Det finns behov av fler läkare och tandläkare i Sverige. Inom kort kommer även efterfrågan på barnmorskor och biomedicinska analytiker att öka betydligt, visar Socialstyrelsens årliga analys av tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal.
Publiceringsår: 2010
Artikelnummer: 2010-1-10
ISBN: 978-91-86301-84-2
Format: Limbindning
Antal sidor: 65
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr
Rekommendationer
Sammanfattning
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen ta fram underlag för att bedöma hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare, samt tandvårdens tillgång och efterfrågan på tandhygienister och tandläkare.
Sysselsättningsstatistiken som rapporten behandlar avser senast tillgängliga data från november 2007. Legitimationsstatistik finns från år 2008. Statistiken visar att tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården fortsätter att öka, dock i olika takt. Tillgången på läkare har ökat mer åren 1995–2007 än tillgången på barnmorskor och sjuksköterskor. Även antalet specialistläkare totalt har ökat under åren 1995–2007. Utvecklingen ser dock olika ut för olika specialiteter. Tydligast ökning syns för kardiologer, som ökat med närmare 90 procent. Vidare visar statistiken att tillgången på tandhygienister i tandvården har ökat. Antalet sysselsatta tandläkare i tandvården har däremot minskat något totalt under perioden 1995-2007. Rapporten visar bland annat att antalet specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården fortsätter att långsamt minska. Samtidigt ökar dock antalet nyutexaminerade specialistsjuksköterskor. Under det senast redovisade åren syns en markant ökning av ”återvandrande” svenskfödda läkare som erhållit sin läkarutbildning i ett annat land. År 2008 var det närmare 100 läkare som registrerades, vilket är en fördubbling jämfört med år 2005.
Personaltätheten varierar över landet. I hela landet fanns det cirka 125 sjuksköterskor per 100 000 invånare som är sysselsatta inom kommunal omsorg, men det fanns närmare 250 per 100 000 invånare i Jämtlands län. Stockholms sjukvårdsregion hade till exempel högre läkartäthet än övriga sjukvårdsregioner år 2007, medan Norra sjukvårdsregionen hade flest sjuksköterskor i förhållande till invånarantalet. Ett annat exempel på skillnader är att det fanns cirka 2,5 gånger fler tandhygienister per 100 000 invånare i Gävleborgs län jämfört med i Kronobergs län år 2007.
Allt fler svenskar utbildar sig till tandläkare i andra länder, enligt uppgifter från Sveriges tandläkarförbund. De vanligast förekommande utbildningsländerna är Polen, Rumänien och Ungern.
En av de fyra nya legitimationsgrupper som tillkom år 2006 var biomedicinska analytiker. Många av de legitimerade biomedicinska analytiker tog sin examen under 1970-80-talen och majoriteten är idag över 50 år. Det utbildas allt färre biomedicinska analytiker, dock syns en viss ökning av nyutexaminerade under de senaste tre åren. Slutsatsen av detta blir att arbetsstyrkan av biomedicinska analytiker kommer att krympa samtidigt som vården och andra samhällssektorer kommer att ha behov av fler yrkesverksamma biomedicinska analytiker.
Socialstyrelsen använder tre indikatorer på efterfrågan i sin bedömning av arbetsmarknaden för de aktuella yrkesgrupperna: etablering på arbetsmarknaden efter examen, arbetslöshet och migration. Som komplement till NPS databasen har Socialstyrelsen genomfört enkätundersökningar i landstingen samt tagit del av andra organisationers bedömningar. Samtliga indikatorer pekar på att de berörda yrkesgrupperna har en hög etableringsgrad efter examen, låg arbetslöshet samt positiv eller ingen nettoimmigration. Utifrån dessa indikatorer bedömer Socialstyrelsen att:
-
efterfrågan överstiger tillgången på barnmorskor, dock finns regionala skillnader i landstingens rekryteringsmöjligheter
-
arbetsmarknaden för sjuksköterskor är i balans, men att landstingen har svårt att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor
-
efterfrågan överstiger tillgången på läkare, framförallt vad gäller specialistutbildade läkare
-
arbetsmarknaden för tandhygienister är i balans
-
efterfrågan överstiger tillgången på tandläkare, dock varierar rekryteringsmöjligheterna över landet.
Läs hela sammanfattningen