Alltjämt ojämlikt - Lättläst

Lättläst sammanfattning av rapport
om hur personer med funktionsnedsättning lever

 
Det här har vi undersökt

Den här rapporten handlar om
hur vuxna personer med funktionsnedsättning lever
när de får stöd från två lagar:
socialtjänstlagen, SoL,
eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Sverige har en politik som säger
att alla människor i Sverige ska kunna vara jämlika
och leva på samma villkor.
Därför får personer med funktionsnedsättning
stöd av det svenska samhället genom
lagarna SoL och LSS.

Vi ville undersöka
om människor med funktionsnedsättning
får det stöd och den service som de behöver.
57 500 personer har varit med i undersökningen.

Vi har också undersökt
om annat kan vara viktigt
för hur människorna i vår undersökning lever.
Därför har vi tänkt på
om de är män eller kvinnor,
om de är födda i Sverige eller i ett annat land,
och vilken sorts funktionsnedsättning de har.

Vi har undersökt hur människor med funktionsnedsättning lever
och jämfört det med hur människor utan funktionsnedsättning lever.

Det här visar undersökningen

Vår undersökning visar
att personer som får stöd från socialtjänstlagen, SoL,
ofta är äldre än de personer som får stöd från LSS.
Många av dem som får stöd från SoL
har psykisk funktionsnedsättning.

Det är vanligt att LSS ger stöd till människor
som föddes med sin funktionsnedsättning.
De har ofta utvecklingsstörning eller rörelsehinder.
De kan också ha svårt att tala eller svårt att se.

10 procent av alla i vår undersökningsgrupp är födda
i ett annat land än Sverige.
De flesta i vår undersökningsgrupp är ogifta.

De här stöden får de

De människor som får stöd från SoL
får boendestöd, dagverksamhet, hemtjänst
eller särskilt boende.

De som får stöd från LSS
får personlig assistans, ledsagarservice,
kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse,
korttidstillsyn, boende i familjehem,
bostad med särskild service för barn och ungdomar,
boende med särskild service för vuxna
eller annan särskilt anpassad bostad och daglig verksamhet.

Hälften av alla som får stöd från SoL eller LSS får hjälpmedel.
Hälften av alla behöver hjälp av sin familj
en eller flera gånger i veckan.

Många har också assistansersättning

Människor som får stöd av SoL och LSS
får ofta annat stöd av samhället.
Till exempel får de assistans enligt lagen om assistansersättning
från Försäkringskassan.
7 procent av personerna i vår undersökning
får assistansersättning och stöd från SoL eller LSS.
De flesta som får assistansersättning
är de som också får stöd av LSS.

Hur lever dessa människor
jämfört med andra i Sverige?

Vår undersökning visar
att människor med funktionsnedsättning
lever mycket olika liv jämfört
med människor utan funktionsnedsättning.
Vi har undersökt boende, ekonomi, utbildning,
arbete, fritid och hälsa.

På alla områden har personer med funktionsnedsättning
det sämre än andra människor,
utom när det gäller bostad.
Personerna i vår underökning är sällan gifta
och har inte heller barn.

Vuxna personer med funktionsnedsättning
som har stöd från samhället
lever alltså inte som andra människor i Sverige
och är inte jämlika.
Det gäller allra mest de personer
som får stöd av SoL och som är mellan 20 och 29 år.
Bland dem finns många människor
med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Bostad

När det gäller hur personer med funktionsnedsättning bor
är det inte så stor skillnad på
om man jämför med andra människor i Sverige.
Men personerna i vår undersökning
har inte lika ofta dator och internet
som andra människor i Sverige.

Ekonomi

Personerna i vår undersökning har sämre ekonomi,
alltså mindre pengar än andra människor i Sverige.
Få har egen lön från arbete.
Många har sjukersättning
eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan
eller ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst.

Men personer som får stöd av LSS
får sällan ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst.
Det kan bero på att kommunerna
inte får ta mer betalt för stöd från LSS
än att personerna får behålla en viss summa pengar kvar
som de kan leva för.
Det kallas för förbehållsbelopp.
De kan också få pengar av sin familj och släkt.

För personer som får stöd från SoL
är det mycket mer vanligt
att de får ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst.

Utbildning

Personerna i vår undersökning har kortare utbildning
än vad andra människor i Sverige har.
Få personer med funktionsnedsättning
fortsätter att studera efter gymnasiet.

År 2007 hade ungefär 35 procent av svenskarna gått en utbildning efter gymnasiet. Men bara fem procent av dem som får stöd av LSS har gått en utbildning efter gymnasiet. 16 procent av dem som får stöd av SoL har gått en utbildning efter gymnasiet.

De som har allra kortast utbildning
är de som får stöd av SoL och är mellan 20 och 29 år.
Hälften av dem har bara gått grundskola i nio år.

Arbete

Tio procent av personerna i vår undersökning
har något slags arbete.
Bland andra människor i Sverige har 80 procent arbete.
Få personer med funktionsnedsättning har alltså arbete
i jämförelse med personer utan funktionsnedsättning.

Vi vet inte om det är funktionsnedsättningen
som gör det svårt
för personer med funktionsnedsättning att arbeta
eller om det är för att ingen vill ge dem arbete.
Men vi tror att många av dem
som idag har daglig verksamhet
skulle kunna ha ett vanligt arbete om de fick.

Fritid

Personerna i vår undersökning
gör inte lika mycket på fritiden
som andra människor i Sverige.
De reser inte bort på semestern heller.
Personer som får stöd av SoL gör mindre
än de som får stöd av LSS.

Vi tror att människor med funktionsnedsättning
gör lite på fritiden för att de har sämre ekonomi.
Men det kan också vara så
att mycket av det andra kan göra
inte är tillgängligt för dem.
En annan förklaring kan vara
att de som behöver stöd
inte kan styra helt över vilket stöd de får.
De får kanske inte alltid det stöd de vill ha och behöver.

Hälsa

Personer med utvecklingsstörning, autism
eller autismliknande tillstånd
använder mycket mer läkemedel mot depression,
ångest, sömnsvårigheter, schizofreni eller psykoser
än andra människor i Sverige.

Var femte person i vår undersökning
använder läkemedel mot schizofreni och psykoser.
Bara en person av hundra gör det
bland andra människor i Sverige.
Socialstyrelsen som gjort undersökningen
är mycket förvånade över detta.

Gamla sorters läkemedel mot psykoser och schizofreni
ger fler biverkningar än nyare sorter.
Personerna i vår undersökning äter de gamla sorterna.
Vi tror att läkarna inte bryr sig om
att ge dem nyare läkemedel
eller att de undersöker om patienterna verkligen behöver
de läkemedel som de får.

Personer med utvecklingsstörning
ska helst inte äta ångestdämpande läkemedel.
Ändå får 10 procent
av personerna i vår undersökning sådana läkemedel.
En människa kan lätt bli beroende av dessa läkemedel
och även få ännu mer ångest.