/
/

Internationella publikationer och citeringar under perioden 2000–2009

I rapporten beskrivs förekomsten av publikationer och citeringar under en tioårsperiod för 956 professorer och docenter som tillhör sex vetenskapliga discipliner med anknytning till socialtjänsten: folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete samt sociologi.

Sammanfattning

Vetenskapens huvudregel är transparens, öppenhet. Resultat och metoder ska kunna granskas av alla. Det främsta sättet att säkra detta är genom att forskare publicerar sina vetenskapliga artiklar för en internationell publik. I den här rapporten beskrivs förekomsten av publikationer och citeringar under en tioårsperiod för 512 professorer och 446 docenter. Forskarna tillhör sex vetenskapliga discipliner med anknytning till socialtjänstens verksamheter: folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete samt sociologi. Resultaten bygger på sökningar i Web of Science (ISI Web of Knowledge) som är en databas för publikationer och citeringar med 700 miljoner referenser. Web of Science är inte en fullständig bibliografisk beskrivning av forskares vetenskapliga produktion eller hur ofta forskare citerar varandra. Men det ger en indikation på vilken betydelse som tillskrivs enskilda forskares vetenskapliga produktion i ett internationellt perspektiv.

Resultaten visar på en påtaglig skillnad mellan de olika vetenskapliga disciplinerna; forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi hade väsentligt fler publikationer i Web of Science än forskarna i sociologi, socialt arbete och pedagogik. Bland forskarna i pedagogik var det 48 procent som inte hade en enda publikation i Web of Science för tioårsperioden, i socialt arbete 28 procent och i sociologi 19 procent. I folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi var det mellan tre och sex procent som helt saknade publikationer i Web of Science. Forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi citerades också betydligt oftare än forskarna i de tre andra disciplinerna. Andelen vars forskning inte har citerats av någon under tioårsperioden var 65 procent i pedagogik, 49 procent i socialt arbete, 36 procent i sociologi, 14 procent i psykologi och sex procent i folkhälso- och omvårdnadsvetenskap.

Forskare på universitet hade något fler publikationer i Web of Science än forskarna på högskolor. I övrigt fanns få skillnader mellan olika universitet och högskolor. Tre institutioner utmärkte sig dock relativt övriga: i omvårdnadsvetenskap hade forskarna på Karolinska institutet i genomsnitt fler publikationer än forskarna vid de andra universiteten och högskolorna. När det gäller psykologi hade forskarna vid Karolinska institutet citerats oftare; i pedagogik hade forskare vid högskolan i Jönköping fler publikationer; i sociologi hade forskarna i Stockholm fler publikationer och citeringar.

Professorer och män hade både fler publicerade vetenskapliga arbeten och citerades oftare än docenterna respektive kvinnorna.

Resultaten kan tolkas som att forskarna i folkhälsovård, omvårdnadsvetenskap och psykologi har högre inflytande internationellt än forskarna i pedagogik, socialt arbete och sociologi. Att de senare disciplinerna i mindre utsträckning publicerat sig till det internationella vetenskapssamhället hotar en kollegial granskning. Utan kollegial granskning riskeras en kritisk distans till det egna studieobjektet och därmed också forskningens kvalitet. Det gäller framför allt i ett litet forskarland som Sverige.

Sökord—Social Sciences Citation Index, publikationer, citeringar, jämförande studie, samhällsvetenskap, socialt arbete

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-10-6
ISBN: 978-91-86585-57-0
Format: POD
Antal sidor: 31
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Knut Sundell
075-247 34 09