/
/

Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008

Denna nationella brukarundersökning om hemtjänst respektive äldreboende är den första i sitt slag. Den omfattar landets samtliga kommuner och stadsdelar.

Sammanfattning

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar för att ur brukares perspektiv följa upp kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Syftet är att undersökningarna på olika sätt ska vara till nytta för brukare, medborgare, brukarorganisationer och beslutsfattare.

Denna nationella brukarundersökning om hemtjänst respektive äldreboende är den första i sitt slag. Den omfattar landets samtliga kommuner och stadsdelar. Dataunderlaget gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Däremot går det inte att göra jämförelser mellan enheter och äldreboenden. Äldreomsorgsregistret som ligger till grund för att göra urvalet av brukare finns endast på kommunnivå. Vissa enheter kan dessutom vara så små att redovisning på enhetsnivå inte kan göras med hänsyn till risken för att enskildas uppfattningar kan avslöjas.

På basis av resultatet från undersökningen om hemtjänsten på riksnivå kan sägas att brukare ger ett positivt omdöme om hemtjänsten i dess helhet. Högst omdöme får personalens bemötande av de äldre, hjälpens omfattning och utförande samt vårdinsatserna. Brukare av hemtjänsten är mindre nöjda med informationen, maten samt den sociala samvaron och aktiviteterna.

Olika bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, utbildning och födelseland förefaller ha ingen eller liten betydelse för brukares uppfattning om hemtjänstens kvalitet. Den enda nämnvärda skillnaden finns mellan brukare som anser att de har god respektive dålig hälsa. Brukare med god hälsa ger ett betydligt positivare omdöme om hemtjänsten än brukare med dålig hälsa. De ger också ett högre omdöme om de flesta kvalitetsområdena. De som är nöjdast är huvudsakligen personer som är förhållandevis friska och relativt gamla.

Det råder små skillnader mellan brukares uppfattning om hemtjänsten i relation till undersökningens nio olika kommungrupper. En iakttagelse är att brukare i små kommuner som har ett mindre omsorgsbehov, är något mer positiva till hemtjänsten än brukare i stora kommuner med stora omsorgsbehov.

På kommunnivå skiljer sig brukarnas omdömen om hemtjänsten åt en del. Det finns också skillnader mellan brukarnas omdöme om de olika kvalitetsområdena. I vissa fall är skillnaderna mellan kommunerna påfallande stora.

Resultatet från äldreboendena ska ses mot bakgrund av att en stor majoritet av dem som svarade på enkätfrågorna var anhöriga. Många brukare har dålig hälsa och nedsatt funktionsförmåga i form av en demenssjukdom. Därför var det också väntat att många skulle få hjälp av en anhörig med att svara på enkätfrågorna. De anhöriga ombads att uttrycka brukarens åsikt och inte sin egen åsikt. Resultatet ska ses som en samlad bedömning av brukare och anhöriga om hur brukarna har det.

Givet de kända svårigheterna med att samla in brukares omdömen, kan man ändå konstatera, att de kvalitetsaspekter som får de högsta respektive lägsta omdömena är praktiskt taget desamma bland brukare med hemtjänst och i äldreboenden. Högst omdöme får trygghet i boendet, bemötande, vårdinsatser och boendemiljö. Lägst omdöme får social samvaro och aktiviteter, mat och information.

Även inom äldreboendet är den självuppskattade hälsan av betydelse för brukares omdömen om äldreboendets kvalitet. Ju sämre hälsa desto lägre omdömen får de olika kvalitetsområdena i äldreboendet. Brukarna med god hälsa är betydligt nöjdare än brukare med dålig hälsa.

Mot bakgrund av svårigheterna med datainsamlingen kan brukarundersökningens resultat inte gälla alla som har hemtjänst, än mindre alla de som bor i äldreboenden. Resultaten i undersökningen visar inget stort brukarmissnöje. Inte heller bekräftar undersökningen bilden av en vård och omsorg där alla är nöjda. Tolkningen av resultaten bör göras med viss försiktighet. Brukarundersökningen 2008 är den första nationella undersökningen. Flera brukarundersökningar behöver genomföras för att det ska bli möjligt att göra tillförlitliga tolkningar.

Resultaten från denna brukarundersökning ger bara en bild av kvaliteten inom vården och omsorgen. Det räcker inte för att fånga hela den komplexa bilden av verksamheten och än mindre enskilda personers behov, önskemål och förväntningar på verksamheten. Däremot kan resultatet ses som en värdefull referens i diskussionen om kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre. Det är en utgångspunkt för att orientera sig i hur vården och omsorgen om äldre fungerar ur brukares perspektiv. Resultatet kan tjäna som ett underlag för att lokalisera frågor och problem för fortsatt utvecklingsarbete på olika nivåer.

Enkätfrågorna och genomförandet av brukarundersökningen kan förbättras. Ett sätt är att komplettera resultatet med kvalitativa intervjuer med äldre och personal inom vården och omsorgen eller deltagande observationer bland äldre i äldreboenden.

En annan viktig uppgift är också att utveckla kunskaperna om de individer och grupper som är mindre nöjda med hela eller delar av vården och omsorgen. Framför allt gäller det kvalitetsområdena social samvaro och aktiviteter, information och mat. För en del brukare kan aktiviteter med ett socialt innehåll vara av stor betydelse för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Att få komma ut när man vill eller göra sådant som man trivs med kan vara beroende av att man får hjälp med det. Även den information som personalen ger till de äldre är viktig. Det handlar då om information som berör viktiga områden som byte av personal, ändrade tider för hjälp, besök på sjukhus eller hos läkare. Maten till de äldre är också ett angeläget område som man behöver fördjupade kunskaper om.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2009
Artikelnummer: 2009-126-99
ISBN: 978-91-86301-17-0
Format: POD
Antal sidor: 104
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 98 kr

Kontakt

Welat Songur
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre