklagas av patienten och när det gäller rättpsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning av åklagaren.

Under perioden den 1 september 2008 till och med den 8 april 2010 prövade förvaltningsrätterna sammanlagt 3 222 ansökningar. Drygt hälften av ansökningarna, 56 procent, gällde öppen psykiatrisk tvångsvård och mindre än hälften, 44 procent, gällde öppen rättspsykiatrisk vård.

Den nya vårdformen har nått rätt målgrupper

Socialstyrelsen har följt upp den nya vårdformen genom att registrera och analysera samtliga domar från förvaltningsrätterna i de 3 222 ärendena, av vilka 389 granskades mer ingående för att undersöka hur de nya bestämmelserna tillgodoser patienternas vårdbehov och rättsäkerhet.

Det framgår att vårdformen nått rätt patienter med insatser, dvs. reformen har nått de målgrupper som lagstiftaren avsåg. Det handlar i första hand om patienter som har vårdats under lång tid eller som har haft flera vårdkontakter, men där den frivilliga vården inte varit tillräcklig för att hindra patienterna från att återinsjukna. Här ingår även patienter som snabbt avbrutit sin medicinska behandling. Karaktäristiska drag för dagens patientgrupp i öp-pen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård överensstämmer generellt sett med den grupp som var på permission vid endagsinventeringen av den psykiatriska tvångsvården den 6 maj 2008. Personerna i de båda grupperna är i ungefär samma åldrar och har liknande vårdtider och diagnoser.

Förvaltningsrätternas domar

Av de flesta domar framgår det tydligt vad prövningen gäller och om patienten har varit delaktig i ansökan om överföring till ny vårdform. I många ärenden har också sakkunniga yttrat sig. Förvaltningsrätterna har emellertid utformat och disponerat sina beslut på olika sätt. Dessa olikheter saknar dock betydelse ur rättsäkerhetssynpunkt då alla väsentliga punkter, som bör prövas i ärendet, ingår i domslutet. Men olikheterna gör uppföljningen mer komplicerad.

I underlaget till cirka sju av tio förvaltningsrätters beslut finns en samordnad vårdplan eller en hänvisning till en sådan. Men uppgifterna i de samordnade vårdplanerna hanteras inte på ett enhetligt sätt. I vissa domar nämns samordnade vårdplaner som en allmän hänvisning till det underlag som domen bygger på, medan andra domar helt saknar hänvisningar till den samordnade vårdplanen.

Det finns också skillnader mellan förvaltningsrätterna när det gäller vem som bestämmer om de särskilda villkoren. Vissa förvaltningsrätter överlämnar åt chefsöverläkaren att bestämma villkoren, medan andra har som rutin att göra det själva. I några fall beslutar förvaltningsrätten om de särskilda villkoren, men ger chefsöverläkaren möjlighet att komplettera villkoren om det skulle behövas.

I de särskilda villkor som anges i domsluten för patienter i öppen psykiatrisk tvångsvård gäller oftast att patienten ska ta sin medicin, komma på regelbundna läkarbesök, ha kontakt med viss personal, tillåta hembesök, inte missbruka droger samt följa ordningsreglerna och villkoren för ett visst boende. Några patienter har också som villkor att de måste underkasta sig drogtest (ibland även utan villkoret att inte missbruka droger), ta emot hjälp från en god man, ta emot hjälp från en förvaltare och ta emot somatisk vård som t.ex. insulinbehandling. Patienter i öppen rättspsykiatrisk vård får oftare villkor som berör boendet, droger och ordningsregler. Många särskilda villkor griper in i den enskildes integritet, t.ex. krav på drogtester. Generellt sett är det oklart hur de särskilda villkoren relateras till patienternas behov och hur villkoren på sikt kan öka patienternas möjligheter att ta emot vård frivilligt.

40 personer, har återintagits från öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättpsykiatrisk vård till sluten psykiatrisk tvångsvård. Återintagningarna beror oftast på flera faktorer, men framför allt på att patienten har avbrutit sin medicinering eller använt droger, vilket har försämrat hälsotillståndet. De patienter som återintagits från öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättpsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning men där den slutna psykiatriska tvångsvården inte pågått längre än fyra dagar ingår inte i mate-rialet eftersom dessa återintagningar inte prövas i domstol.

Fortsatt uppföljning och tillsyn

Socialstyrelsen avser att även i fortsättningen följa arbetet med den nya vårdformen och att fortsätta med förstärkt tillsyn på området. De flesta patienter får insatser från såväl kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård som landstingens hälso- och sjukvård. Detta är i regel nödvändigt för att patienten ska få god vård och stöd. De fortsatta uppföljningarna kommer att omfatta båda huvudmännens insatser.  

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-6-32
Format: POD
Antal sidor: 38
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Nina Frohm
075-247 30 00