/
/

Sållningstest av blodgivare – kunskapsunderlag från experter

Detta kunskapsunderlag presenterar resultatet från en expertgrupp som Socialstyrelsen har utsett för att utreda fördelar respektive nackdelar med olika testmetoder i samband med blodgivning i Sverige.

Sammanfattning

I sjukvården behöver blod och blodkomponenter transfunderas i samband med större kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, prematuritet och andra orsaker till akut och kronisk anemi. Det har uppskattats att mellan cirka en tredjedel och 80–90 procent av de givna transfusionerna är direkt livräddande på mycket kort sikt. Blodtransfusioner givna på korrekt indikation är således nödvändiga för patienten. Cirka 500 000 bloddonationer sker varje år i Sverige, vilket motsvarar cirka 600 000–700 000 transfunderade enheter per år. I genomsnitt får varje transfunderad patient cirka två enheter blod. I Sverige råder ingen brist på blodgivare och nya rekryteras i takt med att behovet uppkommer. Vid varje blodgivning får givaren fylla i en hälsodeklaration och bl.a. ange vilka riskbeteenden som förhindrar blodgivning, antingen permanent eller under en viss tid. Alla tappade blodenheter testas för smittor enligt en särskild procedur.

Utifrån det aktuella epidemiologiska läget i Sverige samt med de rutiner och rekommendationer som råder kring blodgivning är risken för smitta med hiv-infektion (HIV), hepatit B (HBV) eller hepatit C (HCV) vid blodtransfusion mycket låg och dessutom lägre än i de flesta andra länder.

För att minimera risken för transfusionsöverförd smitta finns det vissa urvalskriterier som innebär att personer som ingår i grupper där det kan finnas risk för smittöverföring utesluts som blodgivare. Alla blodgivare testas också med så kallade sållningstester för att ytterligare minimera riskerna med blodprodukter.

Även med känsligast tänkbara testmetod kommer det alltid att kvarstå ett fönster för detektion, dvs. en risk att en smittsam blodenhet inte upptäcks. Därför är det viktigt med urvalskriterier för blodgivare samt att dessa kriterier accepteras och används på ett konsekvent sätt. I Sverige används för närvarande serologiska testmetoder för sållningstesten av blodgivare. Det innebär att de smittsamma fönsterperioderna bedöms vara cirka 6,5 dagar för HIV (kombinerat ag/ak-test), cirka 45 dagar för hepatit B (antigentest) och cirka 60 dagar för hepatit C (antikroppstest). Om de serologiska testmetoderna kompletteras med individuell NAT-testning av varje blodtappning minskar fönsterperioderna med ungefär 3,5 dagar för HIV, 25 dagar för hepatit B och cirka 57 dagar för hepatit C.

I stället för individuella NAT-tester kan man testa sammanslagna prover. Detta blir billigare men leder också till en större arbetsinsats samt minskad känslighet på testen. Om NAT-testning ska införas i Sverige anser expertgruppen att individuella NAT-prover är att föredra och att sammanslagna prover inte bedöms som ett alternativ.

Att införa NAT innebär dock kraftigt ökade kostnader. Den årliga kostnadsökningen i Sverige för sållningstest vid tillägg av NAT skattas till cirka 65 miljoner kronor, exklusive stora initiala kostnader för att byta till en annan metod samt för ev. logistik och omorganisation. Den beräknade kostnaden för tillägget av NAT blir då 170 miljoner kronor per förhindrad virusöverföring respektive 35 miljoner kronor per vunnet QALY (kvalitetsjusterat levnadsår).

I stället för NAT kan man införa ett kombinerat test med antikropp plus antigen för att testa mot HIV, och många laboratorier har redan gått över till ett sådant kombinerat test. Detta innebär en kortare fönsterperiod med lägre smittöverföringsrisk utan några högre kostnader än i dag, jämfört med ett antikroppstest. Inom några år kan även ett kombinerat antigen antikroppstest för hepatit C komma att finnas, och kan då efter utvärdering övervägas för blodscreening verksamheten.

Förutom rent hälsoekonomiska aspekter finns det även andra faktorer som har betydelse för ställningstagande till NAT-testning, t.ex. kan betydelsen av den förkortade fönsterperioden i det enskilda fallet vara avsevärd.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-3-22
ISBN: 978-91-86585-04-4
Format: POD
Antal sidor: 58
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

SOSFS 2009:29 Transfusion av blodkomponenter (senaste versionen)