/
/

Projekt för att utveckla beskrivningssystem inom hälso- och sjukvården

Rapporten redovisar arbetet med att utveckla befintliga beskrivningssystem och förbättra förutsättningarna för en förbättrad infrastruktur för vårdbeskrivning inom primärvård och psykiatri. Projekten är ett led i Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården, ett uppdrag som Socialstyrelsen delar med SKL och Socialdepartementet.

Sammanfattning

Ersättningssystemens utformning är i hög grad beroende av vilken typ av beskrivningssystem inom vården som finns tillgängliga. Socialstyrelsen har genomfört totalt tio olika delprojekt i syfte att förbättra beskrivningssystemen inom hälso- och sjukvård. Verksamhetsinriktade beskrivningssystem syftar primärt till en kliniskt korrekt beskrivning av verksamheten. Förutsättningarna för att utveckla sådana beskrivningssystem skiljer sig åt mellan olika typer av vårdområden.

Beskrivningssystem inom specialiserad somatisk vård

Individbaserade och verksamhetsinriktade beskrivningssystem är väl utvecklade för den specialiserade somatiska vården, framförallt den slutna vården.

NordDRG är det DRG-system som används i Sverige för att beskriva patientsammansättning och medicinsk svårighetsgrad inom specialistvården. Idag använder samtliga landsting NordDRG som underlag för ersättning för den slutna vården inom och/eller mellan landsting.

I syfte att ytterligare förbättra beskrivningen av komplicerade fall i NordDRG har en för Sverige ny s.k. CC-modell utvecklats inom ramen för detta projekt. Den nya modellen ger en ökad differentiering i beskrivningen av patienternas sjukdomstillstånd och innefattar en indelning i flera olika nivåer beroende på komplikationer och/eller komorbiditet. Den nya grupperaren förväntas bli bättre på att förutsäga kostnader i de ersättningsmodeller som bygger på NordDRG.

Systemet kan bland annat också användas för att justera sjukhusens patientsammansättning i olika nationella jämförelser, t.ex. Öppna jämförelser och nationella/regionala produktivitetsberäkningar.

Landsting och regioner kan börja testa den nya grupperaren under 2010. Om testerna genomförs med lyckat resultat kan den nya grupperaren införas som nationell standard i Sverige, dock tidigast år 2012.

NordDRG för den specialiserade öppna vården är ett relativt nytt system och det finns behov av finjusteringar, framförallt gällande den ekonomiska dimensionen. Fyra landsting använder idag systemet för ersättningar.

Genom medicinska granskningar och ekonomiska utredningar har ett av delprojekten resulterat i en mängd föreslag till förändringar som kan införas i NordDRG år 2011. Förändringarna innebär en förbättrad beskrivning genom att den medicinska och ekonomiska homogeniteten för DRG-grupperna förbättras.

NordDRG innefattar idag även en beskrivning av vård utförd av andra yrkeskategorier än läkare, men data för att utvärdera DRG-grupperna saknas till stor del. Idag inrapporteras endast läkarbesök till patientregistret. En hemställan om ändring av förordning (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen har inlämnats till Regeringskansliet. Ärendet är i skrivande stund ute på remiss (Dnr 17979/2010).

Utvidgningen av registret föreslås ske stegvis med början i den landstingsproducerade vården. Behovet av insatser på kort sikt ligger framförallt i att utveckla, komplettera och stödja användandet av den nationella klassifikationen av vårdåtgärder.

En övergång till elektronisk dataöverföring, och på sikt oftare än en gång per år, är basen i strävan efter ökad aktualitet i beskrivningar av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget bl.a. utvecklat en internetbaserad överföringsmodell. Systemet är i drift sedan början av maj 2010, vilket har resulterat i en säkrare, mer effektiv och mer tidsbesparande hantering av de inrapporterade uppgifterna. För uppgiftslämnarna innebär det en avsevärd förenkling.

Beskrivningssystem inom psykiatrin

Inom psykiatrin används i stor utsträckning DSM-IV-TR som stöd i den diagnostiska processen och som grund för diagnoskodning, istället för KSH97 som är den svenska versionen av ICD-10. Detta har dels bidragit till en ofullständig inrapportering av diagnoskoder till nationella register och dels till att NordDRG inte används fullt ut inom psykiatrin.

Inom projektet har ett system utvecklats som länkar (konverterar) DSM-IV-TR till KSH97. I ett nästa steg har klassificeringens KSH97-kategorier utvecklats för att möjliggöra en ökad detaljeringsgrad, motsvarande DSM-IV och WHO:s fördjupningsdiagnoser inom psykiatriområdet. Resultatet av arbetet gör det möjligt för fler verksamheter att rapportera diagnosuppgifter på ett korrekt sätt.

Tidigare har en aggregerad beskrivning med fyra olika nivåer utarbetats för psykiatriska verksamheter. Inom projektet har detta system uppdaterats utifrån den nya konverteringstabellen mellan KSH97 och DSM-IV. Tabellen kan enkelt användas av verksamheter och landsting för uppföljning, statistik och analys av den psykiatriska verksamheten på önskad aggregeringsnivå.

Beskrivningssystem inom primärvård

Det nationella beskrivningssystemet NordDRG omfattar idag inte primärvården eftersom utvecklingen av systemet förutsätter tillgång till individbaserade primärvårdsdata på nationell nivå.

En kartläggning av befintliga, DRG-liknande beskrivningssystem visar att endast ett fåtal system är i bruk inom primärvården. Inget av de granskade systemen möjliggör beskrivningar utifrån ett patient- och verksamhetsperspektiv som är neutralt med avseende på vårdgivare.

För att utveckla ett nationellt individbaserat system som möjliggör beskrivning av olikheter i patientsammansättning och vårdinnehåll mellan primärvårdsenheter krävs bl.a. tillgängliga patient- och kostnadsdata på nationell nivå. En utvidgning av det befintligt patientregister till att omfatta även primärvård förutsätter att förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen ändras.

Socialstyrelsen föreslår att ett utvecklingsarbete påbörjas inom området. Ökade satsningar på primärvårdens införande av en gemensam informationsstruktur, med entydiga begrepp och termer, nationella klassifikationer och kodverk är en nödvändig förutsättning för att bygga upp ett användbart patientregister.

En annan viktig förutsättning för att ett patientregister inom primärvården ska bli meningsfullt är att det utvecklas i nära samverkan mellan professionen, olika yrkesorganisationer, forskare, nationella och regionala representanter m.fl.

Socialstyrelsen föreslår att en utvecklings- och samordningsgrupp med bred representation initieras i syfte att se över olika användargruppers informationsbehov, möjligheter till samordnad uppgiftsinsamling samt specificering av ett så optimalt registerinnehåll som möjligt.

För att kunna påbörja ett utvecklingsarbete mot ett patientregister för primärvården behöver Socialstyrelsen genomföra en pilotstudie i några få landsting/regioner. Syftet med en sådan studie är framförallt att undersöka vilka data som idag registreras lokalt och regionalt samt att undersöka kvaliteten och jämförbarheten hos insamlade data.

Grunden för att tillgängliggöra jämförbara data för primärvården och för att utveckla individbaserade beskrivningssystem är idag att patienternas diagnoser/symtom och utförda åtgärder registreras och kodas på ett enhetligt sätt i informationssystemen. Det största behovet av insatser på kort sikt inom detta område ligger i att utveckla och komplettera befintliga nationella klassifikationer och överenskomna begrepp och termer som täcker primärvårdens behov samt att stödja och stimulera användandet av dessa.

Insatserna gäller oavsett vilken instans som ansvarar för datainsamlingen och oavsett vilken typ av register som avses. För att genomföra översynen av hur de nationella klassifikationerna kan utvecklas avseende innehåll, struktur och sökbarhet utifrån primärvårdens behov behövs tillskott av resurser, då detta är ett nytt utvecklingsområde på nationell nivå.

Det kommer att krävas en utveckling av de patientadministrativa systemen samt rutiner för att lägga in uppdaterade versioner av klassifikationerna. Möjlighet att registrera funktionstillståndskoder enligt KVÅ och klassifikationen för funktionstillstånd (ICF) krävs.

I slutet av rapporten återfinns en sammanställning över insatser som behöver genomföras på nationell nivå för att ytterligare förbättra beskrivningssystemen för de olika vårdområdena.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-6-18
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Karin Nyqvist
075-247 35 89