Socialstyrelsen publicerade i oktober 2007 en rekommendation om screening av vissa patientgrupper som kan ha fått blodtransfusion i Sverige före 1992. Rekommendationen vänder sig till sjukvårdshuvudmännen i landstingen. Den har nu reviderats som en följd av en uppföljning av landsstingens vidtagna screeningverksamhet.
Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-2-6
ISBN: 978-91-86301-92-7
Format: Rygghäftning
Antal sidor: 23
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr
Rekommendationer
Sammanfattning
Socialstyrelsen publicerade i oktober 2007 rekommendationer om screening av vissa grupper som kan ha smittats med hepatit C-virus (HCV) via blodtransfusion under åren 1965 till och med 1991. De grupper som ansågs mest angelägna att aktivt leta upp och erbjuda HCV-testning var personer som under perioden 1965–1991 hjärtopererades som barn, vårdades på neonatalavdelning för utbytestransfusion eller prematuritet, eller behandlades för cancer under barnaåren. Man antog att dessa personer ofta var omedvetna om att de fått blodtransfusioner, att de fortfarande ofta var i livet, och att de nu är vuxna men fortfarande unga och kan vara aktuella för behandling mot hepatit C. Motivet till screeningen är att vid behov kunna erbjuda vård och behandling. Generell HCV-screening av blodtransfunderade befarades innebära stora kostnader samt onödig oro för ett stort antal människor.
Uppföljning
I en uppföljning som genomfördes efter första årets screeningverksamhet framkom att alla landsting ändå hade valt att bedriva screening med hjälp av informationskampanjer riktade till allmänheten. I kostnadshänseende menade landstingen att aktiv spårning av definierade riskgrupper skulle vara mer resurskrävande och mycket osäker eftersom den kräver manuell genomgång av diagnoslistor och journaler. Man verkar inte ha haft problem med onödig oro från allmänheten, och det är möjligt att ett erbjudande endast till vissa riskgrupper skulle ha uppfattats som att man negligerar andra. Förutom generell screening har ett par landsting påbörjat aktiv spårning, men hade vid uppföljningen ännu inga resultat att redovisa.
Ett stort antal prover har tagits som ett resultat av den generella screeningkampanjen. Tyvärr vet man inte vilka transfunderade grupper som har provtagits. Några rapporterar att det rör sig om en stor andel kvinnor som fått blodtransfusion i samband med förlossningar eller gynekologiska ingrepp, vilket styrks av att denna grupp är i majoritet bland dem som rapporterats som smittade.
Det är oklart om man har nått de av Socialstyrelsen definierade riskgrupperna. Utifrån resultaten att döma har framgången varit begränsad. De prover som hittills har tagits har varit positiva i 0,8 % av fallen. Detta är en högre siffra än den förväntade prevalensen i samhället som är 0,5 % (eller möjligen ännu lägre), vilket talar för att man åtminstone till viss del nått grupper med förhöjd risk.
Bedömning efter uppföljningsrapport om landstingens screeningåtgärder
Landstingen har lovvärt påbörjat screening av blodtransfunderade. Resultaten av 2008 års uppföljning indikerar dock att man inte har nått de av Socialstyrelsen definierade riskgrupperna. Socialstyrelsen föreslår, baserat på resultaten av uppföljningen, att screeningsverksamheten fortgår, men att man bör inrikta sig mer på de riskgrupper som har erhållit blodtransfusion i barndomen under perioden 1965–1991. Dessa individer är idag unga vuxna, och särskilt gruppen som har vårdats pga. prematuritet har visat sig vara svår att spåra.
Ett förslag som har framförts efter diskussion med smittskyddsläkarna är att lägga till provtagning för hepatit C vid graviditetsscreening. Det ger en möjlighet att till en rimlig kostnad nå och provta unga kvinnor som fått blod under barnaåren. Detta kan eventuellt också kombineras med information till de blivande papporna.
En annan möjlig väg att spåra individer som har vårdats på neonatalavdelning exempelvis pga. prematuritet, är att landstingen, eventuellt i samarbete med SKL, ansöker till regeringen om tillåtelse att använda det medicinska födelseregistret i spårningsarbetet. En sådan pilotansökan har redan påbörjats av Västra Götaland.
Vidare föreslås att även kvinnor som har transfunderats i samband med graviditet och förlossning ingår i gruppen som omfattas av aktiv spårning. En möjlighet att nå dem är i samband med erbjudande om mammografiscreening. För samtliga spårade gäller att det är av stor vikt att bokföra information om vilken riskgrupp patienten tillhör samt när personen blivit blodtransfunderad.
En förnyad uppföljning är planerad, och kommer preliminärt att genomföras under våren 2010.
Läs hela sammanfattningen