/
/

Införandet av vårdval i primärvården. Slutredovisning

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att följa upp hur vårdval i primärvården införts. I denna slutredovisning ligger fokus på i vilken mån landstingen hunnit införa vårdval i primärvården inom angiven tidsram, vårdgivarnas grundåtaganden och den kompetens som krävs för att uppfylla åtagandena.

 

Sammanfattning

Vårdval i primärvården ger dels medborgarna rätt att fritt välja mellan olika vårdgivare, dels vårdgivare rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning om man uppfyller de krav respektive sjukvårdshuvudman ställer. Alla landsting ska den 1 januari 2010 ha infört vårdval i primärvården enligt bestämmelserna i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Med undantag av Gotlands kommun hade alla landsting infört sådana vårdvalssystem eller publicerat sina förfrågningsunderlag vid årsskiftet 2009/2010. Gotland avser att publicera sitt förfrågningsunderlag i mitten av februari 2010. I de publicerade förfrågningsunderlagen framhålls följande:

• hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser
• ökad tillgänglighet
• patienternas/invånarnas behov ska vara styrande för verksamheten
• vårdenheten ska medverka till en sammanhållen vårdprocess
• primärvården/närsjukvården ska vara ett naturligt förstahandsval när medborgarna söker hälso- och sjukvård.

Grundåtagandet och allmänna villkor

Skillnaderna mellan vårdgivarnas uppdrag och åtaganden i de olika lands-tingen kan vid en första anblick förefalla större än vad de i realiteten är. Det finns en stor överensstämmelse, en kärna, i de uppdrag som vårdenheterna ska uppfylla inom ramen för det allmänmedicinska kompetensområdet utifrån de krav som sammantaget ställs i grundåtagandena och allmänna villkor.

De skillnader som de olika vårdvalssystemen uppvisar när det gäller åta-gandets omfattning handlar främst om hur landstingen valt att hantera barnhälsovård, mödrahälsovård, rehabilitering m.fl. verksamheter. I detta avseende har Stockholm det minst omfattande åtagandet för vårdval i primärvården, men också flest andra separata vårdvalssystem. Västmanland har det mest omfattande åtagandet.
Socialstyrelsens bedömning: Det finns för närvarande inte anledning att överväga ett centralt lagreglerat grundåtagande. Socialstyrelsen avser emellertid att följa den fortsatta utvecklingen utifrån nationella mål om god vård på lika villkor i hela landet.

Vårdgivarnas anslutning - kompetenskrav

Vårdenheterna ska ha allmänmedicinsk profil. I regel krävs att minst hälften av läkarna ska ha specialistkompetens i allmänmedicin och att minst hälften av sjuksköterskorna ska vara specialistutbildade distriktssköterskor för att en vårdenhet ska bli godkänd och därmed kunna etablera sig. Geriatriker och pediatriker samt sjuksköterskor specialistutbildade inom barn och ungdom är exempel på andra specialistkompetenser som nämns i sammanhanget. När en vårdenhet också har ansvar för barnhälsovård ställs alltid kravet att sjuksköterskorna ska vara utbildade distriktssköterskor eller ha specia-listutbildning inom barn och ungdom. Läkarna ska vara specialister i allmänmedicin eller pediatriker.

Vårdenheterna ska ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att uppfylla åtagandet. Lägsta kompetens för omvårdnad är undersköterska. Flera landsting kräver att minst en läkare vid varje vårdenhet ska ha fördjupad utbildning i försäkringsmedicin. Personal som utför åtaganden inom psykisk ohälsa ska vara psykolog, psykoterapeut alternativt ha socionomut-bildning eller legitimerad hälso- och sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande basutbildning i psykoterapi.

Socialstyrelsens bedömning: De kompetenskrav landstingen ställer på per-sonal vid vårdenheter inom ramen för vårdval i primärvården står i paritet med de uppgifter vårdenheterna i respektive landsting har att fullgöra.

Medborgarnas anslutning

I alla landsting kan invånarna fritt välja vilken vårdenhet man vill tillhöra. Aktiv listning är grunden i alla vårdvalssystemen. De flesta landsting listar passivt dem som inte gör något eget val, det s.k. ickevalsalternativet. I såda-na fall tillämpas oftast närhetsprincipen.
Invånarna i alla landsting kan byta vårdenhet hur ofta de vill. Vårdenheterna har heller inte rätt att neka eller avvisa någon som väljer enheten i fråga. Därför finns det heller ingen begränsning av hur många personer som kan vara listade vid en vårdenhet. Under en övergångstid kan emellertid landstinget tillåta en vårdenhet att begränsa sin lista om den medicinska sä-kerheten inte kan garanteras, vid brist på lokaler, personal eller liknande. Tre månader är då den vanligaste tidsrespiten för vårdenheten att vidta de åt-gärder som krävs för att kunna ta emot de personer som önskar lista sig. Stockholm utgör ett undantag i detta avseende eftersom landstinget överlå-ter åt vårdgivaren att avgöra hur många personer som ska vara listade vid vårdenheten.

Socialstyrelsens bedömning: Medborgarnas möjligheter att fritt välja vårdenhet är väl tillgodosedda.

Omfattande informationsinsatser till medborgarna

Informationsinsatserna har varit omfattande när vårdval i primärvården har införts. Brev med information om verksamheten och dess syfte har sänts ut till alla hushåll eller invånare över en viss ålder. I annonser, broschyrer och på landstingens hemsidor sprids information om rätten att fritt välja vårdgivare, hur man väljer och att man kan byta vårdgivare närhelst man önskar.

Information om vårdvalet och möjligheterna att fritt välja vårdenhet finns också på flera olika språk och som teckentolkad information. I vissa fall finns det även möjlighet att få informationen uppläst.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-2-10
Format: POD
Antal sidor: 29
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Monica Albertsson
075-247 30 00

Mer hos oss

Vård i rimlig tid