Dödsorsaker 2007

År 2007 avled 91 820 personer i Sverige, varav 47 795 kvinnor och 44 025 män. Nästan tre fjärdedelar (72%) av samtliga dödsfall var i åldern 75 år och däröver. Totalt avled 1038 kvinnor per 100 000 kvinnor av medelfolkmängden och 969 män per 100 000 av medelbefolkningen. Jämfört med 2006 innebär detta en ökning med ca 0,5% för kvinnorna och en minskning med 1,9% för männen. Utvecklingen sedan 1987 i åldersstandardiserade dödstal är gynnsam. En nedåtgående trend redovisas för dödligheten i de flesta dödsorsaksgrupperna. Tendenserna är likartade för kvinnor och män även om nivån är lägre för kvinnorna än för männen.

Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Ungefär 42% av kvinnorna och 41% av männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. För hjärt- och kärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987-2007, från 128 döda i åldern 15-74 år per 100 000 kvinnor år 1987 till 58 döda år 2007 (-58%). För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 352 till 140 (-30%).

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 23% av dödsfallen bland kvinnorna och 26% bland männen. Lungcancer har gått om bröstcancer som den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor. Kvinnornas dödstal i lungcancer visar en ökning på 81% från 1987 till 2007. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Den totala dödligheten har ökat något sedan 1987, men i åldersgruppen 15-74 år ses en svag minskning. Dödligheten i magsäckscancer har sjunkit kraftigt och har halverats för både kvinnorna och männen mellan 1987 och 2007.

För kvinnorna har kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna ökat med 84% sedan 1987. Demenssjukdomar har ökat kraftigt under perioden och ligger nu nästan fyra gånger högre än 1987 för både kvinnor och män.

Även för den åtgärdbara dödligheten redovisas en nedåtgående trend under perioden 1989 till 2007. Under 2007 kan knappt 9% av alla dödsfall i åldern 1-74 år betraktas som ”åtgärdbara” enligt listan över sjukvårdsindikatorer och drygt 12% enligt listan över hälsopolitiska indikatorer. Relativt sett sjunker kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer mest (-41%). Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män (-39%) och hälsopolitiska indikatorer för män (-26%). Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat (+18%) under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer.

Statistiken omfattar samtliga döda under 2007 som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, vare sig dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och vare sig personen var svensk medborgare eller inte. Trots påminnelser till ansvarig läkare saknas dödsorsaksintyg för 0,8% av dödsfallen. Från och med 1997 används den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10) för kodning och klassificering av dödsorsaker. Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken kan variera beroende på bl a hur dödsorsaken fastställts och hur noggrant läkaren rapporterat diagnoserna till Socialstyrelsen. Det bör noteras att trender över tid inte enbart påverkas av förändringar i dödsorsaksmönstret utan också av omständligheter som nya diagnosmetoder och ändrade sjukdomsbegrepp, förändringar i klassifikationssystemet och andra ändringar i den statistiska bearbetningen.