/
/

Distanstest för klamydia 

information

Denna rapport är sammanställd efter ett tillsynsprojekt som Socialstyrelsen initierade i syfte att få bättre förståelse för hur distanstestverksamheter för klamydia är organiserade och undersöka hur de tillämpar relevant lagstiftning.

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-213
Format: Utskrift
Antal sidor: 37
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Syftet med tillsynsrapporten är att återföra erfarenheter från tillsynsbesök gjorda inom ramen för projektet och beskriva det lagrum som är tillämpligt när det gäller distanstestverksamheter. Förhoppningen är att rapporten kan utgöra ett stöd för befintliga verksamheter och de organisationer som planerar att starta liknande verksamheter.

Rekommendationer

Sammanfattning

Distanstestverksamheternas största utmaning är att integrera smittskyddslagens bestämmelser i information, provsvar, remisser och journalföring, visar Socialstyrelsens tillsyn av fyra verksamheter som erbjuder klamydiatest på distans med hjälp av internet.

 

Distanstest innebär att personer som vill undersöka om de har klamydia kan beställa provtagningsmaterial genom distanstestverksamheternas webbsidor.

Provet kan sedan tas när och var det passar beställaren. Det skickas sedan in till ett laboratorium där det analyseras, vartefter beställaren kan läsa av provsvaret på webbsidan. Om provet tyder på en klamydiainfektion upplyses personen om dennes skyldighet att söka läkare.

Denna rapport redovisar ett tillsynsprojekt som syftade till att öka Socialstyrelsens kunskap om distanstestverksamheter och tillse om och hur de granskade verksamheterna följer relevant lagstiftning och då framförallt smittskyddslagen (2004:168). Socialstyrelsen besökte fyra olika verksamheter, med olika organisationsformer och tekniska lösningar, och granskade även den information som presenterades på webben i samband med beställning och provsvar och dokumentation såsom remisser, påminnelser och journalföring.

De stora skillnaderna mellan distanstestning och klinikbunden provtagning är att vid distanstestning så

• beslutar beställaren själv om provtagning,

• måste beställarens identitet säkerställas utan fotografisk legitimation,

• förs patientansvaret över mellan olika läkare,

• sköts kontakten mellan personen och hälso- och sjukvården huvudsakligen via textmeddelanden över internet,

• tas provet av personen själv, med stöd av en skriftlig instruktion,

• tar oftast transporten till laboratoriet längre tid.

Smittskyddslagen förutsätter att personer som bär på eller misstänks bära på klamydia har en behandlande läkare. Distanstestverksamheterna har därför utsett läkare för att fullgöra smittskyddslagens bestämmelser visavi beställarna. Beställarna har däremot ingen skyldighet att uppsöka denne och de patientansvariga läkarna träffar sällan beställarna i verkligheten. Istället träffar beställarna oftast en annan läkare i samband med att de uppsöker sjukvård efter ett positivt provsvar och denne läkare tar då över patientansvaret.

Patientansvarige läkare har ett antal uppdrag som följer av smittskyddslagen, bland annat att ge förhållningsregler, ge råd och erbjuda behandling.

Vid distanstestning sker detta skriftligen och kommuniceras via internet. Vid tillsynen har Socialstyrelsen därför lagt stor vikt vid verksamheternas val av textinnehåll och formuleringar. Som en följd av detta har Socialstyrelsen bland annat funnit skäl att påpeka att behandling ska presenteras som ett erbjudande, eftersom den är frivillig att genomgå för den som är smittad, medan förhållningsregler ska formuleras som skyldigheter och begränsas till de områden som framgår av smittskyddslagen.

Andra uppdrag som patientansvarig läkare har, såsom klinisk fallanmälan och smittspårning, har inom distanstestverksamheterna överlåtits åt patientens övertagande läkare. Socialstyrelsen kan acceptera detta förfarande om det finns tydliga rutiner för hur övertagande läkare ska informeras om överlåtelsen, så att anmälan och smittspårning genomförs.

En tydlig och fullständig journalföring är viktig för både rättssäkerhet och patientsäkerhet. I samtliga verksamheter rådde vissa oklarheter kring journalföringen. Det var bland annat oklart om vissa uppgifter, till exempel påminnelser, behövde journalföras, samt vem som bar ansvaret för journalföringen. Journalföring av förhållningsregler styrs dessutom av särskilda regler, vilket verksamheterna inte hade tagit särskild hänsyn till.

Alla granskade distanstestverksamheter använde sig av någon form av databas för att administrera beställningar och provsvar. Många landsting har dessutom gått över till elektroniska journalsystem. De verksamheter där det var oklart huruvida databasen utgjorde en form av journalsystem och innehöll journaluppgifter fick i uppdrag att fastställa databasens status.

Socialstyrelsen noterade under tillsynsprojektet att instruktionerna för provtagning, förvaring och transport kan påverka provets kvalité och sannolikheten att få ett sant provsvar och bedömde att verksamheterna måste ta hänsyn till detta. Vidare noteras att analysens förutsättningar kan påverkas genom val av provtagningsmaterial och analysmetod. Slutligen bedöms goda rutiner på laboratoriet och inom administrationen vara av central betydelse för att förebygga förväxlingar.

Överlag noterar Socialstyrelsen att tydlighet gällande ansvarsområden och arbetsuppgifter är av stor vikt för att distanstestning ska kunna genomföras i enlighet med gällande bestämmelser. Gränsdragningen gäller både mellan patientansvarig läkare och andra funktioner liksom om verksamheten bygger på samarbete mellan ett landsting och ett företag. Rutinbeskrivningar och avtal kan på ett mycket gott sätt tydliggöra ansvarsförhållanden och förebygga missförstånd.

De brister som Socialstyrelsen noterade vid tillsynen har verksamheterna fått i uppdrag att åtgärda. De ska även återrapportera till Socialstyrelsen vilka förändringar som har genomförts.

Sammanfattningsvis gör Socialstyrelsen bedömningen att samtliga granskade verksamheter har förutsättningar för att erbjuda ett alternativ till klinikbunden provtagning, uppfylla tillämpliga lagar och bidra till en minskad smittspridning.

Läs hela sammanfattningen