/
/

Patientregistret för 2008 ur ett DRG-perspektiv

Rapporten "Patientregistret för 2008 ur ett DRG-perspektiv" bygger på Socialstyrelsens patientregister i slutenvård som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård samt delar av patientregistret för öppenvård som omfattar dagkirurgi.

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att återge patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG är en förkortning för diagnosrelaterade grupper och innebär att primärklassificerade diagnoser och åtgärder grupperas till DRG-koder enligt en förutbestämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklassificering. Genom att vårdtillfällena i slutenvård delas in i ett relativt litet antal grupper, cirka 600, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder.

 
Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister i slutenvård som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård samt patientregistret för öppenvård som omfattar ca 75 procent av landets specialiserade öppenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle respektive vårdkontakter men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen respektive vårdkontakter som finns i patientregistret 2008, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagmedicinsk vård. Materialet är grupperat med version 2008 av NordDRG-SWE-Classic för slutenvården och NordDRG-SWE-Full för öppenvården.

 

För slutenvården presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jämförelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus m.m.
Jämförelsetalen, t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Denna spridning kan bero på omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen. Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Medelvårdtiden var 4,6 dagar per vårdtillfälle år 2008 och har minskat med 0,4 dagar jämfört med 1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar på andra plats och sjukdomar i matsmältningsorganen på tredje plats.
Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid en granskning av registreringsmönstret per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 4 till 1 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,6. Antalet diagnoser per vårdtillfälle har dock ökat markant från år 2001. Drygt hälften av sjukhusen har kodat 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2008. Jämfört med 1998 har antalet ökat med 0,8 diagnoser per vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv användning av DRG som ersättningssystem samt utbildning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar registreringen av antalet relevanta bidiagnoser.

 

Med hjälp av detta material (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data.

 

Statistik för dagkirurgi hämtad ur patientregistret för öppenvård presenteras för andra gången i det här sammanhanget. Definitionen av vad som avses med dagkirurgi beskrivs under Bakgrund och avsnittet om Metod.

 

Det genomfördes ca 560 000 dagkirurgiska besök år 2008. De flesta dagkirurgiska besöken består av hudingrepp och kataraktoperationer. Kataraktoperationer utförs idag nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering dvs. hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till slutenvård har Blekinge, Halland, Skåne och Stockholm i nämnd ordning.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-4-14
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

DRG

Patientregistret