/
/

Alltjämt ojämlikt! – Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning

Resultaten i rapporten om levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning visar på betydande skillnader mellan undersökningsgruppen (57 500 personer) och befolkningen i stort. Inom samtliga undersökta områden, med undantag för boendestandard, har undersökningsgruppen sämre levnadsförhållanden än befolkningen.

Sammanfattning

Denna rapport handlar om levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Undersökningsgruppen består av 57 500 personer. Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka i vilken utsträckning de handikappolitiska målen om jämlika levnadsförhållanden uppfylls för denna grupp. Rapporten syftar också till att beskriva undersökningsgruppen utifrån bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund samt typ av funktionsnedsättning.

För att studera graden av handikappolitisk måluppfyllelse har Socialstyrelsen inhämtat data över både undersökningsgruppens och totalbefolkningens levnadsförhållanden. Det empiriska underlaget bygger på två källor: bearbetningar av registerdata från år 2007 och data från en enkät som skickades till ett urval av brukare hösten 2009. Beskrivningar och jämförelser av levnadsförhållanden görs inom ett antal centrala välfärdsområden: ekonomi, arbete, utbildning, boende, fritid och hälsa. Utöver jämförelser med befolkningen görs även jämförelser med andra grupper med funktionsnedsättning. Genom att referera till tidigare gjorda studier analyseras också vissa utvecklingstendenser för delar av undersökningsgruppen.

Om undersökningsgruppen

Personer med insatser enligt SoL är i genomsnitt äldre än personer som har insatser enligt LSS. Skillnaden beror till stor del på att många av insatserna enligt LSS beviljas till följd av medfödda funktionsnedsättningar. Andelen med utvecklingsstörning och rörelsehinder är hög bland personer med insatser enligt LSS. Det är också vanligt att personer med insatser enligt LSS har talsvårigheter och synnedsättningar. Bland personer med insatser enligt SoL finns en hög andel som har psykisk funktionsnedsättning. Ungefär 10 procent av undersökningsgruppen har ett annat födelseland än Sverige medan motsvarande andel i totalbefolkningen är 16 procent. Till skillnad från totalbefolkningen är majoriteten av undersökningsgruppen ogift.

Insatser och stöd

Rapportens undersökningsgrupp har dels insatser enligt SoL (boendestöd, dagverksamhet, hemtjänst eller särskilt boende) och dels enligt LSS (personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende i familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar, boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad och daglig verksamhet).
Ungefär hälften av undersökningsgruppen har någon form av hjälpmedel. Hälften i undersökningsgruppen behöver hjälp från sina anhöriga en eller flera gånger i veckan.

Vanligt med assistansersättning

Insatser enligt SoL och LSS ges många gånger i kombination med annat stöd, till exempel assistans enligt lagen om assistansersättning (1993:388), det vill säga personlig assistans beviljad av Försäkringskassan. Den högsta andelen med assistansersättning finns bland personer med daglig verksamhet enligt LSS, vilket indikerar att denna undergrupp har stora stödbehov. Drygt 7 procent av undersökningsgruppen (4 200 personer) har assistansersättning, utöver sina insatser enligt SoL eller LSS.

Skillnader i levnadsförhållanden

Resultaten visar på betydande skillnader i levnadsförhållanden mellan undersökningsgruppen och befolkningen i stort. Inom samtliga undersökta områden, med undantag för boendestandard, har undersökningsgruppen sämre levnadsförhållanden än befolkningen. I förhållande till befolkningen kännetecknas gruppen av en låg utbildningsnivå och ett utanförskap på arbetsmarknaden samtidigt som de har en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. Familjebilden skiljer sig också gentemot generella mönster i befolkningen bland annat genom att färre är gifta eller har barn.

Vuxna personer med funktionsnedsättning som har stöd från socialtjänsten lever alltså under andra livsbetingelser än befolkningen i övrigt. Det är långt kvar till jämlika levnadsförhållanden för denna grupp. Det gäller sär-skilt för personer med insatser enligt SoL, i åldern 20-29 år. I denna grupp återfinns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsned-sättning.

I rapporten diskuteras orsakerna till detta, utifrån fyra förklaringsmodeller:

  • ekonomiska förutsättningar
  • bristande tillgänglighet
  • brister i stöd och service
  • funktionsnedsättningens grad och omfattning.

Boende

Boendestandarden, mätt som tillgång till kök eller kokvrå och bad eller dusch i bostaden, skiljer sig inte nämnvärt mellan undersökningsgruppen och befolkningen i stort. Skillnaden i förhållande till totalbefolkningen är även liten när det gäller tillgång till telefon och tv i den egna bostaden. Däremot har undersökningsgruppen inte tillgång till dator och Internet i lika stor utsträckning som befolkningen i övrigt.

Ekonomi

Undersökningsgruppens ekonomiska situation är sämre än för befolkningen i övrigt. Andelen personer med löneinkomst är mindre i undersökningsgruppen, jämfört med både totalbefolkningen och andra grupper av personer med funktionsnedsättning. Den disponibla inkomsten är också lägre för undersökningsgruppen än för andra grupper med funktionsnedsättning och för den totala befolkningen. Detta förklaras till stor del av att många har sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla. Båda ersättningssystemen är tidsbegränsade, men det finns anledning att befara att de utgör permanenta inkomstkällor för dessa grupper.

Personer med insatser enligt SoL och LSS skiljer sig åt när det gäller mot-tagande av ekonomiskt bistånd. Det är ovanligt att personer med insatser enligt LSS har ekonomiskt bistånd och det är till och med ovanligare än i totalbefolkningen. Detta beror sannolikt på att kommunerna inte får ta ut mer i avgifter än att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina per-sonliga behov (så kallat förbehållsbelopp). Det kan också bero på att anhö-riga bidrar ekonomiskt i väsentlig utsträckning. För personer med insatser enligt SoL gäller det omvända. Här är det upp till fem gånger så vanligt med ekonomiskt bistånd än i totalbefolkningen och särskilt vanligt bland unga i åldern 20–29 år.

Utbildning

Undersökningsgruppen har en väsentligt lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Skillnaden består framförallt i att en lägre andel fortsätter till vidare studier efter gymnasiet. År 2007 hade drygt 35 procent en efter-gymnasial utbildning bland befolkningen. Bland personer med insatser enligt LSS är det knappt 5 procent som har eftergymnasial utbildning och bland personer med insatser enligt SoL är andelen 16 procent.

Det är vanligt att personer med insatser enligt SoL endast har gått i grund-skola. Andelen bland totalbefolkningen i åldern 20–64 år med enbart grund-skola uppgår till drygt 15 procent. Bland personer med insatser enligt SoL är denna andel nästan 35 procent. Skillnaden är som störst i åldersintervallet 20–29 där nästan varannan person enbart har grundskoleutbildning bland personer med insatser enligt SoL jämfört med var tionde i motsvarande ålder bland totalbefolkningen.

Arbete

För undersökningsgruppen är arbetsmarknadsförankringen betydligt lägre än för totalbefolkningen. Andelen som har ett lönearbete uppgår till cirka tio procent. Motsvarande siffra för totalbefolkningen i åldern 20–64 år är ungefär 80 procent. Det är fortfarande en öppen fråga om den svaga arbetsmark-nadsanknytningen svarar mot frånvaron av arbetsförmåga hos gruppen, eller i vilken utsträckning den är ett uttryck för en segregerad arbetsmarknad där inte alla har jämlika möjligheter att skaffa sig en anställning. Det är troligt att fler personer med daglig verksamhet skulle klara av ett förvärvsarbete om de fick möjlighet.

Fritid

Undersökningsgruppen deltar i mindre utsträckning i kultur- och nöjeslivet samt motions- och friluftslivet jämfört med befolkningen i övrigt. De reser inte heller bort på semester i samma utsträckning som andra. Personer med insatser enligt SoL är mindre aktiva inom de undersökta fritidsaktiviteterna än de med insatser enligt LSS, de reser också bort på semester i lägre utsträckning.

En betydande del av det låga fritids- och kulturutövandet kan antas bero på den ekonomiska situationen i kombination med bristande tillgänglighet. Även brukarnas bristande inflytande över de insatser som ges torde vara en förklaring.

Hälsa

Användningen av läkemedel mot depression, ångest, sömnsvårigheter, schizofreni eller psykoser (psykofarmaka) är mer än tre gånger vanligare bland personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd än bland befolkningen. Var femte person i denna undersökningsgrupp använder läkemedel mot schizofreni och psykoser (neuroleptika). Motsvarande andel i totalbefolkningen är en procent. Socialstyrelsen finner det anmärkningsvärt att så många i undersökningsgruppen använder neuroleptika.

Föråldrade preparat mot psykoser och schizofreni innebär högre risk för biverkningar och epileptiska anfall än modernare preparat. De föråldrade preparaten är vanligare i undersökningsgruppen än bland både personer som vårdats för schizofreni och i den totala befolkningen. Detta indikerar att undersökningsgruppens läkemedelslistor revideras alltför sällan. 

Ångestdämpande läkemedel ska endast undantagsvis användas av personer med utvecklingsstörning. Likväl använder 10 procent av undersökningsgruppen dessa läkemedel kontinuerligt. För undersökningsgruppen medför detta vissa risker, till exempel beroende, ökad aggressivitet och även förhöjd oro.

Läs hela sammanfattningen
Alltjämt ojämlikt! – Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-6-21
Format: POD
Antal sidor: 120
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr