/
/

Effektutvärderingar i doktorsavhandlingar

I denna rapport beskrivs i vilken omfattning doktorander från sju vetenskapliga discipliner forskat om sociala interventioners effekter. Studien granskar 1 402 avhandlingar i folkhälsovetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi som publicerades under perioden 1997–2006.

Sammanfattning

Våren 2008 presenterades utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18). I den anges att en evidensbaserad praktik ska vara det långsiktiga målet för socialtjänsten. Därefter har regeringen och Sveriges kommuner och Landsting slutit en överenskommelse om ett gemensamt arbete mot en evidensbaserad praktik.

Ett evidensbaserat socialt arbete baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. För att en enskild intervention (metod, insats, arbetssätt) ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den prövats enligt vissa vetenskapliga kriterier. Det innebär bland annat att insatsen utvärderas i jämförande studier för att ta reda på om den ger bättre effekt än andra insatser eller ingen insats alls.

I denna rapport beskrivs i vilken omfattning som doktorander från sju vetenskapliga discipliner forskat om sociala interventioners effekter. Doktorsavhandlingar utgör en viktig del av dessa discipliners vetenskapliga produktion och i deras utbildning av forskare. Studien granskar 1 402 avhandlingar i folkhälsovetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi som publicerades under perioden 1997–2006.

Endast 13 procent av de granskade avhandlingarna innehåller studier av interventioners effekter. Högst andel finns för disciplinerna omvårdnadsvetenskap respektive folkhälsovetenskap. Förutom för omvårdnadsvetenskap, och i viss mån folkhälsovetenskap, finns ingen tydlig ökning av effektutvärderingar under den studerade tioårsperioden.

Effektutvärderingarnas kvalitet analyserades med fokus på fyra aspekter: forskningsdesign, interventionens replikerbarhet, utfallsmåttens specificitet samt fokus (primärt eller sekundärt i relation till insatsens syfte). Resultatet visar att lämpliga forskningsdesigner för att avgöra interventioners effekter endast använts i 39 procent av effektutvärderingarna. Tillförlitliga datainsamlingsmetoder hade använts i 71 procent av de avhandlingarna och i tre av fyra var de studerade interventionerna så utförligt beskrivna att de går att upprepa. Nästan samtliga effektutvärderingar (92 %) hade utfallsmått som mätte det som interventionen avsåg att påverka.

Av de 181 avhandlingarna som inkluderade effektutvärderingar uppfyllde 56 (31 %) samtliga fyra undersökta kriterier för kvalitet. Det motsvarar fyra procent av samtliga 1 402 avhandlingar.

Det låga antalet doktorander som arbetat med effektutvärderingar bedöms försvåra införandet av en evidensbaserad praktik i socialt arbete.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-3-24
ISBN: 978-91-86585-05-1
Format: POD
Antal sidor: 100
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Knut Sundell
075-247 34 09