/
/

Inkomster och utgifter för vissa personer 20–64 år med funktionsnedsättningar - Specialbearbetning av SCB:s undersökning HEK  

Rapporten utgår ifrån SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK) och visar bland annat att personer med funktionshinder - jämfört med andra - oftare är ensamstående, lever på sjukpenning och socialbidrag, har lägre disponibel inkomst, och betydligt mer sällan har löneinkomst under året.

Sammanfattning

I denna studie beskrivs inkomster och vissa utgifter för personer i yrkes-verksam ålder med hjälp av SCB:s undersökning Hushållens ekonomi (HEK) 2005 och 2006. Ungefär 2 700 personer 20–64 år har angivit att de har ett funktionshinder och vilken eller vilka funktionsnedsättningar de har, bl.a. nedsatt syn eller hörsel, rörelsehinder eller psykiska funktionshinder. Enligt SCB:s beräkningar gäller det ungefär 10 procent av befolkningen i den åldersgruppen. Personer som bor i boende enligt lagen om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade (LSS) eller boende enligt socialtjänstlagen (SoL) ingår inte i studien.

Resultaten i denna rapport är (i likhet med andra studier på detta område) inte representativa för alla personer med de angivna funktionshind-ren/nedsättningarna (se s. 3.). Personerna som deltar i HEK har vidare olika kombinationer av funktionsnedsättningar som är hindrande i olika utsträck-ning. Resultaten ger underlag dels för en fortsatt diskussion om situationen för personer med olika typer av funktionshinder, dels för att vidareutveckla metoderna för att beskriva ekonomiska levnadsförhållanden. HEK visar att personer med funktionsnedsättning och hinder (jämfört med andra)

  • oftare är ensamstående men 30 procent bor i en barnfamilj
  • mindre ofta har eftergymnasial utbildning
  • betydligt mindre ofta har någon löneinkomst under året, och den är lägre än övrigas
  • betydligt oftare har sjuk- eller aktivitetsersättning, oftare sjukpenning, men mindre ofta arbetslöshetsersättning eftersom många inte har arbetat eller arbetat tillräckligt länge för att ha rätt till ersättning
  • oftare har ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”)
  • har lägre disponibel inkomst
  • får ekonomiskt stöd av anhöriga ungefär lika ofta som andra.

Funktionshinder är i denna studie något vanligare bland kvinnor. Könsskill-naderna i resultaten återspeglar de som finns i befolkningen, vilket innebär att män oftare har löneinkomst som dessutom är högre än kvinnors.

Resultaten ger i stort sett samma bild av de ekonomiska levnadsförhållan-dena som andra studier trots att de bygger på andra grupperingar och av-gränsningar av funktionshinder. Det går dock inte att avgöra om den eko-nomiska situationen har förvärrats eller förbättrats över tid.

Många med funktionshinder saknar arbete eller har otillräcklig lönein-komst från sitt arbete. Det behövs insatser för att öka tillgängligheten på arbetsmarknaden och skapa individuellt utformade lösningar. Det är speciellt viktigt under den nuvarande ekonomiska krisen, då det finns en risk att situationen försvåras mer för personer med funktionshinder än för andra.

Samtidigt finns det personer som inte kan arbeta pga svåra funktionsned-sättningar eller inte kan arbeta heltid. För dem fyller försäkrings- och bi-dragssystemen en viktig kompensatorisk funktion genom att omfördela in-komst och kompensera för effekter av funktionsnedsättningar.

Trots detta, och trots stöd från anhöriga, högkostnadsskydd för vissa ut-gifter och handikappersättning räcker pengarna inte för att alla personer med hinder i vardagen ska få en skälig levnadsnivå. Det är dubbelt så vanligt att personer med funktionshinder har ekonomiskt bistånd (tidigare benämnt socialbidrag) jämfört med befolkningen i stort, vilket är oroande. Ekono-miskt bistånd är ett bidragssystem som ska vara ett yttersta skyddsnät vid en tillfällig ekonomisk kris.

Enligt tidigare studier är merutgifter för funktionsnedsättning en orsak till ekonomiska svårigheter. Personer med hinder i vardagen har ett större behov av hälso- och sjukvård, läkemedel och tandvård än andra och de gör fler besök i vården än andra till högre utgifter. För att begränsa merutgifterna finns högkostnadsskydd, s.k. ”frikort”. De högkostnadssystem som finns är dock inte samordnade.

Personer med funktionsnedsättningar och hinder avstår oftare från hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel av ekonomiska skäl. Det kan leda till sämre vårdresultat och hälsa och även innebära högre samhällsekonomiska kostnader. Hälsokonsekvenserna av att man avstår från vård trots att man anser att man har behov av det behöver undersökas.

Den statliga handikappersättningen är ett sätt att kompensera för merut-gifter. Personer med handikappersättning avstår inte lika ofta från vård eller hjälpmedel av ekonomiska skäl, men oftare än befolkningen i övrigt.

De flesta hjälpmedel förskrivs (beviljas) av landsting eller kommuner. Det är vanligare att personer med funktionsnedsättningar har utgifter för hjälpmedel som inte förskrivs. De som har merutgifter för vård m.m. betalar mest för tandvård, därnäst för icke-förskrivna hjälpmedel och för läkemedel.

Handikappolitiken utgår från den generella principen att människor inte ska ha utgifter på grund av funktionshinder. Väl fungerande hjälpmedel ger personer med funktionshinder ökade möjligheter till delaktighet och själv-ständighet och bidrar till en högre livskvalitet. Ur effektivitetssynpunkt kan man ifrågasätta om det är lönsamt för samhället som helhet med kommuna-la/landstingskommunala avgifter som den statligt finansierade handikapper-sättningen sedan delvis kompenserar för.

Personer med psykiskt funktionshinder har en särskilt utsatt ekonomisk situation jämfört med andra. Det är för få personer med ADHD, Aspergers syndrom eller autism som besvarat HEK för att svaren ska kunna särredovi-sas, men resultaten tyder på en utsatt ekonomisk situation även för dem.

Det behövs bättre kunskap om levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättningar, däribland personer med neuropsykiatriska funk-tionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning. Det är speciellt angeläget att beskriva levnadsvillkoren för personer med flera och omfat-tande funktionsnedsättningar. Många av dem behöver sammansatta insatser och stöd av olika slag under hela sitt liv.

Samtidigt finns det redan nu mycket kunskap om skillnader i levnadsför-hållanden mellan personer med och utan funktionsnedsättningar, vad som orsakar dessa och hur de skulle kunna åtgärdas.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-1-12
ISBN: 978-91-86301-85-9
Format: POD
Antal sidor: 77
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Peter Brusén
075-247 34 13

Mer hos oss

Funktionshinder