/
/

Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre 2007–2009 – Slutrapport från ett treårigt regeringsuppdrag

Sammanfattning

Regeringen gav 2007-01-18 Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser inom kommunernas vård och omsorg om äldre samt landstingens hemsjukvård. Arbetet har organiserats som ett paraplyprojekt, i vilket ingår fem deluppdrag enligt detta regeringsuppdrag samt nationella brukarundersökningar, ett projekt som bedrivs enligt ett särskilt regeringsuppdrag 2006.

En styrgrupp med representanter för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för den övergripande samordningen av projektet. I projektarbetet har samverkan skett med representanter för forskning, brukare- och branschorganisationer.

Arbetet i projektets olika delar har genomförts enligt en struktur som innebär att ett antal för kvaliteten viktiga områden ska belysas.

Socialstyrelsen konstaterar att de mål som angetts i regeringsuppdraget har uppnåtts och att myndigheten lagt en grund för fortsatt utveckling av öppna jämförelser.

 

Följande har genomförts i projektet:

Årlig enkätundersökning och Äldreguiden

Kvalitetsindikatorer har konstruerats och vidareutvecklats inom tolv områden. Data har samlats in på kommun-, stadsdels- och enhetsnivå. Tillsammans med registerdata används dessa för att presentera kvalitetsindikatorer. En databas och webbapplikation, Äldreguiden, har utvecklats och tre omgångar (2007–2009) av jämförelser har presenterats på denna.

 

Personnummerbaserad statistik

Socialstyrelsen har genomfört en omläggning av den officiella statistiken över vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Från den 1 juli 2008 registrerar kommunerna fortlöpande uppgifter om biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för ett tiotal insatser samt datum för insatsernas verkställighet. För den kommunala hälso- och sjukvården registreras varje kalendermånad under vilken en person vid minst ett tillfälle har varit mottagare av hälso- och sjukvårdsinsats. Uppgifterna samlas in halvårsvis från kommunerna och ligger till grund för en totalräknad statistik som publiceras i serien Sveriges officiella statistik. De första statistikrapporterna utkom 2009.

 

Nationell modell för beskrivning av behov och insats

En modell har utarbetats för systematisk och strukturerad dokumentation för att beskriva äldres behov och insatser, enligt socialtjänstlagen, med ett nationellt fastställt fackspråk. Modellen omfattar ansökan, behovsbedömning, beslutade, planerade och genomförda insatser samt uppföljning. Behov och insatser beskrivs utifrån Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

Modellen har prövats i fyra kommuner. Erfarenheterna visar att modellen säkerställer rättssäkerhet, inflytande och ökad möjlighet till insyn för den enskilde. Den stödjer ett systematiskt arbetssätt i handläggnings- och genomförandeprocessen samt vid uppföljning. Modellen möjliggör verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal och nationell nivå. 

 

Nationella kvalitetsindikatorer

Kvalitetsindikatorer har tagits fram inom sex områden, vilka främst rör omvårdnadsinsatser.

Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en modell som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt tagit fram för socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Valet av indikatorområden bygger på kunskaper och erfarenheter som är etablerade inom vårdens och omsorgens professioner.

I avvaktan på att en struktur för att hämta in information skapas fortsätter arbetet med att pröva och implementera de föreslagna indikatorerna.

 

Ekonomiskt perspektiv

En nationell och en internationell kartläggning har gjorts av befintliga nyckeltal som kan användas för att följa upp kostnader, effektivitet och kostnadseffektivitet.

Förslag på nyckeltal på kort och lång sikt har tagits fram och slutsatsen är att effektivitet och kostnadseffektivitet inte kan påvisas genom ett enda nyckeltal utan att det är viktigt med ett helhetsperspektiv. Vid effektivitetsanalyser är det viktigt att ha ett samhällsperspektiv. Det är också viktigt att kunna belysa vad av kommunens kostnader som beror på skillnader i förutsättningar, ambitionsnivå och hur väl resurserna används. För att beskriva effektivitet och produktivitet behövs kostnadsdata på enhetsnivå samt mer specificerade kostnader som korresponderar med uppgifter om insatser. Det krävs också mer uppgifter om äldres behov och vårdens och omsorgens effekter.

 

Nationella brukarundersökningar

En första nationell brukarundersökningar gjordes genom postenkät hösten 2008. Svarsfrekvensen i hemtjänst var 72 procent och i särskilt boende 62 procent. En ny nationell brukarundersökning kommer att genomföras 2010. Vidare planeras brukarundersökningar som riktar sig till äldre personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna samt en undersökning med inriktning på hjälpbehov bland äldre som inte har kontakt med kommunal vård och omsorg.

Diskussion

Genom projektet Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre har grunden lagts till ett system där jämförbara data om verksamheternas kvalitet, kostnader och resultat kan presenteras. Sedan 2007 presenteras ett antal mått på struktur- och processkvalitet i Äldreguiden. Primära målgrupper har varit brukare, anhöriga, professioner och beslutsfattare. Redovisningarna har bara i begränsad utsträckning nått äldre personer. Även om en ökande andel äldre har tillgång till Internet är det en utmaning för Socialstyrelsen att nå ut med denna information till dem som efterfrågar vård och omsorg. Applikationens användarvänlighet måste också förbättras. I media och bland beslutsfattare och yrkesverksamma har Äldreguiden rönt stor uppmärksamhet och inspirerat till en livlig lokal debatt.

Möjligheten till jämförelser av kvalitetsdata har på många håll skapat en efterfrågan på valmöjligheter i den egna kommunens verksamhet. Kommunerna bör se detta som en utmaning att utveckla valfrihetssystem i vården och omsorgen. En sådan utveckling pågår också i en majoritet av Sveriges kommuner.

Bland målgrupperna finns en efterfrågan på fler resultatmått från verksamheterna. Förslag på ett antal kvalitetsindikatorer av detta slag har tagits fram främst för insatser av omvårdnadskaraktär. Dessa indikatorer behöver utvecklas för att resultatet ska kunna förstås i förhållande till olika bakgrundsfaktorer.

Grunden har också lagts för en modell som stödjer ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk i vård och omsorg. Modellen möjliggör jämförbar information om äldre personers behov och insatser när den används av såväl handläggare som utförare i äldreomsorgen.

Generellt kan sägas att utvecklingen av Öppna jämförelser förutsätter att den officiella statistikens innehåll utökas och att kommunernas resurser och rutiner för uppgiftslämnandet förstärks, att ett gemensamt fackspråk skapas, att redovisningen av vad som görs och insatsernas kostnader förbättras och att systematiserad sammanställning av den information som finns i Äldreguiden läggs in i ett register.

De nationella brukarundersökningar, som första gången genomfördes 2008, är den metod som under överskådlig tid finns för att fånga de äldres syn på vården och omsorgen. För att Socialstyrelsen genom Öppna jämförelser ska kunna ge målgrupperna en bred bild av verksamheterna och deras resultat är det viktigt att vidareutveckla brukarundersökningarna. Ett mål är bland annat att även kunna redovisa resultatet på enhetsnivå. Vidare behöver åtgärder vidtas för att ytterligare höja undersökningarnas kvalitet.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-1-6
ISBN: 978-91-86301-82-8
Format: POD
Antal sidor: 43
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Gert Alaby
075-247 30 00