Socialstyrelsen anser att behandlingen av barn som behöver cochleaimplantat är så kompetenskrävande och gäller så få personer att antalet sjukhus som får ge behandlingen som rikssjukvård bör minska till två enheter i landet från nuvarande fem enheter.
Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-130-4
Format: Kompendium
Antal sidor: 49
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr
Rekommendationer
Sammanfattning
Föreliggande utredning syftar till att ge Rikssjukvårdsnämnden underlag för sitt ställningstagande i frågan om huruvida behandling av barn med cochleaimplantat ska klassas som rikssjukvård. Kriterier för att definiera och inrätta högspecialiserad vård inom ett bestämt medicinskt område som rikssjukvård är fastställda i § 9 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Utredningens fokus har varit att urskilja och avgränsa vad som bör vara tillståndspliktigt, ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt.
Cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger personer med uttalad hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att uppfatta tal och ljud.
I Sverige är CI-verksamheten koncentrerad till sex CI-team på regionnivå. Fem av dessa opererar barn. Behandling av barn med cochleaimplantat utförs i dag vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset i Linköping. För närvarande tillkommer i snitt 55 barn om året som behöver cochleaimplantat. Verksamheten är kumulativ till sin karaktär vilket innebär att de fem CI-teamen, utöver operationer på dessa 55 nytillkomna barn, årligen utför operationer på tidigare opererade barn. Hittills har operationsvolymerna för barn stadigt ökat i landet, inte minst på grund av ändrade indikationer för behandling.
Steget från ställningstagande till operation och uppföljning är en omfattande och lång process som involverar ett teamsamarbete mellan en rad discipliner. Behandling av barn med cochleaimplantat har gränsytor mot många andra specialiteter och ett multidisciplinärt omhändertagande är vanligt förekommande vid såväl utredning som eftervård. Att utreda och behandla ett helt dövt och för övrigt helt friskt barn utan missbildningar i hörselsnäckan är i dag närmast en rutinutredning/ingrepp på Universitetssjukhusen.
Den definition som Socialstyrelsen rekommenderar i denna utredning omfattar den grupp barn som till följd av missbildning i temporalbenet behöver cochleaimplantat. Behandling innefattar här operationen och den efterföljande inkopplingen. CI-behandling av barn med missbildningar i temporalbenet är så begränsad i sin omfattning och så kompetenskrävande att Socialstyrelsen anser att det är befogat med en centralisering från dagens fem enheter till maximalt två enheter.
Läs hela sammanfattningen